Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer.Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan till att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbetet med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte.Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.3

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen. Vi gjorde ett sannolikhetsurval som innebär att alla elever i klassen har en chans att bli utvalda till intervjun. Vi valde att göra parintervjuer för att de deltagande skulle kunna stödja varandra. Resultatet visade att eleverna såg bild som något de gör t.ex. klippa, måla, rita osv. De upplever att bild förekommer i andra ämnen som, att läraren använder sig av White boarden för att konkretisera kunskap eller att de jobbar med olika teman där de får möjlighet att använda sig av bild. Eleverna uttrycker att de förstår bättre med hjälp av bild i undervisningen och på fritiden. Slutsatsen blir att eleverna uppfattar att bild ger stöd för lärande.

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11. Uppsatsens teoretiska del utgörs av forskning som rör andraspråksinlärning samt teorier om såväl ämnet svenska som ämnet svenska som andraspråk. Detta eftersom ämnenas kursplaner i Lgr 11 är nästintill identiska samt eftersom svenska och svenska som andraspråk har en tradition av att vara ett redskap för övrig undervisning. Mot denna bakgrund strävar uppsatsförfattarna mot att komma åt huruvida eleverna ser på ämnet svenska som andraspråk som ett stödämne eller inte. För att kunna uppnå syftet undersöks hur kursplanen syns i deltagarnas berättelser om undervisningen. Vilka svenskämneskonceptioner som går att utläsa i berättelserna kommer också att undersökas. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre elever i grundskolans senare år. Deltagarna går på samma skola men två av dem i årskurs åtta och en i årskurs sju. Deras berättelser visar att de har olika uppfattningar om vad de arbetar med i svenska som andraspråk men uppsatsförfattarna har kunnat se ett fokus på de två delarna litteratur och språk. Synen på vad denna undervisning syftar till är också delvis skiftande. Alla deltagare ges extra undervisning i svenska som andraspråk då de läser ämnet på språkvalet istället för att läsa moderna språk. En av eleverna uppger att de kan bli klara med denna undervisning och då ges möjlighet att läsa ett främmande språk. Uppsatsen påvisar att den undervisning deltagarna får i svenska som andraspråk under språkvalet syftar till att vara ett stödämne. I berättelserna finner uppsatsförfattarna inget som tyder på att den ordinarie undervisningen i ämnet skulle vara ett stödämne.

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats. Vi redovisar sedan enkätresultatet och analyserar detta utifrån den teori vi läst. Teorin går i korthet ut på att eleven måste veta var de är i sin kunskapsinhämtning, vart de ska och hur de ska ta sig dit. Vi går igenom några av de hjälpmedel som ett formativt arbetssätt kräver i form av tydliga instruktioner, bedömningsanvisningar, kamratbedömningar och matriser.Våra elever har fått uppleva formativ bedömning och utveckla sina funderingar kring detta. Vår slutsats är att de av våra elever som behöver mest stöd har uppskattat det formativa arbetssättet mer. 14 av 18 elever uttryckte att de först och främst behövde veta vad de skulle göra för att bli bättre, utan att uttrycka att de ville ha betyg som feedback. Av de elever som fortfarande vill ha betyg har tre av fyra meritvärde över 202,5. Vårt resultat visar också att det är elever med högt meritvärde som tycker att bedömningen blivit otydligare, vilket vi har några tolkningar kring. Vi ser att vi lärare har utvecklats både som bedömare och pedagoger och att det naturligtvis kommer våra framtida elever till del.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på om och när elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle räcka för att nå kunskapsmålen och godkända betyg. Arbetets teoridel innehåller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkända betyg, politikernas framtida förslag till förbättring av skolan, neuroforskares syn på skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse i ämnet och för att kunna besvara frågeställningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever från gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter. Eleverna har redan i ett tidigt skede förstått att de antingen har lärt sig på ett annorlunda eller ett mer långsamt sätt. Pedagogerna har skärpt till tonen efter nationellt prov i år fem. Kunskapsmålen har förtydligats under det sjätte året men har inte varit tillräckligt tydliga för eleverna förrän under det åttonde året när det första betyget delats ut. Eleverna uppger att personlig mognad och självförtroende har varit en del av de komponenter som saknats för att de skulle ha tillräckligt med insikt om vilka kunskapsmål som skulle uppnås. Insikten om vad kunskaperna skulle användas till accentuerades inte förrän ansökan till gymnasieskolan blev ett faktum. Eleverna framhåller att specialpedagogernas stöd har varit en nödvändighet för att uppnå godkänt betyg.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs. Valet att använda två olika metoder, kvantitativa och kvalitativa, gjordes då dessa två metoder kompletterar varandra bra. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är viktigt för dem att få vara med och ha inflytande över sin skolgång. Eleverna vill ha inflytande över allt rörande deras skolgång, från raster till skolmat och undervisning. Elevinflytande påverkar elevers skolgång på ett positivt sätt genom att det blir roligare, de lär sig lättare och får bättre översikt över sin skoldag. Ett samband mellan intresse, makt och elevinflytande har till viss del kunnat urskiljas både i tidigare forskning och i resultatet av denna undersökning. / This paper examines student participation from a student perspective. This is to increase teachers' understanding of how students experience and looks at the concept of student participation. We also discuss how students' experiences of the concept of student participation look like and what positive and negative thoughts the students have about the concept. The picture that emerges in the study are then compared with previous research. The theoretical part is based on the concepts of interest and power. The study consists of surveys conducted in a grade 4, a grade 5 and a grade 6, and a group interview in each grade. The choice of using two different methods, quantitative and qualitative, were made because these two methods complement each other well. The results of the survey show that students think it's important for them to be involved and have influence over their education. Students want to have control over everything related to their schooling. Student participation affects students' schooling in a positive way by making it more fun, they learn more and get a better view of their school day. A relationship between interest, power, and student participation has been partially observed on both previous research and the results of this study.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade.Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål. När det gäller undervisningen i skolan, har det funnits delade meningar hos informanterna, några menade till exempel att förberedelseklass var en mycket bra undervisningsform då de kunde känna en trygghet och tillhörighet till denna klass, men några menade tvärtom, att denna klass gjort att de känt sig utanför och att det skapat en ännu större klyfta mellan ”vi” och ”dem”. Samtliga informanter var enade om att de upplevt ett mycket vänligt och bra bemötande under den första perioden i skolan, men att de efter ett tag när pedagogerna har ”förväntat” sig att de lärt sig svenska har fått en helt annan attityd och bemötandet har varit mycket sämre och negativare.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen – Emotionell träning i praktiken – Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon – Emotional intelligence in practice – Student’s thoughts and experiences of emotional training). Idrottsvetenskap & Barn – unga – samhälle. Lärarutbildning, grundskolans tidigare år 210 hp, Malmö högskola. Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbete med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte. Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.