I denna kvalitativa enkätstudie som utgår från en sociokulturell teori, undersöker vi pedagogisk skolpersonals erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av rutiner och strategier för att göra elever delaktiga vid utformning av särskilt stöd och upprättning av åtgärdsprogram. Det är delar av elevhälsan såsom speciallärare, specialpedagoger och skolledare tillsammans med lärare tillika mentorer som vanligtvis upprättar underlagen för särskilt stöd. Det var 53 respondenter som svarade på enkäten och av dessa var 29 respondenter speciallärare, 17 var lärare och 5 uppgav sig vara från ledningsgruppen, 1 var från central elevhälsa och 1 svarande som förälder. Vi har tagit alla respondenters svar i beaktande. Eftersom yrkesrollerna för speciallärare och specialpedagoger i praktiken är ganska otydliga så har vi sammanslagit dem och varit öppna med hur vi har formulerat oss i enkäten. Vi har med hjälp av en skriftlig enkätstudie tagit del av deras berättelser och perspektiv kring rutiner, strukturer, organisering och arbete för elevers delaktighet och inflytande vid upprättande av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vi valde en kvalitativ, webbaserad och skriftlig enkätintervju som datainsamlingsmetod. Vi använde oss av en anonym enkät med halvstrukturerade skriftliga, öppna frågor. Den kvalitativa studien har en explorativ ingång då den bygger på ett utforskande och brett arbete med många respondenter som anonymt och skriftligen har delat med sig av sina tankar och upplevelser. Resultatet av den kvalitativa studien visade att den pedagogiska personalen arbetar med olika artefakter för att göra eleverna delaktiga i processen och det framkom även att respondenterna efterfrågade bättre rutiner för hur elever kan göras delaktiga i upprättning av åtgärdsprogram.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers beskrivningar av arbete med estetiska lärprocesser i sin undervisning och hur pedagogerna resonerar kring att dessa processer har möjlighet att påverka elevers motivation till skolarbetet. Studien bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två olika skolor med estetisk profil. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och empirin transkriberades och tematiserades i kategorier. Teorin som studien vilar på är Illeris lärandeteori där innehållsdimensionen och drivkraftsdimensionen kopplas till analysresultatet. Resultatet visar att de estetiska lärprocesserna kan användas både som variation och integration i undervisningen enligt pedagogers beskrivningar. Pedagogernas resonemang visar att eleverna blir motiverade med hjälp av estetiska lärprocesser på olika sätt, exempelvis genom ökat intresse, gemenskap och glädje. Pedagogerna beskriver vidare hur de estetiska lärprocesserna kan fungera motiverande för elever både inom det aktuella arbetsområdet, men även inom det övriga skolarbetet.

Sammanfattning/AbstractSöderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? – En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat. Arbetet är upplagt kring följande frågeställningar:•Hur definierar pedagoger/elever begreppet konflikt?•Hur ser pedagogerna på konflikterna?•Hur ser eleverna på konflikterna?I analysen visar jag resultat från mina intervjuer med totalt 12 elever från två olika skolor, en pedagog samt enkäter och ett observationsschema. Det har blivit synligt att vad elever och pedagoger anser vara en konflikt är inte alltid samma sak. Nyckelord: Konflikter, pedagogens syn, elevens syn, kommunikation, interaktion.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets verksamhet samt att få en förståelse för hur pedagoger anser att de arbetar med elevinflytande i deras verksamhet. Vi besökte två olika skolor på två olika platser i Skåne. De pedagoger och elever som vi hade med i vår undersökning arbetar och studerar i årskurserna tre till fem. Genom att använda oss av metoder som observationer och intervjuer har pedagoger och elever gett oss svar på hur elevinflytande fungerar i deras fritidsverksamheter. De teoretiska utgångspunkter vi kommer att utgå från är elevinflytande, informellt och formellt elevinflytande, makt och inflytande samt Deweys ”learning by doing” och Vygotskijs ”proximala utvecklingszon”. Resultaten visade att pedagoger arbetar aktivt med att låta eleverna få påverka innehållet i verksamheten. Vad som tydde på elevinflytande var att pedagoger justerade olika aktiviteter efter elevers intresse. Vi märkte tydligt att elever/barn inte kräver att få bestämma, utan att de tyckte om när de vuxna tog initiativ och ansvar över vad som skulle ske på fritids.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna inkluderade såväl elever som lärare då vi ansåg att de skulle komplettera varandra. Resultatet framhåller att elever eftertraktar en undervisning som är anpassad efter deras verklighet, deras intressen och förmåga, så att de ska motiveras. Föräldrarnas inställning och förväntningar har även den en avgörande faktor. Lärarna i undersökningen nämner många delar som kan påverka elevernas motivation såsom, bakgrund, politiska beslut, skolans resurser samt sociala delar. Slutsatser vi har kunnat dra utifrån denna undersökning berör bland annat att det finns skillnad i motivation mellan könen, föräldrarnas avgörande betydelse för elevens inställning och motivation, bristande resurser i skolan bidrar till att det är svårt att se till varje enskild individ och dess behov. Vi menar vidare att för att få en full förståelse kring en elevs motivation så gäller det att se till ett helhetsperspektiv där såväl inre som yttre faktorer kan bidra med en riktig förklaring.

Syftet med studien är att undersöka verksamma lågstadielärares upplevelser och erfarenheter av utomhuspedagogik i naturvetenskap och dess betydelse för elevers lärande i årskurs 1-3. Studien syftar även till att undersöka vilka strategier som används av verksamma lågstadielärare vid användning av utomhuspedagogik i naturvetenskap för årskurs 1-3. Studien utgår därmed från följande frågeställningar: I vilken kontext använder lågstadielärare utomhuspedagogik i naturvetenskap?; Hur beskrivs syftet med att genomföra utomhuspedagogik i naturvetenskap av lågstadielärare?; Vilka möjligheter och hinder upplever lågstadielärare med användningen av utomhuspedagogik i naturvetenskap för elevers lärande?; Vilka strategier används av lågstadielärare vid utomhuspedagogik i naturvetenskap? Studien utgår från en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer där sju verksamma lågstadielärare som arbetar på olika skolor i mellanstor stad i södra Sverige har intervjuats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och vidaregenomfördes en tematisk innehållsanalys utifrån lärarnas utsagor. Vid kodning identifierades framträdande teman i lärarnas beskrivningar som vidare presenteras i studiens resultat. Studiens resultat visar på både likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och erfarenheter gällande utomhuspedagogik i naturvetenskap. Lärare upplever många möjligheter med arbetssättet och förklarar bland annat hur utomhusundervisning möjliggör konkreta upplevelser och att elever får lära genom flera sinnen. Även hinder för elevers lärande beskrivs av lärarna, dock betonar majoriteten av lärarna att de inte upplever några större hinder med utomhusundervisning i naturvetenskap. Slutligen ges flera beskrivningar av lärarna gällande betydande anpassningar som kan behöva tas i beaktning när utomhusundervisning ska genomföras. Dels beskrivs förberedelser, såsom att förbereda elevgruppen, som viktigt av flertalet lärare. Även att göra vissa praktiska anpassningar för att möta elevers behov förklaras som betydande.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

Följande kunskapsöversikt beskriver hur elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen kan utvecklas av utomhusundervisning i skogsmiljö. Syftet är att synliggöra forskning som beskriver hur elevers lärande påverkas av utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena med skogen som klassrum och med fokus på elever i åldrarna 3-12 år. Databassökningar i Primo och ERIC ProQuest har används för att finna relevant forskning utifrån syftesformuleringen. Även manuella sökningar har bidragit till underlaget. Litteratursökningar genererade i tio studier som kartlagts och kodats. Resultatet visar på flera aspekter som påverkar det naturvetenskapliga lärandet vid utomhusundervisning i skogen. Samtliga studiers innehåll förklaras utifrån följande kategorier: konkreta upplevelser; intresse, nyfikenhet och motivation; ökade ämneskunskaper; hinder för inlärning. Resultatet beskriver både möjligheter och hinder med utomhusundervisning med fokus på elevers lärande. Bland annat betonas hur konkreta upplevelser möjliggör inlärning genom flera sinnen vilket förklaras som gynnande för ett ökat lärande. Intresse, nyfikenhet och motivation beskrivs även vara av betydelse för viljan att lära mer. Forskning betonar även hur ökade ämneskunskaper kan utvecklas och gynnas när elever får arbeta konkret med ämnesinnehåll i naturen. Även hinder förklaras i forskningen där exempelvis säsongsväxlingar beskrivs hindra användningen av utomhusundervisning samt hur skogen kan upplevas skrämmande för vissa elever och därmed motverka ett ökat lärande.