Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt?Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat. På skoldaghemmet har fyra elever intervjuats, vilka samtliga får stöd i en s k exkluderande miljö.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta elever upplever att de lär sig bäst enskilt och att det inte spelar någon större roll för dem om de undervisas inkluderande eller exkluderat i verksamheten. De elever i vår undersökning, vilka går på skoldaghemmet upplever sig inte exkluderade utan har funnit gemenskap och meningsfullhet där de är.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet. De upplevde heller inte att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Eleverna upplevde den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig, men också som tung och mastig, vilket gjorde att en del av dem hade svårt att ta den till sig. Alla elever uppgav att de valt eller valt bort valalternativ på grund av att de tagit hänsyn till sin egen förmåga. Genom att studera elevernas upplevelser av valet till gymnasiet har författarna fått uppfattningen av att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra valalternativ än de som de själva valt men att det finns en önskan om att få veta mer. En slutsats som görs i uppsatsen är att den bristfälliga kunskapen kan bero dels på den information som givits, dels på att eleverna selekterar information men också på att eleverna tidigt i valprocessen tvingades att välja ut ett fåtal alternativ. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Holland, Super och Gottfredsons karriärteorier samt Lewin och Festingers personlighetsteorier.

I detta arbete vill vi belysa det individuella programmet ur ett elevperspektiv. Syftet är att ta reda på vilka tankar och upplevelser eleverna har kring programmet. Vi ville möta eleverna personligen och valde därför en kvalitativ metod. Fem elever som slutade grundskolan våren 1998 intervjuades. Eleverna var inte behöriga att gå på ett nationellt eller specialutformat program eftersom de inte var godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Vår uppfattning är att grundskolan måste ta ett större ansvar för de elever som av olika anledningar inte når betyget godkänt.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet.Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats. De teorier vi valt att använda är Mills teori om skillnaden mellan personliga bekymmer och allmänna problem och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Vi har också använt oss av litteratur som vi anser vara relevant för vårt arbete som till exempel Skolverkets utvärdering av grundskolan -95 och Anders Lovéns Kvalet inför valet med flera.Vårt sammantagna intryck är att eleverna anger främst två orsaker till att de gjort ett omval. I vår resultatredovisning kallar vi dessa teori och tempo och sociala skäl. Vi ser också en tendens av att eleverna lägger ansvaret för omvalet på sig själva. Vi avslutar arbetet med att diskutera och analysera.

Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan. / Intervjues with 10 year-old-children at two schools. Questions about what the students know about democracy and what they would like to be able to influence in the earlier scool years.

Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust?Våra underfrågor är:Hur ser flickors och pojkars läslust ut?Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen?Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust.Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i. Både flickorna och pojkarna tyckte det var bra att de själv fick välja bok.Vi frågade eleverna om de själv fick bestämma om de ville ha läsebok eller inte fann vi skillnader mellan könen. Alla pojkar utom en valde skönlitterära böcker istället för läsebok. Flickorna däremot tyckte lite olika. Några ville ha både skönlitterär bok och läsebok och några ville bara ha skönlitterär bok. / We have interviewed 12 students, six girls and six boys in grade three. Our results were following: all of the interviewed students have great interests in reading fiction, especially when the students choose their own books.

Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningarSyftet är att ta del av några elevers tankar, upplevelser och erfarenheter av undervisning. Detta för att öka pedagogers medvetenhet om vad eleverna upplever som framgångsrikt i lärmiljön. Studien avser att lyssna till några elevers röster, som en del i det specialpedagogiska arbetet med anpassningar i en inkluderande lärmiljö.Frågeställningar•Vad anser eleverna gynnar deras lärande i lärmiljön?•Hur beskriver eleverna en bra lärare?•Hur vill eleverna lära sig?Teoretisk förankringVår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv. Nilholms (2007) tre specialpedagogiska perspektiv är det kompensatoriska, det kritiska samt dilemmaperspektivet. Ahlberg (2013) benämner liknande perspektiv som individperspektivet och relationellt perspektiv. Dessa specialpedagogiska perspektiv ger olika utslag på hur lärmiljön anpassas. Synen på lärandet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv med stöd av Säljö (2014), Asp-Onsjö (2008) och Carlgren (2011).MetodStudien bygger på empiriskt material. Vi har valt en kvalitativ metod och utgår från fokusgruppsintervjuer. Bryman (2009) beskriver en fokusgrupp som en intervju där individerna argumenterar med varandra och ifrågasätter varandras åsikter. Studien har genomförts i en årskurs fyra på en kommunal grundskola. Resultat och analysI dataanalysen framträder tre teman som en kärna ur elevernas resonemang. Det är gynnande faktorer i lärmiljön, elevers tankar kring lärares arbetssätt och förhållningssätt samt elevers beskrivningar av hur de vill lära. Dessa teman går in i varandra och samspelar med varandra. Resultaten visar att informanterna har en tydlig uppfattning om vad i lärmiljön som gynnar deras lärande, vad som kännetecknar en bra lärare och hur de lär sig bäst. De resultat som framkommer visar att elever bland annat poängterar vikten av samarbete, arbetsro, motivation, goda relationer, lärares förhållningssätt i lärmiljön, struktur, praktiskt arbete, pauser och IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Studien visar att ganska unga elever har många tankar, upplevelser och erfarenheter om vad som gynnar dem i deras lärsituation. För att möta elevers olika behov bör elevers röster vara grunden i skapandet av anpassningar i lärmiljön. Vår förhoppning är att specialpedagoger kan lyfta elevers röster för att skapa framgångsrika lärmiljöer. Varje elev bör ses som skolans första elev, för att därigenom ge alla elever de anpassningar som krävs för att gynna allas lärande.

I Elevers förhållningssätt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolår 6 upplever och förhåller sig till klassrumsregler. Syftet är att få en förståelse för elevers förhållningssätt till regler för att kunna underlätta lärarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprätthållas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer då vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus på intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler är ett diffust begrepp som innefattas av många olika faktorer som försvårar elevers förhållningssätt till dem. Det framkom även att upplevelsen av regler och förhållningssättet inte behöver vara beroende av varandra. Detta visade sig i resultatet då eleverna till största del hade en god upplevelse av klassrumsreglerna, men bröt mot dem.

Bakgrund till denna studie är att jag länge varit nyfiken på var lärare och elev möts i det arbetssätt som benämns formativ bedömning, men också var de kanske inte möts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv på formativ bedömning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt.Studiens syfte har varit att undersöka eventuella skillnader i elevers respektive lärares uppfattning och upplevelse av formativ bedömning och om elever uppfattar den formati- va bedömningen på det sätt läraren har för avsikt.Studien riktar in sig på elever och lärare i yrkesutbildning för vuxna där båda grupper genom svar på frågeenkäter, men även uppföljande intervjuer, fått ge sin bild av hur de själva upplever bedömningsarbetet – men också hur lärarna tror eleverna upplever for- mativ bedömning.Båda grupperna ger uttryck för en oväntat samstämmig bild av formativ bedömning, bilden är dessutom övervägande positiv. Vidare råder stor samstämmighet även mellan grupperna i synen på värdet av formativ bedömning.Det enskilda område där tydlig diskrepans råder är när det gäller lärares uppfattning av hur elever ser på formativ bedömning. Lärare tror i ganska hög grad att elever upplever det som jobbigt att bli bedömda medan eleverna själv är betydlig mer positiva än lärarna tror. Skälet kan vara att elever i början av utbildningen ger uttryck för obehag över att bli bedömda, samtidigt som lärare utgår från att detta obehag kvarstår medan det i själva verket är en initial respons som snabbt avklingar.Vidare är elever inte fullt så aktiva som lärarna generellt tror när det gäller att föra en dialog med lärarna om dessas bedömningar. Jag kan därför rekommendera lärarna i un- dersökningen att i högre grad uppmuntra eleverna att diskutera med dem om de bedöm- ningar lärarna gör. Jag skulle även rekommendera lärarna att fundera över varför de tol- kar eleverna som mer negativa till formativ bedömning än de faktiskt är.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan.