SammanfattningErfarenheten från min VFU, där jag upplevde att franskelever, särskilt på vårterminen och i synnerhet elever i franska 4, hade luckor i sina grammatikkunskaper och att detta ofta hindrade dem i kommunikationen, gjorde att jag började fundera på orsakerna. Likaså blev jag, när jag fick hjälpa till att genomföra de nationella proven, förvånad över den låga nivån på kraven; i synnerhet vad gäller stavning och grammatik. Under utbildningen blev jag även konfunderad av innehållet i kursplanerna och framför allt ordalydelsen i betygskriterierna. Båda mina handledare upplevde att kraven sänkts med tiden och en av dem även att elevernas allmänna grammatikkunskaper blivit sämre. Det borde vara i allas intresse att kunskapsnivåerna blir bättre eller i alla fall inte försämras, och i denna undersökning försöker jag belysa fenomenet och diskutera möjliga lösningsförslag.Undersökningen utgår från tre olika frågeställningar, nämligen vilken syn och vilka förutsättningar eleverna har, vad det är som avgör i vilken omfattning och hur lärarna undervisar i fransk grammatik samt hur lärarna tolkar styrdokumenten. För att behandla frågeställningarna har jag dels intervjuat franskelever (22 st.) i kurserna franska 3 och franska 4 och dels tre fransklärare, varav två undervisar på gymnasiet och en både på gymnasiet och grundskolan samt analyserat styrdokumenten.Av intervjuerna framkommer att eleverna har en varierande erfarenhet av sina tidigare franskstudier, flera har fått byta lärare under högstadietiden, en del har haft mycket grammatik och några nästan ingen alls. Samtliga elever anser att grammatik är nödvändig för att lära sig ett språk och de anser att grammatik är grunden för ett språk. Lärarna anger att de numera sätter kommunikationen i fokus men att de även undervisar i grammatik. Två av lärarna undervisar snarare explicit och en mer implicit. De har samtliga lång erfarenhet av att undervisa i franska och menar att de inte har problem med att tillämpa de nya styrdokumenten. Här skiljer sig mitt resultat från andra undersökningar som visar att en del lärare verkligen inte vet hur mycket och hur de ska undervisa i grammatik.Min analys av styrdokumenten pekar på att de är otydliga och inte hjälper läraren som måste tolka dem och varje lärare får då en egen uppfattning, vilket medför att elever som gått samma kurs inte har homogena grammatikkunskaper och i värsta fall otillräckliga kunskaper för att läsa vidare på universitet och högskola. Styrdokumenten borde vara klarare med ett mer detaljerat innehåll och på ett påtagligt sätt vara direkt kopplade till aktuell forskning.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål.  Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt.  Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Denna studie ger en inblick i några elevers upplevelser av matematiken i skolan. Syftet var att undersöka hur elever talar om sin inställning till matematik och matematikundervisning samt om sin upplevelse av intensivundervising. Fokus för studienär ett elevperspektiv vilket undersöktes genom kvalitativa intervjuer som genomfördes före och efter en fyra veckors intervention i form av intensivundervisning. Intervjuerna synliggjorde hur eleverna talade om sin inställning till matematiken samt om sin upplevelse av intensivundervisningen. Intensivundervisningen hade formen av förlektioner där kommande matematiska innehåll behandlades men innehöll även moment med syfte  att utveckla elevernas taluppfattning. Genom elevernas tal om sin inställning till matematiken samt sina upplevelser av intensivundervisningen kunde en ökad känsla av sammanhang anas. Eleverna talade något positivare om matematiken efter intensivundervisningen och uttryckte att de fått ny kunskap under interventionen. Det skulle kunna innebära att eleverna upplevde en ökad inkludering i matematikklassrummet efter intensivundervisningen.

Skolfrånvaro är ett omdebatterat ämne som i olika rapporter och i forskning lyfts fram som ett samhällsproblem. Forskningen är omfattande, både nationellt och internationellt. Eftersom tillräckliga kunskaper saknas om elevers erfarenheter av skolfrånvaro så är det ett perspektiv som behöver belysas mer. Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur skolan kan arbeta för att främja skolnärvaro genom att undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett elevperspektiv. Studien tar sin utgångspunkt i en narrativ metod. Genom livsberätteler bidrar ett antal elever med kunskap om närvarofrämjande insatser utifrån egna erfarenheter av skolfrånvaro inom gymnasieskolan. Jag intervjuade sex elever från fyra olika kommuner samtliga med erfarenheter av skolfrånvaro i gymnasieskolan. Eleverna studerade inom både yrkesförberedande och studieförberedande program. En elev hade erfarenhet av gymnasieskolans introduktionsprogram. Studien fokuserar på tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka orsaker till skolfrånvaro framträder i elevernas berättelser, vilka erfarenheter har elever av närvarofrämjande insatser samt vilka insatser väljer elever själva att lyfta fram som viktiga i ett närvarofrämjande arbete? Jag valde en kvalitativ forskningsansats och utgick från en tematisk ostrukturerad intervjuguide då det därigenom fanns en större möjlighet för informanten att själv förmedla den bild de vill ge av sitt liv. Studiens teoretiska ansats utgår från specialpedagogiska teorier och innefattas av det kompensatoriska och relationella perspektivet. Därutöver tillkommer de teoretiska begreppen; inkludering, delaktighet och exkludering. Studiens teoretiska ram har även utvidgats med begreppet KASAM. Känslan av sammanhang är grundläggande inom Antonovskys salutogena teori om hälsa. Resultatet visar att det finns många orsaker till elevers skolfrånvaro och att orsakerna är komplexa. Elevers erfarenheter av närvarofrämjande insatser ser olika ut eftersom arbetet skiljer sig åt både mellan och inom skolor. Elever har förslag på hur skolor kan arbeta för att främja skolnärvaro.

Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

No description available.

Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.

Anledningen till att jag började skriva den här uppsatsen var att jag under mina verksamma år som slöjdlärare har blivit uppmärksammad på hur olika läromedel kan användas i slöjdundervisningen. Detta gäller både hur lärare använder läromedel som fortbildning samt hur lärarna tillverkar och använder läromedel i sin undervisning. Vidare fick detta mig att fundera på hur eleverna upplever den läromedelssituation som råder i slöjdämnet och studien landade i ett elevfokus, sex elever intervjuades via videolänk. Genom att beskriva hur eleverna har fått information om slöjduppgifternas mål och process samt redogöra för hur eleverna resonerar kring att ha en lärobok i slöjdämnet uppnåddes syftet som var att få mer kunskap om läromedel i slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Genomgående har läroplansteori används för att skapa en ram åt studien samt att erbjuda relevanta begrepp som förklarar elevers och lärares situation. Grundad teori användes till analysen av elevernas uttalanden. Resultatet visar att de intervjuade eleverna har erfarenhet av att använda olika sorters läromedel som webbsidor, häften och bilder som inspiration. Ingen elev har dock använt någon bok som inspiration eller kunskapskälla i något slöjdarbete. Fyra av sex elever svarar att de skulle finna stöttning i en lärobok i slöjdämnet om uppgifterna fortfarande var lika fria som de är idag.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar av att ha undervisning utomhus kontra inomhus, bland annat vilka för- och nackdelar eleverna upplever. Undersökningen genomfördes med 34 elever i årskurserna 1–3 genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna önskar mer undervisning i utemiljö.Utomhus upplever eleverna sig mer energifyllda och nyfikna på sin omgivning i jämförelse med hur de känner inne i klassrummet. I klassrummet upplever vissa elever sig instängda och att de snabbt blir trötta. Resultaten visar att flertalet elever har en positiv syn på utomhusundervisning samt att de upplever att den bidrar till ett mer lustfyllt lärande samtbättre mående. En slutsats av denna studie är det finns en potential för lärare att utnyttja lärmiljöerna utomhus i större utsträckning för att utveckla elevers kunskaper och välbefinnande.