Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser svenska som andraspråk tänker om inkludering och exkludering i skolan. Fyra fokusgruppsamtal genomfördes med elever i årskurs 9, där de hade möjlighet att diskutera anledningar till att de trivs i skolan och vad de har för syn på svenska som andraspråk. För att sortera ut materialet ifrån de transkriberade intervjuerna användes en tematisk innehållsanalys. Resultatet är sedan indelat i en horisontell och en vertikal analys. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna som deltog i studien inte känner sig exkluderade av att läsa svenska som andraspråk separerat ifrån sin ordinarie klass. Det framkommer även att eleverna anser att svenska som andraspråk är lättare än ämnet svenska, något de också tror att elever som inte läser svenska som andraspråk tycker.

En stillasittande trend har växt fram i samhället. Barn idag deltar i mindre utsträckning i fysisk aktivitet än generationerna innan, vilket framför allt påverkar hälsa och välbefinnande. Skolan har därför en viktig roll att spela för att vända denna klart ökande trend. Den här studien syftade till att identifiera faktorer för motivation och motstånd till fysisk aktivitet under skoldagen, samtidigt som en förståelse för den roll som skolan spelar för att främja elevernas deltagande utforskades. Informanterna i den här studien gick alla i fjärdeklass i en grundskola belägen i norra Sverige. För att lyfta elevperspektivet, deras erfarenheter och upplevelser av fysisk aktivitet i skolan, användes semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Genom nyttjandet den tematiska analysen kunde totalt åtta teman identifieras i studien, vilka behandlar de aspekter som eleverna framhåller kring motivation och motstånd till deltagande i de fysiska aktiviteter som skolan erbjuder. Likt en del av den tidigare forskningen drar den här studien slutsatsen att elevperspektivet är av stort värde för att främja och utveckla deltagandet i fysisk aktivitet under skoldagen. / A sedentary trend has emerged in society, children today participate in less physical activity then the generations before which most prominently effects health and well being. Schools therefor have an important part to play in reversing this clearly increasing trend. The aim of this study focused on identifying factors for motivation and resistance towards physical activity during the school day, while also forming an understanding of the school’s role in promoting students’ participation. The informants of this study all attended their 4th year in an elementary school located in the north of Sweden. To give prominence to the student perspective, including their thoughts and understanding of the physical activity in school, this study used semi structured interviews to gather data. Through a thematic analysis, the study identified a total of eight themes of what students’ states causes motivation and resistance towards participating in the physical activities which the school offer. In line with some of the previous research this study concluded that the student perspective is of high value in order to promote and evolve their participation in different physical activities during the school day.

Syftet med studien har varit att undersöka vad elever motiveras av när det kommer till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till ämnet. Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en högre förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på inre och yttre motivation, och vad som framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna efterfrågar mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning.I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion. Samtidigt tycker många att det är roligare att jobba med datorn och deras inlämningsuppgifter blir snyggare och roligare att göra. Papper och penna har ersatts av ordbehandlingsprogram och Powerpoint presentationer. Pedagogerna ser fördelar i att deras administration och kommunikation underlättats avsevärt samt att deras pedagogiska roll förändrats från en förmedlare av kunskap till mer av en handledare. De är alla medvetna om att datorn öppnar upp en värld av underhållning och att eleverna lätt hamnar på sociala medier och spelsajter men att det är en övergångsprocess och att det är ett sätt för eleverna att lära sig ta eget ansvar.

Det finns flera faktorer som tycks bidra till bättre matematikundervisning, däribland god interaktion och kommunikation mellan den som undervisar och den som blir undervisad anses vara en av dem. Däremot är det inte enkelt att skapa en miljö med god kommunikation mellan lärare och elev, vilket kan påverka elevernas prestationer inom matematik. Detta examensarbete undersöker interaktionen mellan lärare och elever i matematikundervisningen i syfte att bättre förstå lärares omfattande arbetssätt i att utveckla elevernas matematiska kunskaper. Studien genomfördes med fokus på elevperspektivet, som möjligen ger en annorlunda synvinkel kring kommunikation då tidigare forskning har framförallt utgått från lärarperspektiv. Metoden för studien är kvalitativ forskning med intervjuer för datainsamling, varav fyra elever har intervjuats från två olika gymnasieskolor med olika program på sina respektive skolor. Att ha intervjuer som huvudmetod anses lämpligt för att analysera och förstå elevernas upplevelser i undervisningen med sina matematiklärare, vilket är en del av den sociokulturella och fenomenologiska ansatsen som är centralt för detta arbete. Resultatet av arbetet visar att eleverna anser att en positiv kommunikation med lärare beror på flera faktorer, där lärarens sätt att genomföra undervisningen samt hantera emotioner och relationer både inom och utanför matematikklassrummet värderas högt. Resultatet ger en bild av elevernas förväntningar och åsikter om vad som kan fungera för matematikundervisningen, vilket kan användas till att förbättra inlärningsmiljön för dem. Dessutom vill vi även bidra till en bredare förståelse för de olika sätten som lärare kan arbeta på, i syfte att kunna nå en effektiv kommunikation och relation med sina elever. Att förändra hela bilden om lärar-elevrelation anses vara för stort mål i denna forsknings omfattning, trots detta är vi positivt inställda till framförande av nya synvinklar. Andra lärare och forskare kan därmed använda dessa synvinklar och reflektera sina arbetssätt utifrån elevers perspektiv.

Vårt examensarbete är ägnat åt att ge en bild av gymnasieelevers uppfattningar om matematikundervisning. Vi åstadkommer detta genom att ta en teoretisk utgångspunkt i en litteraturstudie som sammanställer västerländsk matematikundervisning i tio principer för effektiv matematikundervisning. Som metod valde vi att skapa en kvantitativ enkätundersökning som är baserad på litteraturstudien där vi har frågor och påståenden som fångar in de tio principerna. Vi fick in 214 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram från två gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Resultatet från enkätundersökningen visade att elevernas uppfattningar om matematikundervisning till viss del stämmer överens med det forskningen säger men i vissa fall skiljer sig från forskningens resultat. Några noterbara resultat är att gymnasieelever inte visar lika positiva attityder till att vara med och påverka matematikundervisningen som de gör till att ha en relationskompetent matematiklärare. Med hjälp av resultaten analyseras och diskuteras resultaten både i jämförelse mellan de olika gymnasieprogrammen och i jämförelse med tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av övergången till och frånIntroduktionsprogrammet individuellt alternativ med utgångspunkten i frisk- och riskfaktorer.Den teoretiska ramen utgörs av specialpedagogiska perspektiv, den salutogena modellen medKASAM samt tidigare svensk och internationell forskning. För att besvara frågeställningarnaanvänds en kvalitativ metod där elevers upplevelser av övergångar undersöks genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Insamlade data har bearbetats genom tematisk analys där treteman har extraherats; relationer, stöd och känslor, motivation och framtidsmål. Studiensresultat ligger i linje med tidigare forskning som beskriver övergångar som kritiska tillfällen.Med elevperspektivet som utgångspunkt, det relationella perspektivet och den salutogenamodellen som teoretisk bas identifieras kritiska aspekter att beakta för att skapa tryggaövergångar för elever i den framtida specialpedagogiska yrkespraktiken.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

This study focuses on the students' perspective in contemporary history education, emphasizing the importance of their thoughts and opinions. The aim of this study is to benefit teacher trainees and practicing teachers who wish to develop their teaching methods, making them more relevant and meaningful for students.  The study is based on focus group interviews with students from grades 5 and 6 at a school in Stockholm, with a total of 26 participants.  The findings reveal that the majority of students are interested in the subject of history but desire certain changes. They particularly express a wish for a more global perspective in the curriculum and a desire to learn about more countries and cultures beyond the borders of Europe.