Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet. Betygssystemet kan sporra elever att prestera bättre men bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg i detta betygssystem. En majoritet av eleverna tyckte att de hade fått rättvisa betyg och detta nuvarande betygssystem har effekter som kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Elevernas kritik till det nuvarande betygssystemet är att läroplaner och kursplaner anses som otydliga och svårtolkade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st. elever. Enkätundersökningen visar att eleverna inte uppfattar sig själva som experter men mer digitalt kunniga än lärarkåren. Eleverna vill ha mer dator i undervisning vilket skulle göra att de skulle känna en större lust till lärande.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna. Resultatet visar att det man kan kalla traditionell undervisning fortfarande är i majoritet men att en hel del områden vad beträffar digitala redskap är på framfart och troligtvis kommer att ta över om något år. Resultatet visar att elevers inställning är övervägande positiv till användningen av IKT. Det visar dock också att elever upplever att det finns nackdelar i form av mobbning och distraktionsmoment med digitala redskap inom IKT i skolvärlden.

<p>Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.</p><p>Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats.</p><p>Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.</p>

Huvudsyftet med den här undersökningen är att försöka hitta ett samband mellan elevernas attityder gentemot fysikämnet och hur de upplever lärarens attityd. I tillägg till detta undersöks elevernas preferenser när det gäller deras lärares sociala kompetens och ämneskompetens.Undersökningen består av enkätundersökningar på två skolor, dels bland elever på högstadiet i en grundskola och dels bland gymnasieelever med teknisk inriktning. Slutsatsen från resultaten och analysen är att det finns någorlunda stark koppling mellan de valda variablerna. Detta visas genom bivariat regressionsanalys av variablerna och resultatet visade hög statistisk signifikans. Såsom hypotesen formulerades är sambandet positivt och visar att om eleverna upplever en positiv attityd hos läraren, leder detta till positiv inställning till ämnet bland eleverna, vilket även stämmer överens med tidigare forskningar. Som blivande lärare i fysik är det viktigt att veta vilka föreställningar eleverna har om ämnet och vad som förväntas av en bra lärare. Att kunna hitta balansen i relationer med eleverna och lyckas motivera dem till lärande, är en av de stora utmaningarna som lärare.

Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.

Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. </p><p>Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.</p>

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp University of Skövde Title: Religious belief in everyday life – a study of the effects of a teaching model focusing on religious belief in everyday life Number of pages:42 Author: Johanna Claesson Tutor: Kennert Orlenius Date: Jan 2009   Keywords: Religious study, students´ understanding, students´ commitment, Buddhism     This paper presents the execution and the result of a project examining how a tutorial model (called the model of everyday religious practice) focusing on how Buddhism is expressed in the daily life of Buddhists believers, affects students understanding of and commitment in religious studies. In the project, Thai students have partaken by producing sex posters and a picture-show with the help of their own photographs and short texts. However, the picture-show was mainly produced by the author of this paper. These posters and the picture-show were brought to Sweden to figure as teaching material during a lesson in religious studies for students in year eight in a Swedish school. The Swedish students participated in focus-discussions about religion as well as religious studies before and after this lesson in order to make it possible to analyse the lesson´s affects, regarding understanding and commitment, on the students. In the result of this paper, this tutorial model appears, on one hand, to encourage students to commitment in religious studies by adding an emotive dimension to the lesson which helps the students to an authentic experience. On the other hand, it is not unequivocal whether the students did gain understanding or not for religious studies. The lesson enabled the students to see that they are likely to experience some usefulness of religious studies in their lives outside school and thereby the students gained some understanding for the subject. However, it is not clear whether this understanding is complete or not. It is likely that the teacher in planning the lessons also need to take two other tutorial models, presented in this paper, in consideration. Finally, this paper ends with a discussion about which impact the result of this study might have on how religious studies are thought in Swedish schools.