<p>Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.</p><p>Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.</p><p>En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter</p><p>Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.</p>

<p>Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.</p><p>För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.</p><p>Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.</p>

<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

<p>The Swedish school law says that students who need special education should have all the support they need to reach the qualification that is set up. The arrangements have to be written down in an Individual education plan (IEP). Before the IEP is set up there has to be an investigation about what kind of support and measures the student needs to reach the qualification that is set up. The aim of this study is to examine student’s participation in school and in the progress with their own IEP.</p><p>I have accomplished a qualitative study by interviewing eight students during the letter part in the nine-year school. Each student has an IEP. My study has been accomplished in a first person perspective where I have rendered the student’s own stories as I understood them. The result shows that the student’s participation varies between active and passive participation independent of whether the participation is social or task-orientated. The main reason for the students to come to school is to join their friends. The result also shows that the students describe that they are participating in school and in the progress with their IEP even if their participation often is described as a passive involvement. Connecting to earlier researches shows that participation is more often recognised when the respondents are adults in school than if the respondents are students.</p><p>My conclusion of this study is that students have to participate earlier and more often in the junior school. That will lead to more engagement and motivation and the students will take more responsibility for learning in school. In that way they will get more knowledge according to our curriculum which is necessary for the examination in the ninth year.</p> / <p>I skolans styrdokument står att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen. Detta stöd ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram där mål och åtgärder ska beskrivas. Innan själva åtgärdsprogrammet upprättas ska det göras en kartläggning av vilket behov av stöd som krävs för att eleven ska ges möjlighet att nå målen. I denna studie vill jag undersöka hur några elever i grundskolans senare år upplever skolan och då med särskilt fokus på hur de ser på sin delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram..</p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua åtta elever i grundskolans senare år med upprättade åtgärdsprogram. Studien har genomförts ur ett elevperspektiv där jag har återgett elevernas beskrivningar så som jag har uppfattat dem. Resultatet visar att elevernas delaktighet varierar mellan aktiv och passiv delaktighet oberoende av om delaktigheten är social eller uppgiftsorienterad. Aktiv delaktighet kräver motivation och engagemang. Med passiv delaktighet avser jag ett deltagande utan engagemang eller motivation. Resultatet visar också att eleverna i första hand kommer till skolan för att träffa och umgås med kamrater. När det gäller delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram visar studien att eleverna anser att de varit delaktiga även om delaktighet ofta beskrivs som ett passivt deltagande. Vid jämförelser med tidigare forskning framkommer att elevers delaktighet beskrivs större i de studier som genomförts med skolpersonal som informanter än i de studier som genomförts med elever som informanter.</p><p>Min slutsats av denna studie blir att elever behöver göras delaktiga oftare och tidigare i skolåren för att eleverna ska känna motivation och engagemang för sitt lärande. Därmed får eleverna den kunskap som är nödvändig för att efter nionde skolåret nå de mål som beskrivs i läroplan och kursplaner.</p>

The Swedish school law says that students who need special education should have all the support they need to reach the qualification that is set up. The arrangements have to be written down in an Individual education plan (IEP). Before the IEP is set up there has to be an investigation about what kind of support and measures the student needs to reach the qualification that is set up. The aim of this study is to examine student’s participation in school and in the progress with their own IEP. I have accomplished a qualitative study by interviewing eight students during the letter part in the nine-year school. Each student has an IEP. My study has been accomplished in a first person perspective where I have rendered the student’s own stories as I understood them. The result shows that the student’s participation varies between active and passive participation independent of whether the participation is social or task-orientated. The main reason for the students to come to school is to join their friends. The result also shows that the students describe that they are participating in school and in the progress with their IEP even if their participation often is described as a passive involvement. Connecting to earlier researches shows that participation is more often recognised when the respondents are adults in school than if the respondents are students. My conclusion of this study is that students have to participate earlier and more often in the junior school. That will lead to more engagement and motivation and the students will take more responsibility for learning in school. In that way they will get more knowledge according to our curriculum which is necessary for the examination in the ninth year. / I skolans styrdokument står att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen. Detta stöd ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram där mål och åtgärder ska beskrivas. Innan själva åtgärdsprogrammet upprättas ska det göras en kartläggning av vilket behov av stöd som krävs för att eleven ska ges möjlighet att nå målen. I denna studie vill jag undersöka hur några elever i grundskolans senare år upplever skolan och då med särskilt fokus på hur de ser på sin delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram.. Jag har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua åtta elever i grundskolans senare år med upprättade åtgärdsprogram. Studien har genomförts ur ett elevperspektiv där jag har återgett elevernas beskrivningar så som jag har uppfattat dem. Resultatet visar att elevernas delaktighet varierar mellan aktiv och passiv delaktighet oberoende av om delaktigheten är social eller uppgiftsorienterad. Aktiv delaktighet kräver motivation och engagemang. Med passiv delaktighet avser jag ett deltagande utan engagemang eller motivation. Resultatet visar också att eleverna i första hand kommer till skolan för att träffa och umgås med kamrater. När det gäller delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram visar studien att eleverna anser att de varit delaktiga även om delaktighet ofta beskrivs som ett passivt deltagande. Vid jämförelser med tidigare forskning framkommer att elevers delaktighet beskrivs större i de studier som genomförts med skolpersonal som informanter än i de studier som genomförts med elever som informanter. Min slutsats av denna studie blir att elever behöver göras delaktiga oftare och tidigare i skolåren för att eleverna ska känna motivation och engagemang för sitt lärande. Därmed får eleverna den kunskap som är nödvändig för att efter nionde skolåret nå de mål som beskrivs i läroplan och kursplaner.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?   Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin och den konsultväljande strategin. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras. Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan. En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material. Uppsatsens resultat är vidare analyserat genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen.Tillsammans med enkätundersökningen kring elevernas uppfattningar om deras lust att lära och genom inspiration av fenomenografin har den här studien frambringat att bland annat lärares engagemang och intresse för sitt eget yrke stimulerar elevernas lust att lära. Andra faktorer som lyfts fram är undervisningens syfte och dess upplägg, elevernas framtidsplaner, klassrumsmiljön och de sociala relationerna utanför skolan. Utifrån de föregående faktorerna. som i den här studien representerar kategorierna av variation, har undersökningen kunnat tyda helheten som handlar om elevers passiva samt aktiva aktörskap gentemot sin lust att lära.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång. Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem. Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.