Sammanfattning / Abstract Jennfors, Olof & Jönsson, Lena (2023). ”Det digitala dilemmat”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet har som ambition att bidra med kunskap och förståelse för hur några gymnasielever beskriver att AT används som stöd i skrivandet och vilken betydelse de upplever att det har för deras studieresultat och engagemang. I arbetet används genomgående förkortningen (AT) för att representera begreppen Assisterande Teknik och lärverktyg. Utifrån ett elevperspektiv önskar vi skapa förståelse för hur eleverna uppfattar förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap om hur några gymnasieelever i språklig sårbarhet beskriver att AT används som stöd i skrivandet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor; • Hur, när och vilken AT beskriver eleverna att de använder som stöd i sitt skrivande? • På vilket sätt uppfattar eleverna att AT har betydelse för deras studieresultat och engagemang för att skriva? • Hur beskriver eleverna förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT? Teori Denna studie tar ett övergripande stöd i ett sociokulturellt perspektiv och förhållningssätt, men låter multimodalitet som teoribildning fungera som förstärkning. Metod För studien har en kvalitativ forskningsmetod använts i samspel med semistrukturerade intervjuer. Sex gymnasielever har intervjuats och deras berättande utgör empirin i arbetet. För att därefter bearbeta intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. Resultatet av empirin har slutligen speglats mot studiens teoretiska begrepp samt tidigare forskning inom området. Resultat Resultatet visar på en medvetenhet hos eleverna kring både sitt lärande och användandet av AT. Tre teman framträder i analysen; AT som stöd i skrivprocessen, Strategier för att lära och Ta ansvar. Resultatet indikerar också att det finns en orsak-verkan-spiral som tydliggörs i Hur lärare hanterar AT. Slutligen visar studien också på en tydlig medvetenhet kring det egna behovet av stöd och de fördelar AT ger i AT som kompensation. I denna kontext problematiserar dock flera elever både utanförskap och att det finns en dubbelhet kring stöd och hjälpmedel. Specialpedagogiska implikationer Studiens fokus har legat på elever i språklig sårbarhet, men utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat också relateras till vad som kan gynna alla elever och därmed möjliggöra bättre förutsättningar på gruppnivå. Sammanfattningsvis visar studien på just detta; en orsak–verkan–spiral mellan flera nivåer, då det som sker på skolnivå också tränger ner till individnivå.

Skolan har en unik möjlighet att skapa bra förutsättningar för eleverna och deras fysiska aktiviteter. Trots detta visar Skolinspektionens granskning från 2018 att var femte elev i årskurs 7-9 inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka elevers deltagande i idrott och hälsa. Det vi vill undersöka är orsaker till varför elever vill respektive inte vill delta i ämnet. Som hjälp till detta utgår vi från våra frågeställningar “Varför deltar eller deltar inte elever i ämnet idrott och hälsa?” och “Hur erfar eleverna deltagandet i ämnet idrott och hälsa?”. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer med 16 elever, sju pojkar och nio flickor. Under intervjuerna antecknades elevernas svar och efteråt transkriberades och analyserades de med en tematisk analys enligt Braun och Clarke för att sedan analysera utifrån den teoretiska modellen KASAM i förhållande till vårt resultat. Det resultat som identifierats i denna studie är att de flesta elever deltar i ämnet idrott och hälsa och att den ledande orsaken till att elever deltar är glädjen för att röra på sig och umgås med sina kompisar. Läraren har en stor betydelse för hur eleverna uppfattar ämnet och en lärare med god relationskompetens som får sina elever att känna sig sedda bidrar till en trygg och meningsfull lärandemiljö. De elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen eller inte deltar aktivt anser sig ofta inte ha de färdigheter som de andra eleverna har, vilket skapar en osäkerhet. Med detta resultat dras slutsatsen att elever deltar i idrott och hälsa då de tycker att det är roligt och att lärarens roll är viktig för hur ämnet uppfattas.

Denna studie undersöker elevers perspektiv på undervisningen inom de naturorienterande ämnena med elever i årskurs 6. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Syftet med studien är att undersöka vad i undervisningen som är motiverande för elever och vad som kan upplevas som negativt utifrån deras perspektiv. Det teoretiska ramverk som används i tolkningen av informanternas utsagor är autentiskt lärande. Analysen utgår från det autentiska lärandets karaktäristiska vinklar: undervisning med genuina miljöer, aktiviteter och utövare samt autentiska komponenter (autentiska uppgifter, expertmodeller, flertalet roller och perspektiv, samarbete, reflektion, tydliga uttryck, lärare- elev (en till en) och autentisk utvärdering). Resultatet visar att den traditionella undervisningen i klassrumssammanhang är till viss del icke motiverande, medans undervisning i naturliga och betydelsefulla sammanhang blir en drivkraft för elever. Resultatet visar även att hur ämnet prioriteras av skolan påverkar elevens upplevelse av den.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildämnen. Undersökningen motiveras av att feedback från forskningshåll ses som en av de avgörande faktorerna för lärandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback så analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jämförs också utifrån annan forskning om feedback, då även undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning är presenterad i en forskningsöversikt om feedback. Undersökningen har en kvalitativ ansats och innehåller fyra intervjuer med elever i deras fördjupningsämnen som berör bild på olika sätt. I dessa estetiska ämnen är undervisningen ofta formativ då eleven får stöttning under arbetets gång och även i samband med färdigställandet av arbetet.Slutsatsen är att elever som inte nått den självreglerande nivån behöver mer feedback från lärare och kamrater. För att bli mer reflekterande i sitt lärande och för att internalisera sådana metakognitiva redskap behöver de övning i att ge feedback till sina klasskamrater och utvärdera sina arbeten med hjälp av lärare. Det verkar också finnas ett behov av klargörande av hur olika kvalitéer ser ut inför en uppgift då kunskapsmålen kan bli tydligare. Elevernas olika behov av feedback kräver en lyhördhet hos lärare som kan vara svår att möta men där tydlighet och stöttning i den större gruppen/klassen kan minska dessa behov hos enskilda individer.

Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

I dagens digitaliserade och globaliserade värld möter våra elever en tid där kompetensen av att kunna läsa är av största vikt för att kunna delta och medverka i samhället. Internationella studier som PIRLS visar att läskompetensen är god hos svenska elever men att läsmotivationen, lusten att läsa är i botten. Syftet med denna studie är att finna svar på vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation. Studiens empiri bygger på 17 utförda en-till-en intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra olika skolor där elever från årskurserna fyra, fem och sex medverkade. Resultaten och således svaret på studiens frågeställning gällande vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation, visade att elever föredrar att få göra egna val angående sin läsning. Valen var kopplade till personliga preferenser gällande genre samt var, när och hur länge eleven förväntades läsa. Eleverna betonade även sin brist på läsmotivation när de upplevde texter som var för långa eller på för hög nivå. Av resultaten gjordes slutsatsen att elever behöver få möjlighet till att göra val och kunna påverka vad, hur och när de ska läsa, vilket lärare bör ta i beaktning. Lärare behöver även kompetens vad gäller att hjälpa eleverna finna rätt nivå på text och vara medveten om att en mindre van läsare kan finna längre texter omfattande. Dessa faktorer kan upplevas ansträngande vilket gör att böcker med bilder ger eleven en möjlighet till andrum.

Denna uppsats är menat ska ge svar på om läsläxan är till för att fungera som avlastning för lärare i syfte om att lära elever läsa. Om så är fallet, får hemmen den stöttning och redskap från skolhåll för att kunna göra det faktiska arbetet skolan i praktiken lägger i famnen på vårdnadshavare? Uppsatsen ska även försöka svara på om elever som läser läsläxan hemma får en större progression än de som inte gör det. Arbetet är uppdelat så att det ska ge ett lärarperspektiv, ett elevperspektiv samt ett föräldraperspektiv. Gynnar läsläxan läsutvecklingen hos elever? Eleverna har följts i deras progression gällande läsutveckling under 6 veckor. Ett antal elever har fått läsa en annan bok än deras klasskamrater, med samma svårighetsgrad, i syfte om att detta arbete ska kunna ge ett svar på läsläxans egentliga behov. Studien är en kvalitativ undersökning där både elever och vårdnadshavare har intervjuats. Eleverna har även observerats och utvärderats. Denna uppsats kommer att visa på om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare ger ett enligt läraren önskvärt resultat. Resultatet i denna undersökning rimmar väl med tidigare forskning i ämnet. Föräldraengagemang, kommunikationen mellan hem och skola, även svårighetsgraden på uppgiften är några exempel på att denna undersökning inte sticker ut nämnvärt från tidigare forskning. Lärarens kompetens i att kunna entusiasmera och förklara läsningens fördelar för elever och föräldrar är ett resultat som framkommer i detta arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-04-04</p>

Syftet med denna uppsats är att ge pedagoger fler verktyg att arbeta med för att skapa goda relationer med sina elever. Resultatet av uppsatsen är inte avsedd att användas som en manual, utan snarare som ett verktyg för att hjälpa pedagoger att skapa goda relationer med sina elever. Till skillnad från de flesta studier som görs och litteratur som skrivs inom liknande områden är denna uppsats baserad på ett elevperspektiv och på de färdigheter och egenskaper de gillar hos sina pedagoger. Dessa färdigheter och egenskaper har sedan analyserats utifrån moderna tolkningar av Aristoteles syn på kunskap. Detta bidrar med en bredare förståelse för vad eleverna i denna studie värderade hos sina pedagoger. Resultaten av studien visar att lärare och pedagoger som beundrades av eleverna hade något extraordinärt. De hade visdomen och kunskapen att omfamna och engagera sig med eleverna under deras skolgång. Uppsatsen är inte avsedd att ha en statisk syn på resultaten. Vid interaktion med människor spelar flera faktorer en roll i hur relationer bildas mellan dem. Använd denna uppsats som ett verktyg för att reflektera över hur man bygger goda relationer med eleverna. Det kan inte finnas något specifikt svar på denna fråga, så var öppen och använd kunskapen i denna uppsats som en ingrediens i ditt eget tänkande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder sig av digital skönlitteratur i svenskundervisningen i mellanstadiet, och hur denne lärares 21 elever uppfattar användningen. Detta är relevant då digitaliseringen är alltmer framträdande i dagens samhälle och eleverna möter olika typer av texter i såväl skolan som vardagliga situationer. Detta undersöks genom en kvalitativ intervju med läraren och en digital enkät med eleverna. Utifrån intervjun framkom att läraren använder sig av digital skönlitteratur med intentionen att väcka elevernas läslust. Elevernas uppfattning av undervisningen visar att de generellt är positivt inställda till digital läsning, vilket skulle kunna bero på att de erbjuds de olika valmöjligheter som användandet av digital skönlitteratur kan innebära. De har därmed förutsättningar att själva påverka både vilken digital skönlitteratur de möter och hur. Trots att eleverna är positivt inställda till digital läsning, framgår delade meningar om vilket format de föredrar att möta skönlitteraturen i. Slutsatser som kan dras av detta är att oavsett om skönlitteratur läses i digitalt format eller i tryckt format, så krävs ett medvetet och inarbetat arbetssätt för att kunna nyttja det som används till sin fulla potential i undervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Denna studie undersöker hur svenska gymnasieelever upplever undervisningen om hållbar utveckling inom geografiämnet ur en värdepedagogisk synvinkel. Fyra värdepedagogiska perspektiv har utformats av författarna som teoretiskt ramverk och studien syftar till att undersöka hur mycket av respektive värdepedagogiskt perspektiv eleverna upplever inom undervisningen om hållbar utveckling. De fyra värdepedagogiska perspektiven är det vetenskapliga, det personliga, det ideologiska och det pluralistiska. Empirin samlades in genom enkäter och besvarades av sammanlagt 103 elever från olika gymnasieprogram och geografisk härkomst. Analysen utgick dels från enkätsvaren i helhet, dels uppdelat utifrån elevernas angivna gymnasieprogram. Därtill undersöks även vilka kunskaper och förmågor eleverna upplever de får med sig från undervisningen och vad de anser är viktigast utifrån de fyra värdepedagogiska perspektiven. Resultatet av denna studie är att eleverna upplever att undervisningen om hållbar utveckling varierar i relation till de fyra värdepedagogiska perspektiven och att skillnaderna mellan gymnasieprogrammen är små. Elevernas upplevelse om vad de får med sig från geografilektionerna om hållbar utveckling är relativt jämnfördelad mellan tre av de värdepedagogiska perspektiven, det personliga perspektivet exkluderat ochatt eleverna själva upplever att undervisningen om hållbar utveckling bör präglas av det vetenskapliga och det ideologiska värdepedagogiska perspektivet. Studien visar på att det finns en diskrepans mellan vad läraren undervisar om och hur eleverna upplever innehålletundervisningen. Slutligen kan det utifrån denna studie konstateras att mer värdepedagogisk forskning med ett elevperspektiv behövs och att de fyra värdepedagogiska perspektiven som utformats har en plats inom den svenska geografiundervisningen.