Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer. Resultatet visar att elever anser att korta vardagsnära laborationer är intressanta och givande. En hel del elever tyckerrentav att de förstår mer än under de vanliga laborationerna under kursen. Den korta laborationstiden tycker många av eleverna ger mer tid till reflektioner kring uppgiften. Det andra motivet är att undersöka hur lärare anställda av små skolor med begränsad kemiutrustning kan använda vardagslaborationer för att ersätta störremer utrustningskrävande laborationer. Eleverna tycker överlag att de vardagsnära laborationerna är intressanta. Dock anser de flesta elever att de korta vardagsnära laborationerna inte fullt ut kan ersätta längre och mer avancerade laborationer.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vad en bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats. I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden. Textberättandet till bilden användes då för att beskriva de ämnen och aktiviteter som var av betydelse i en bra skola. Flertalet valde att gestalta den inre miljön mer detaljerat utifrån sitt intresse. Texten till bilden var då mindre beskrivande. En elev valde att göra en bild av en ordkarta där en bra skola beskrivs inom olika former. I resultatet framkom också att bildernas budskap och informanternas åsikter framträdde tydligare genom informanternas val av förstärkande uttryck så som text och verbalt berättande för att formulera sin åsikt. Det visade sig bl.a. att eleverna som deltog i studien underströk de sociala miljöernas betydelse och framhöll även vikten av rum för vila och återhämtning.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument. Mitt resultat visar att det finns en vilja hos elever att i större utsträckning få diskutera och praktisera kunskaper kring främlingsfientlighet och mångkultur än vad de upplever att de idag får göra. Resultatet pekar även på att fler kulturmöten i skolan skulle verka positivt till att utveckla förståelse och tolerans gentemot människor från främmande kulturer. / The purpose with this study is to investigate high school students’ perspective on education, xenophobia and multiculture. In my literature review I present what scholars find relevant around these areas. I decided to use group interviews as a method of collecting data. Altogether eleven students participated in the study. Later I discuss the results from my group interviews in comparison towards the research I`ve presented in earlier sections of the study and the national curriculum of upper secondary school. My results point out that the student’s wishes to discuss and practice knowledge about xenophobia and multicultural more often than they experience they are allowed to do in these days. The result also points out that multi-cultural encounter develop the student’s ability to comprehend and to be more tolerant towards people from foreign cultures.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur barn tänker kring sitt modersmål och om de anser att det påverkar andraspråksutvecklingen. Litteraturgenomgången innefattar forskning kring andraspråksutveckling och en del av de teorier som kan påverka inlärningen. Då mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts på Chomskys universella grammatik. Vad gäller forskning kring modersmålets påverkan finns det i nuläget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket är det perspektiv som är i fokus här. Jag har emellertid funnit en uppsats där elever har intervjuats angående deras uppfattning av modersmål och andraspråk vilket har varit intressant att jämföra med de resultat som har framkommit i denna studie. Då denna undersökning har som mål att få så mycket detaljerad information som möjligt från en mindre grupp människor fann jag att den kvalitativa undersökningen var mest lämplig. Resultaten visar att eleverna inte finner några större nackdelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är kopplat till hemmet. Det har även visat sig att modersmålsundersvisningen inte är integrerad i skolans övriga verksamhet men detta är något som eleverna inte heller har förväntat sig. Min slutsats är att eleverna inte anser att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen vilket i sig motsäger de resultat som andra undersökningar har genererat.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom. Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger – hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM. Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Totalt har 13 elever från två olika skolor svarat på fjorton frågor med öppna svarsalternativ. Då studien sökt svar på deltagarnas egna upplevelser av undersökningsområdet, föll det sig naturligt att inta ett elevperspektiv. Resultatet visar att upplevelsen av slöjd är övervägande positiv. Några elever upplever ljud från maskiner som påfrestande, dock verkar drivkraften för slöjd vara starkare än det obehag som maskinernas ljud utgör. Elva av tretton elever arbetar helst ensamma, samtidigt finns nyfikenhet hos några till att ingå i grupparbete. Eleverna från skola B beskriver att de inte får den hjälp de vill ha. Däremot känner eleverna från skola A sig sedda och får hjälp. Eleverna i studien efterfrågar bland annat en lärare som är positiv, sätter eleven i fokus, är tydlig och har tålamod. Lärarens roll och hur denne kan stå i vägen för ämnet har blivit tydlig i resultatet. En slutsats av studien är att upplevelsen av slöjden hos eleverna är beroende av det förhållningssätt läraren har. Vidare kan sägas att beroende av hur förutsägbar och tydlig undervisningen är samt lärarens sätt att förmedla sig till eleverna, påverkar hur och om eleven uppfattar slöjden som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer. Temat för år 2008 behandlar goda och hållbara förslag på miljösatsningar i de olika länderna. Genom ett utbyte av PM om de olika utvalda miljösatsningarna skall eleverna med hjälp av estetiska gestaltningarna visualisera de olika förslagen vid en internationell konferens i april 2008. Gruppens arbetsprocess och studien av den startade upp den 16 oktober 2007 och avslutades den 12 maj  2008. Med en kvalitativ metod bestående av observationer med fältanteckningar, dokumentationer i form av ljudinspelningar, foton och film har data samlats in under loppet av sju månader. Studien rapporteras i form av fallbeskrivningar. Studien vill belysa vilka betydelser informanterna ger sitt lärande i grupp och hur de ser på de visuella verktyg som används under processen. Elevperspektivet har framkommit genom ljud och bildelicitering vid en återkoppling där åtta ”case” (fallbeskrivningar) användes. Återkopplingen har konstruerats genom en urvalsprocess där fokus lagts på ett etnografiskt material som beskriver delar av processen ur ett tidsperspektiv. Av detta följer att den inte kan beskriva eller fånga hela den intakta processen. Informanterna valde gemensamt ut vad de ansåg som viktigt att ta del av utifrån det presenterade dokumentationsmaterialet. Elevperspektivet innehåller tankar om att inte ha fått något gjort överhuvudtaget, missnöje över material som refuserats, upplevelser av god kunskapsutveckling i nära samarbete med handledaren och tillfredsställelse över enkla pennskisser som haft betydelse för processens utveckling och kommunikation. Elevernas utsagor och reflektioner ger en inblick i vilka diskurser eleverna tar upp vad gäller lärandet i grupp och perifera visuella kulturer.

This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education. The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on “Learning-by-doing”, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility. Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil’s experience of education in general and their view upon higher education specifically. Throughout this process, the aim is that the pupils will have gained a deeper understanding for the differences in educational form, the pupils own responsibility for shaping their future and how they themselves can take charge of their educational choices. After having participated in the SHS program, the pupils have made mature and insightful choices for their future education, where an academic choice is closer to hand than prior to the program.

Sverige utmärker sig internationellt genom att erbjuda en särskild skolform för elever med utvecklingsstörning. Begreppet "en skola för alla" har debatterats flitigt under årens lopp och enligt en statlig utredning ska grundsärskolan och grundskolan samverka i en sammanhållen skola. Tidigare forskning kring samverkan påpekar att elevperspektivet ofta saknas eller fått en undanskymd roll. Detta arbete handlar om högstadieelever mottagna i grundsärskolan och deras upplevelser av att vara integrerad i grundskolan. Syftet med studien var, att ur ett elevperspektiv identifiera och analysera faktorer som påverkar utvecklingsarbetet mot en skola för alla. Mina frågeställningar var; Vad hindrar eller möjliggör att elever mottagna i grundsärskolan känner sig inkluderade i undervisningen tillsammans med grundskolan? Hur påverkar elevernas upplevelser speciallärarens framtida yrkesroll? Som teoretiskt analysverktyg valde jag ett sociokulturellt perspektiv bland annat för att det har en tydlig koppling till begreppet "en skola för alla". Genom en kvalitativ fallstudie med hermeneutisk ansats hoppades jag fördjupa min förståelse av det studerade fenomenet. Data producerades med hjälp av reflektionsböcker, reflektionssamtal, intervjuer och observationer. Ett narrativt förhållningssätt inspirerade mig genom hela arbetet. Resultatet visar att fenomenet är komplext och pekar på att flertalet elever i studien är relativt nöjda trots att de önskar att de vore mer socialt och pedagogiskt delaktiga i grundskolan. Faktorer som hindrar detta är framförallt den dubbla tillhörigheten och den skriftspråkliga dominansen i grundskolan samt i viss mån även gruppintegrering. Detta skapar stress och påverkar elevernas möjligheter till kommunikation och interaktion. En känsla av sammanhang bidrar till utveckling och lärande i ett sociokulturellt perspektiv liksom vår förmåga att uppfatta de sociokulturella resurser (fysiska och intellektuella artefakter) som finns eller skulle kunna finnas tillgängliga. Min slutsats är att sammanhanget är viktigt för eleverna och eleverna är viktiga för sammanhanget. Om arbetssätt och metoder ska anpassas efter dem måste de också vara en naturlig del av helheten. I ett sociokulturellt perspektiv konstituerar handlingar och praktiker varandra. Studien har bidragit till många nya insikter som kommer att vägleda mig i min framtida gärning som speciallärare vilken jag betraktar främst som ett medierande redskap.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen. För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts. Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan.   Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen. Vidare går det att avläsa ur resultaten från enkätundersökningen att inom ramen för denna begränsade studie, så är elever i årskurs tre och fem mer negativt inställda till matematik i jämförelse med elever i årskurs ett.   För att belysa ämnet redogörs även för teoretiska aspekter från pedagogisk forskning kring ämnet motivation. Dessa diskuteras i studiens sista kapitel i förhållande till studiens resultat. / This study is about pupils opinions of motivation in the subject mathematics. The purpose of this study was to get the pupils experiences and statements concerning their own motivation and to get a picture of changes or patterns that might have occurred during their early years in elementary school.   The study has been made by inquiries and interviews, where qualitative and quantitative methods have been combined to make possible a deepened analysis in the result part of the investigation. Here are the pupil`s opinions about motivation in the subject mathematics presented and their thoughts about what influences the motivation. The analysis of the results shows that the pupils have a good understanding for what influences their motivation. They give us many examples where physical and psychical wellbeing plus the teacher`s pedagogical work in the classroom are of importance for the motivations process. The results from the inquiry further shows, within the frame for this limited study, that pupils in class three and five are more negatively disposed to mathematics compared to pupils in class one.   To illuminate the subject, theoretical aspects from pedagogical research on the subject motivation, are also accounted for. These are discussed in the last chapter related to the results of the study.