Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

Syftet med studien är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som elever i olika ensembler på kulturskolan erfar och om det skiljer sig något mellan fokusgrupperna. Bakgrundskapitlet belyser litteratur och tidigare forskning inom området motivation, instrumentalspel och gruppsykologi. Arbetets vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter är interpretativism och konstruktionism. Studiens teoretiska perspektiv är fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Studiens forskningsmetod innefattar semistrukturerade interjuver med fyra olika fokusgrupper från fyra olika ensembler på kulturskolan. Materialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. I analysen av resultatet har två övergripande teman, sociala- och musikaliska faktorer, framkommit. De sociala faktorerna berör elevers erfarande av att det är att umgås med vänner i ensemblen, träffa människor i olika åldrar, ha en god relation med sina lärare och att ha eget ansvar i ensemblen. Det framkom också att musicera tillsammans, att utvecklas på sitt instrument, lära sig av varandra och att medverka i konsertsamanhang var motiverande faktorer för att spela i ensemble. Ett antal icke motiverande faktorer framkom även bland annat tidsbrist, för svåra eller lätta låtar, olika åsikter i ensemblen och att vänner slutar i ensemblen. Skillnader gällande synen på medbestämmande, ensemblens funktion och medverkan på konserter har också framkommit. Avslutningsvis diskuteras, i förhållande till tidigare presenterad litteratur och forskning inom området, betydelsen av det sociala umgänget, musikaliska upplevelsen, medbestämmandet och tidsbristen. / The purpose of this study is to find out what motivational factors pupils in different ensembles at the cultural school experience and if there is any difference between the focus groups. The background chapter illustrates literature and previous research in the area of ​​motivation, instrumental playing and group psychology. The work's scientific and knowledge theoretical principles are interpretativism and constructionism. The theoretical perspective of the study is phenomenology with a focus on the life-world perspective. The study's research method includes semi-structured interviews with four different focus groups from four different ensembles at the culture school. The material was analyzed based on the thematic analysis method. In the analysis of the result, two overarching themes, social and musical factors, have emerged. The social factors affect students' experience of being with friends in the ensemble, meeting people of different ages, having a good relationship with their teachers and having their own responsibility in the ensemble. It also emerged that playing music together, developing on their instrument, learning from each other and participating in concert contexts were motivating factors for playing in an ensemble. A number of non-motivational factors also emerged including lack of time, too difficult or easy tunes, different opinions in the ensemble and that friends quit the ensemble. Differences regarding the view of co-deciding the function of the ensemble and participation in concerts have also emerged. Finally, the results are discussed in relation to previously presented literature and research in the field. The significance of social interaction, musical experience, co-determination and lack of time was discussed in the concluding chapter.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka motivationens betydelse i skrivundervisning för en grupp elever i årskurs sex. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på självbestämmandeteori. Eleverna motiveras i olika grad av attityder utifrån erfarenheter, mål, yttre faktorer och intresse. Studiens forskningsbakgrund poängterar bland annat att elever behöver motivation för att lyckas i skolan. Resultatet av föreliggande studie visar att undervisningen bör utformas mer utifrån elevernas egna intressen och yttre faktorer som kan påverka eleverna för att de ska bli så motiverade som möjligt. Lärare behöver känna sina elever på individnivå för att veta vad som motiverar dem. Denna studie ger lärare en vägledning av vad elever motiveras av.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden till den svenska digitaliserade skolan och elevers motivation till läsning. Elevers läsförståelse är viktig inom alla skolämnen, men framför allt inom svenskämnet. Svensklärarens motivationsfrämjande undervisning kan ses som ett verktyg för att utveckla läsförståelsen. Digitala verktyg i undervisningen kan ses som ett bra hjälpmedel men det kan även bidra till att eleven tappar fokus på undervisningen. Studien genomfördes ur ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv och är både kvalitativ och kvantitativ. De teoretiska utgångspunkterna utgår från Self Determinant Theory (SDT) och Cummins fyrfältsmodell med inslag av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Metoderna som användes var en enkätundersökning till eleverna samt en intervjufrågeställning till lärarna. Det inspelade materialet från intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att elevernas motivation till att läsa digitala texter är högre inom skolpraktiken. Även om resultatet visar att eleverna generellt läser lite så tyder deras höga användning av sociala medier på annat. Sociala medier innehåller till stor del digitala texter. Resultatet visar även att det finns varierande utmaningar när det kommer till användningen av digitala resurser i undervisningen. Detta kan styrkas med tidigare forskning samt lärarnas erfarenheter. Slutligen visar resultatet att den motivationsfrämjande undervisningen har en betydande roll när det kommer till elevens prestation inom skolan. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka vidare hur digitala resurser kan användas i undervisningen och hur läraren ska hantera de utmaningar som kan existera inom det motivations främjande arbetet i skolan.

Bildstöd är ett pedagogiskt hjälpmedel som i olika grad nyttjas i skolverksamhetens olika delar. En aspekt av bildstöd som det saknas omfattande forskning kring är hur bildstöd används i fritidshemmets kontext, inte minst med utgångspunkt i ett elevperspektiv. Studiens syfte är […] att undersöka vilken betydelse tillgången till bildstöd i fritidshemmet kan ha, samt i vilka situationer dessa används, ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i lyder på vilka sätt används bildstöd i fritidshemmets verksamhet enligt eleverna? och hur uppfattar eleverna bildstöd i fritidshemmets verksamhet?   Studien utgår från en kvalitativ metod där elevintervjuer tillämpas för att undersöka elevers uppfattningar kring bildstöd. Som teoretisk utgångspunkt används den fenomenografiska teorin som inspiration. Intervjuerna har genomförts på två olika fritidshem med 10 informanter på lågstadiet. Studiens resultat visar att informanterna använder bildstöd i olika sammanhang och syften, beroende på hur fritidshemslärarna använder hjälpmedlet. Majoriteten av informanterna uttrycker även att de önskar använda bildstöd i högre grad än det som för tillfället erbjuds. Informanterna ger inblick i hur bildstöd på olika sätt kan vara ett hjälpmedel som främjar elevers utveckling och tillvaro i ett fritidshemssammanhang, både när det kommer till den enskilda individen och andra elever.

Det didaktiska ämnesfältet gör det möjligt att undersöka vilka metoder yrkesverksamma lärare applicerar i undervisningen i religionskunskap 1 för att uppnå de krav som ämnesplanen kräver. Denna kvalitativa och kvantitativa undersökning undersöker vilka utmaningar lärare ställs inför och hur dessa utmaningar kan tacklas i religionsundervisningen samt i mångreligiösa klassrum. Denna studie grundar sig i en diskursteori och utgår ifrån en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer som visar på vilka utmaningar som existerar inom ämnet samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien visar att tiden för undervisningen i ämnet religionskunskap 1 är bristfällig och att mycket stoff ska förmedlas på kort tid. De didaktiska metoder som lärare tillämpar berör kommunikationsfrågor, att arbeta ämnesöverskridande och att komprimera delar av material. Även elevperspektivet sätts i fokus som en didaktisk metod där undervisningen individanpassas. Studien visar också att det finns en osäkerhet kring vad lärare kan ta upp i religionsundervisningen i mångreligiösa klassrum och att lärare saknar ett stöd kring den didaktiska balansgång som råder.

The physical environment is in our vicinity and our everyday lives. We have daily contact with the physical environment, not least with the physical indoor environment. The school is a place where the physical indoor environment is important for both students and staff in their everyday lives. The purpose of our study is to get an idea of how students' motivation to participate in teaching at leisure-time centers is affected by the physical indoor environment, by comparing two leisure-time centers with each other. One leisure-time center with premises intended for leisure-time center and one leisure-time center that shares premises with the school classrooms. We compare the similarities and differences in leisure-time centers regarding the students' perception and integration with the physical indoor environment and what in the environment that motivates the students to participate in the teaching. This study is conducted with the help of observations at the leisure-time centers and web surveys and to help analyze our collected material, we use an environmental psychological perspective; environmental psychology refers to humans and the environment and looks at their impact on each other. We also use Reeves' eight aspects to see motivation linked to behaviors, to study the motivation of students at the time of observation. The results show that there are more similarities than differences between the leisure-time centers. The conclusion is that the students in the general way of both leisuretime centers have a positive attitude towards the premises of the leisure-time centers. They also show a high level of motivation and that the physical indoor environment affects motivation.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.

En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas deltagande och attityd till ämnet idrott och hälsa. Trots det har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning identifierat att hälften av skolorna brister i att åstadkomma en trygg lärandemiljö. Det har bidragit till att en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen samt har negativa attityder till idrott och hälsa. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats, 1) vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? och 2) vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?Utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier har studien inkluderat 20 artiklar för att besvara forskningsfrågorna. I dataanalysen har vi konstruerat teman och mönster utifrån studierna som sammanställts i artikelmatrisen (se bilaga B). Resultatet av litteraturstudien visar på lärarens möjligheter att tillämpa olika pedagogiska modeller för att främja en trygg lärandemiljö. De faktorer som eleverna anser påverka deras attityd och upplevelse av trygghet har de i studierna belyst fem huvudsakliga områden: motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet samt omklädningsrummet. Vår slutsats är att arbetet för en trygg lärandemiljö är komplext och viktigt. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel och med en positiv inställning möta eventuell problematik är viktigt i arbetet för en trygg lärandemiljö.

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur elever upplever läroboken i historia i årskurs 4–6. Enligt forskning har lärarna en bred valmöjlighet när det kommer till val av läromedel, men av olika anledningar väljer de att använda läroböcker till stor del i undervisningen. Läroplanen (2022) skriver att skolans uppdrag är att främja lärande, där eleverna stimuleras och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är därför intressant för studien att inta ett elevperspektiv. Den vetenskapsteoretiska ansats studien har inspirerats av är hermeneutisk fenomenologi, eftersom det är människors tankar, uppfattningar och åsikter som ska studeras och tolkas i studien. Underlaget för resultatet är fyra fokusgruppsamtal på två olika skolor, med totalt 17 elever på mellanstadiet. Resultatet visar att eleverna anser att läroböcker i stor utsträckning är bra men att den kan upplevas som tråkig. Det finns även saker i läroböckerna som eleverna upplever som onödiga och irrelevanta. Det kan handla om att läroböckerna innehåller gamla bilder eller är kopplade till en äldre läroplan men även några av namnen i läroboken upplever eleverna som onödiga.  I diskussion kommer eleverna fram till att de lär sig bäst när de använder läroböcker men att det bästa är ett varierat arbetssätt. De kommer i sina diskussioner fram till att det bästa är ett varierat arbetssätt. Studiens slutsats är att eleverna har många bra idéer som kan användas i yrkesverksamheten. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how students experience the history textbook in grades 4–6. According to research, teachers have a wide choice when it comes to choosing teaching materials, but for various reasons they choose to use textbooks to a large extent in teaching. The curriculum (2022) states the school's mission is to promote learning, where students are stimulated and can acquire and develop knowledge and values. It is therefore interesting for the study to take a student perspective. The scientific theoretical approach the study has been inspired by is hermeneutic phenomenology because it’s about people's thoughts, perceptions and opinions that are to be studied and interpreted in the study. The basis for the results is four focus group interviews at two different schools, with a total of 17 students in middle school. The results show that the students consider the textbook to be good, but that it can be perceived as boring. There are also things in the textbooks that the students feel are unnecessary and irrelevant. It may be that the textbooks contain old pictures or are linked to an older curriculum, but the students also feel that some the names in the textbook are unnecessary. In conclusion, most of the students believe that they learn best when they use the textbook but that the best is a varied way of working. In their discussions, they conclude that the best is a varied way of working. The study's conclusion is that the students have many good ideas that can be used in professional activities.