Sammanfattning/Abstract Tindberg, Ola (2018). Elevers berättelser om matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att denna studie ska ge vidare kunskap om vilka förebyggande och åtgärdande specialpedagogiska insatser som är viktiga för att elever som upplever matematikångest ska få den hjälp som de behöver för att bli kvitt eller dämpa sin matematiska ångest. Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att öka kunskapen om elevers upplevda svårigheter i matematik genom att ta del av elevernas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av matematik; från deras tidigaste matematikupplevelser i barndomen fram tills idag på gymnasiet. Studien eftersöker även faktorer – positiva som negativa – som kan ha inverkan på elevernas matematiksvårigheter. Frågeställningar Vad framträder som betydelsefullt, positivt som negativt,  i några elevers berättelser om matematik? Vad i elevernas berättelser om matematik kan relateras till matematikångest? Teori Arbetet utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet ses problematiken och åtgärderna genom det perspektiv som mest präglar den svenska pedagogiken. Samtidigt är det inom den specialpedagogiska verksamheten vi möter barn i svårigheter. Därför är det väsentligt att förstå vilka perspektiv som den specialpedagogiska verksamheten utgår ifrån. Metod För att kunna svara på studiens frågeställningar, valdes en kvalitativ studie i formen livsberättelser. Urvalet är ett målinriktat urval bestående av fyra gymnasieelever i åldern 17-18 år som anser sig vara i matematiksvårigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Datamaterialet bearbetades med inspiration av narrativ teori och resulterade i fyra personliga berättelser med tillhörande analys. Resultat Av resultatet att döma finns det tydliga kopplingar mellan det som i berättelserna framträder som betydelsefullt för eleverna och matematikångest. I elevernas matematikberättelser framträder gemensamma upplevelser av hur stress och ångest i matematik har påverkat deras självkänsla, hälsa och prestationer. Gemensamt för samtliga informanter är att stressen och ångesten startar i låg- och mellanstadiet och följer dem sedan genom högstadiet och upp i gymnasiet. Resultatet visar en koppling mellan matematikångestens uppkomst och när eleverna börjar jämföra sig med sina klasskamrater. I likhet med vad flera forskare inom området visar, exempelvis Ashcraft och Faust (1994), Batashvili m.fl. (2020) och Dowker m.fl. (2016) gör ångesten och stressen att eleverna undviker matematiska situationer och därför får svårare att klara av matematiken. Informanterna förknippar också sin ångest och stress med hjärtklappning, låsningar och panik som direkt påverkar deras resultat och prestationer i matematik. De känslor som förknippas med matematik kan ge vidare bekymmer i vardagslivet och i framtiden. Något som direkt verkar hämma matematikångest är betydelsen av förståelse. Likt tidigare forskning inom området, som exempelvis Cassibba m.fl. (2020), Thornberg (2013) samt Videnovic och Radisic (2011) visar resultatet att flertalet betydande faktorer innefattas av läraren. Både hur denne agerar i olika situationer, dennes relation med eleverna och dennes inverkan på klassklimatet. Vidare, i linje med Taylor och Fraser (2013) och Demirtas och Uygun-Eryurt (2020) verkar god gruppsammanhållning, mer samarbete och diskussioner vara ett framgångskoncept för att minska matematikångest. En ökad förståelse inom matematik verkar direkt hämma matematikångest. Däremot prov tycks i stället framstå som en direkt trigger till matematikångest. Oavsett vad som framkallar matematikångest tyder resultatet på att de negativa faktorerna verkar undergräva de positiva. Det verkar räcka med en negativ faktor för att matematikångesten ska få fäste och påverka elevens självförtroende och resultat negativt. Specialpedagogiska implikationer Utifrån speciallärarens yrkesutövning tycks studiens resultat visa att det finns flertalet förändringar som med fördel kan göras. Förebyggande och åtgärdande insatser på organisations-, grupp- och individnivå som bör gynna elever i matematiska svårigheter. Faktum är att flertalet av de negativa konsekvenser som drabbat informanterna skulle kunna ses som direkt kopplade till bristande kunskaper och avsaknad av specialpedagogiska perspektiv. Således handlar det i första hand för specialläraren om att på organisations-, grupp- och individnivå informera om fenomenet matematikångest. Specialläraren bör sedan genom stöttning och råd hjälpa elever på individnivå och lärare på gruppnivå för att skapa ett sådant lärande- och klassklimat som hämmar uppkomsten av matematikångest. Vidare krävs ett aktivt arbete på organisationsnivå för att elever och lärare ska få tid till att jobba mer med förståelsen i matematiska områden. Avslutningsvis visar studiens resultat att specialpedagogiken bör utgå från ett relationellt perspektiv när insatser som berör elever ska realiseras. Nyckelord Elevperspektiv, livsberättelser, matematiksvårigheter, matematikångest, speciallärare.

Tidigare forskning har visat att det inte gjorts många studier ur ett elevperspektiv på vad som är relevanta områden inom hälsa i ämnet idrott och hälsa (Røset et al., 2020:4–5). Syftet i föreliggande studie är därmed att ur ett elevperspektiv undersöka vad eleverna anser är relevanta områden att lyfta inom hälsa i idrott och hälsa samt hur de skulle vilja jobba med hälsa i ämnet. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att eleverna anser att det de får lära sig inom hälsa i ämnet idrott och hälsa först och främst präglas av de fysiska aspekterna av hälsa och att områden inom den psykiska hälsan inte lyfts tillräckligt. Vidare menar eleverna att de även vill fördjupa sig mer inom de olika områdena kopplat till fysisk, psykisk och social hälsa samt att det ska vara en tydlig progression då undervisningen ansågs vara både repetitiv sen tidigare årskurser samt att informationen var ytlig. Den viktigaste aspekten kopplat till undervisningsmetoder var att eleverna önskar en variation. Våra slutsatser från resultatet och analysen är att man som lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper samt att man ska ha ett helhetsperspektiv på hälsa,där psykisk hälsa tar större plats för att det ska vara meningsfullt för eleverna.

Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget. / Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.

Denna uppsats är en empirisk studie av slöjdpraktik i grundskolan. Min ambition är att få ett perspektiv på hur elever upplever och ger uttryck för lärandet i slöjd.Empirin består av intervjuer med 8 elever och har analyserats med två olika analysverktyg. Dokumentation av empiri samt litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar har legat till grund för att skapa en analytisk förståelse av vad elever tillgodogör sig för att förstå slöjdens nytta. Analysen väcker vidare frågor kring hur elever förvärvar lärande i slöjdämnet. Studien bidrar med ett reflekterande perspektiv om slöjdverksamhet men prövar också att se slöjdandet som en del av människans behov. Studien visar att det saknas en djupare innebörd av slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Samtidigt upplevs det att slöjdföremåls uttryck växlar men att tekniker ändå består. Resultatet visar att elever har svårt att verbalt uttrycka vad slöjd är men att de ser användningen som något mycket praktiskt och användbart. Studien kan ge stöd till intresserade inom slöjdverksamheter för att se behovet av ett slöjdspråk samt ett likvärdigt förhållningssätt. Slöjdämnets syfte behöver förmedlas och belysas utåt för att ämnet ska utvecklas i takt med vårt samhälle.

Närvaro i skolan har positiva samband med elevers kognitiva utveckling, socialisering och lärande, därför är det betydelsefullt att elever ges goda förutsättningar att kunna och känna lust att närvara i skolan då utbildningen ges. Med utgångspunkten att elevers perspektiv är viktiga i skolans närvarofrämjande arbete kartläggs i denna studie, med hjälp av webbenkäter och en kvantitativ ansats, vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan. I korthet visar resultatet att det finns stor variation och vissa betydande likheter i elevers upplevelser av vad som är viktigt för att de ska närvara i skolan. I en jämförelse mellan elever med problematisk frånvaro och andra elever fanns stora likheter mellan grupperna och fåtalet mindre skillnader i deras upplevelser av angivet fenomen. Studiens resultat diskuteras i ljuset av tidigare forskning och denna diskussion genererar slutsatsen att elevers närvaro påverkas positivt av samspel i skolan som eleverna uppfattar som meningsfulla, engagerande samt trygg- och gemensamhetsskapande. Med stöd i denna slutsats argumenteras för att elevers olikheter, förutsättningar och behov bör vara en central utgångspunkt i skolans arbete med att främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro, tillika för att inkludering kan vara en metod som främjar närvaro i skolan.

Syfte: Att identifiera den faktiska fördelningen i skrivundervisningen bland elever i årskurs 3 utifrån hur många som väljer att skriva sina texter på dator respektive för hand när valet står fritt samt att identifiera eventuella faktorer till varför. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes med sammanlagt 86 deltagare. Resultat: Resultatet visade att en klar majoritet av eleverna väljer att skriva svenska texter på digitala skrivmedel framför penna. I studien framkom det att det inte finns något signifikant samband mellan elevers val av skrivmedel och flerspråkighet. Det fanns däremot ett visst samband mellan elevers val av skrivmedel och intresse, självupplevd kompetens samt egen tillgång till dator i hemmet.

I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Nilsson, M. & Nilsson, T. (2023). Extra anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Området extra anpassningar, som belyses i arbetet, är inte enbart av vikt för huvudman, rektor och lärare utan även intressant för speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling, vars kompetens kan nyttjas för att stötta lärare i att utveckla stöd för elever i språklig sårbarhet inom bredden och komplexiteten med extra anpassningar. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare och elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med extra anpassningar samt vilka extra anpassningar som upplevs mest betydelsefulla för elevernas språk-, skriv- och läsutveckling. Arbetet utgår från sociokulturell och relationell teori. Inom sociokulturell teori beskrivs sambandet mellan lärares stöttning och elevers möjligheter att utvecklas i en inkluderande lärmiljö. Relationell teori lyfter betydelsen av de relationer som skapas i skolan samt vikten av relationer för att kunna anpassa undervisningen utefter elevers specifika behov. Metoden grundar sig i kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och elever på en mindre lågstadieskola i en sydsvensk kommun. Empirin transkriberades, kategoriserades och delades in i teman. Resultaten visar att begreppet extra anpassningar fortfarande är ett otydligt och diffust begrepp för lärare, vilka i stort påverkas av avsaknad av utbildning och fortbildning. Majoriteten av de intervjuade lärarna använde inte extra anpassningar för elever utan föredrog generella anpassningar för gruppen på grund av att extra anpassningar upplevs som tidskrävande. Emellertid synliggjordes lärarnas arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö och inkluderande undervisning samt ett värdefullt samarbete med speciallärare. Utifrån elevernas resultat uppmärksammades att de inte deltog i beslut eller utvärderingar kring sina extra anpassningar men beskrev att de uppskattade sina anpassningar. Både lärare och elever var eniga i upplevelsen att den extra anpassning som upplevdes mest fördelaktig var när elever gick iväg med specialläraren för enskild undervisning eller undervisning i mindre grupp. Specialpedagogiskt stöd upplevdes som centralt både av lärare och elever, såväl i form av enskilt stöd till elever som stöd till lärare i arbetet med extra anpassningar.