Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om de strategier som elever i gymnasiet ansåg vara stödjande för att övervinna talrädsla och svensklärares användningsområde för dessa strategier i klassrummet. Metoderna som användes var enkät och fenomenografisk intervju. Informanterna bestod av sex gymnasieelever från samma gymnasieskola men olika årskurser. Den teoretiska referensramen som studien utgick ifrån var fenomenografi. Det var även den fenomenografiska analysmodellen som användes vid analys av empiri. Utfallsrummen i studien resulterade i nio kategorier som besvarade de tre forskningsfrågorna. Resultatet visade att de faktorer som bidrog med talrädsla hos gymnasieelever var publikens beteende, om de skrattade eller agerade ointresserade. Vidare elevens osäkerhet gällande att bli analyserad och råka göra misstag framför publiken. Den sista påverkande faktorn var bedömning, att läraren skulle bedöma framförandet och hur det skulle påverka elevens betyg. De strategier som eleverna uppfattade som stöttande för att överkomma sin talrädsla var att det inte bara behöver finnas en trygghet i klassrummet utan även i klassen. Vidare att avdramatisera situationen och inse att ett misstag inte förstör framförandet. Slutligen att öva på framförandet innan och även veta var eleven kan fästa blicken under framförandet ansågs stöttande. Det eleverna ansåg att svensklärare kunde göra i klassrummet för att stötta talrädda elever var att ge positiv återkoppling för att höja elevens självförtroende. Svenskläraren kunde behandla publik och talare lika genom att även tilldela publiken en uppgift under det muntliga framförandet. Avslutningsvis kunde svenskläraren göra medvetna val gällande, gruppstorlek, tydlighet i instruktioner och svårighetsgrad. Sammanfattningsvis efterfrågar talrädda elever stöttning och respekt från svensklärare för att känna sig tryggare i sin rädsla. / The purpose of this study was to contribute with more knowledge about strategies that upper secondary students find supportive when trying to overcome their fear of public speaking and how Swedish teachers can use these strategies in the classroom. The methods used were a questionnaire and phenomenographic interviews. The participants were six students from the same Swedish upper secondary school but from different years. The theoretical framework that was used on the study was phenomenography. The analyzed material resulted in nine categories which answer the three research questions. The findings from this study indicate that the factors contributing to the fear of public speaking are the audience and how they behave, the students’ self-esteem and lastly that the performance is being graded. The strategies that the students found supportive were a safe classroom environment and class, as well as dedramatizing the situation and practicing on the performance and eye contact in advance. To help the students with speaking anxiety the Swedish teachers could make smaller groups, clear instructions, and adjust the difficulty of the speaking tasks. To summarize the students, request support and respect from their teachers to feel more comfortable facing their fear of speaking. / Examensarbete i samverkan

Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik. / This casestudy investigated students’ perceptions of their mathematics classroom where their teacher actively tried to change her teaching as suggested by the Swedish National Agency, Skolverket. Students' perspectives provide access to information which could deepen understandings about what is needed if major changes in teaching practices in mathematics is to be successful. The research focuses on the tensions that arise from the differences between students' perceptions and intentions of the teacher. The tensions could be expressed explicitly by the participants, but at times also implicitly. Tensions that were implied are called po-tential tensions. Potential tensions appeared when students' perceptions about what mathematics teaching should be, based on their understandings of traditional mathematics teaching, restricted their possibilities for interpreting the teacher's intention for her teaching. Thus, hidden tensions may result in a hidden resistance to the new teaching practices which impedes their acceptance. For the student to be able to accept the teacher's invitation to participate in changing teaching practices, requires an understanding that it involves both new socio-mathematical norms and social norms. Participation in an ongoing practice filled with reform-adapted teaching methods does not necessarily mean that students have accepted the new practices as being appropriate mathematics teaching. Instead, new norms must be actively negotiated. To bring about change, the teacher must not only challenge but also understand students' perceptions of school mathematics and classroom norms. Knowledge of the tensions thus becomes an asset for the development of new teaching practices.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.

The purpose of this study is to contribute to research relating to the perspective of what students consider important to conduct the leisure-time centre so as to ensure a meaningful leisure time. The focus of the study in in highlighting the views and opinions of the students. Earlier research is based on different studies, which focus on questions such as students development, students views on transitions and students social experiences. In this study the result is analyzed through a theoretical framework based on various theories of play. The three main theories consist of didactic positions, the effects of the environment on students' state of being, and the purpose of play. The method used for this study consisted of eight qualitative, semistructured interviews conducted in groups of three students from the third grade, performed at two schools. By analyzing the result, three aspects could be discerned as important for the students, which forms the basis for the studies discussion. These three aspects are the importance of an inviting and appealing environment, the possibilities for a social community, and the role of the teacher as a figure for safety in the everyday running of the leisure-time center. Furthermore, it can be discerned that play is a central aspect, which permeates everything which the students request from the leisure-time center.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.

The background to this study is based on a curiosity about how high school students experience the use of digital tools in the teaching of sports and health. This purpose is very current and of particular relevance because today's society is undergoing a tangible digitization process that affects society to a great extent. The purpose of the study was to investigate high school students' views on the use of digital tools in the subject of sports and health, connected to the main purpose there are two central questions that deal with motivation connected to the use of digital tools in the subject of sports and health. The study has a qualitative approach with focus group interviews and through analysis of the result three different categories was created, partly that the high school students feel that the use of digital tools can promote more enjoyable teaching. The high school students also felt that the digital tools are not used optimally, the last category was about the students feeling that the use of digital tools in the subject of sports and health can contribute to an increased performance-based teaching environment. Through discussion of the results in connection with previous research, some conclusions can be drawn, including that the physical education profession should develop its competence regarding how to interact with digital tools in a pedagogical way with the students in focus and that the digital tools create more engaged students who take to themselves knowledge.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sju- till nioåriga elevers föreställningar om tidig läsinlärning. Studien utgår från en metodkombination där det empiriska materialet består av svar från en kvantitativ enkätundersökning varav tjugonio elever i årskurs ett och två svarat. Empirin består även av ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer med åtta stycken av eleverna. Studien utgår från två teorier; fenomenografi och kognitiv konstruktivism. Resultatet presenterar vilka för- och nackdelar olika läsinlärningsmetoder har ur ett elevperspektiv. En resultatdiskussion har skett utifrån de valda teorierna och tidigare forskning har vägts mot det som framkommit i studien.  Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att elevers motivation till och framgång av läsning styr den vidare läsutvecklingen. Vad som också framhävs i studiens resultat är att kombinerade läsinlärningsmetoder främst föredras av eleverna och att de väljer utefter vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Ytterligare något som belyses är vikten av metakognition när det handlar om läsinlärning. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about what thoughts students aged seven to nine have about early reading learning. The study is based on a combination of methods where the emdata consist of answers from a quantitative survey of which of twenty-nine students in grades one and two answered. The data also contain audio recordings from qualitative interviews with eight students. The two theoretical starting points for the study are phenomenography and cognitive constructivism. The results present from a student perspective the advantages and disadvantages of different methods to learn to read. A discussion of results has taken place on the basis of the selected theories and has set previous research against what has emerged in the study. The results show, in accordance with previous research, that students' motivation for and success of reading controls the further development of reading. What is also emphasized in the results of the study is that the students mainly preferred combined reading learning methods, and that they choose according to what level they are at in their reading development. Another result that is highlighted is the importance of metacognition when it comes to learning to read.

Denna studie undersökte korrelationen mellan elevernas förståelse av matematikens syfte på samhällsvetenskapsprogrammet, deras inställning till ämnet och deras betyg i kursen Matematik 1b. Genom en blandad metod som inkluderade en enkätundersökning och intervjuer samlades både kvantitativ och kvalitativ data in från elever och lärare på samhällsvetenskapsprogrammet. Enkätundersökningen distribuerades till elever från tre olika skolor, och resulterade i 130 respondenter och en svarsfrekvens på 62%. Datan analyserades genom med hjälp av korrelationsanalys, specifikt Pearson's korrelationskoefficient för ett urval, för att undersöka samband. Resultaten visade på en måttlig korrelation mellan elevernas förståelse av matematikens syfte och deras inställning till ämnet. I enkätundersökningen var det även tydligt att majoriteten av eleverna hade ett lågt intresse för matematiken. Flera elever uttryckte i intervjuerna bristen på ett tydligt syfte med att studera matematik. Vidare observerades även en måttlig korrelation mellan elevernas inställning till ämnet och deras betyg i kursen. Enkätundersökningen indikerade även, förutom bristen på intresse för ämnet, att hälften av eleverna var underkända i kursen eller endast hade betyget E. Intervjuerna genomfördes med elever och lärare för att fördjupa förståelsen av elevernas uppfattningar om syftet med matematikämnet och deras inställning till ämnet. Dataanalysen inkluderade tematisk analys för att identifiera gemensamma teman och utmaningar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på bristen av ett tydligt syfte inom matematikundervisningen, vilket påverkade elevernas inställning negativt. Inom ramen för detta examensarbete utvecklades ett utbildningsmaterial för kursen Matematik 1b för samhällsvetenskapsprogrammet. Utbildningsmaterialet består av olika kapitel och projekt som syftar till att tydliggöra matematikens relevans och tillämpningar inom samhällsvetenskapliga områden. Design Thinking användes som metod för utvecklingsprocessen för utbildningsmaterialet. I metoden ingår det att förstå användarnas behov, generera idéer till potentiella lösningar, skapa prototyper och testa dessa. Det resulterande utbildningsmaterialet anpassades specifikt för samhällsvetenskapsprogrammet och kan vara en värdefull resurs för elever och lärare. Genom utbildningsmaterialet kommuniceras matematikens syfte på ett tydligt sätt vilket främjar en positiv inställning till ämnet och förbättrar elevernas prestationer och betyg i kursen. Sammanfattningsvis betonar denna studie vikten av att tydliggöra matematikens syfte för eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. Genom att kommunicera syftet på ett tydligt sätt, exempelvis med hjälp av det utvecklade utbildningsmaterialet, kan elevernas inställning förbättras, vilket i sin tur kan höja elevernas betygsnivå. / This study examined the correlation between students' understanding of the purpose of mathematics in the social science program, their attitudes towards the subject, and their grades in the Mathematics 1b course. A mixed-method approach was employed, involving a survey and interviews to collect both quantitative and qualitative data from students and teachers in the social science program.  The survey was distributed to students from three different schools, resulting in 130 respondents and a response rate of 62%. The data was analyzed using correlation analysis, specifically Pearson's correlation coefficient for a sample, to explore relationships. The results showed a moderate correlation between students' understanding of the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. The survey also revealed that the majority of students had low interest in mathematics. Several students expressed in the interviews the lack of a clear purpose for studying mathematics. Furthermore, a moderate correlation was observed between students' attitude towards the subject and their grades in the course. The survey also indicated, in addition to the lack of interest, that half of the students were failing the course or had only achieved a grade of E. Interviews with students and teachers provided further insights into students' perceptions on the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. Thematic analysis was conducted to identify common themes and challenges. The qualitative analysis revealed the absence of a clear purpose in mathematics education, which negativley influenced students' attitude towards the subject.  Within the scope of this thesis, an educational material was developed for the Mathematics 1b course in the social science program. The educational material consists of various chapters and projects aimed at highlighting the relevance and applications of mathematics in social science domains. Design Thinking was employed as the methodology for the development process of the educational material, involving understanding user needs, generating ideas for potential solutions, creating prototypes, and testing them. The resulting educational material was specifically tailored for the social science program and can be a valuable resource for students and teachers. By clearly communicating the purpose of mathematics, the educational material promotes a positive attitude towards the subject and improves students' performance and grades in the course. In conclusion, this study emphasizes the importance of clarifying the purpose of mathematics for students in the social science program. By effectively communicating the purpose, such as through the developed educational material, students' attitudes can be enhanced, leading to improved academic results.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.