Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers inställning till att läsa både i skolan och på sin fritid. Hur ser elever på läsning av skönlitteratur och ämnesböcker i skolan, hur ser de på läsning på sin fritid, hur ställer sig elever till att läsa analogt och digitalt idag och vad har de för synpunkter på hur skolan kan öka läslusten. Studien använder sig av en blandad metod där både kvantitativ undersökning i form av enkät och en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer genomförs. De teoretiska ramverk som tillämpas är ett fenomenologiskt och hermeneutiskt ramverk. Resultatet visar att fler elever är positivt inställda till läsning men att det hör ihop med utbud av böcker och motivation. Läsning på fritiden anser eleverna är viktigt men det är få som faktiskt läser böcker utanför skolan. Resultaten visar också att elever gärna använder sig av digitala verktyg när det ska läsas. Att lyssna på när någon läser eller använda en fysisk bok får högre svarsfrekvens när eleverna blev tillfrågade om vad som är det skönaste sättet att läsa eller lyssna på. Elevernas synpunkter på hur skolan kan öka läslusten visar på att fler elever önskar högläsning och ett bättre utbud av spännande och bra böcker samt att de vill få vara med att ta fram de böcker som ska läsas tillsammans.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Undervisning om hälsa i idrott och hälsa har kritiserats för att ha ett begränsat och ensidigt utrymme i ämnet. Undervisningen har präglats av ett patogent perspektiv med fokus på den fysiologiska förändring som den fysiska aktiviteten bidrar till. Denna kvantitativa undersökning på gymnasieelever med teoretisk utgångspunkt i förväntan-värdeteorin visar att eleverna tycker att hälsa är en stor del av ämnet samt att de vill att det ska vara så. Samtidigt anser ungefär en sjundedel av eleverna att de inte utvecklar kunskaper och förmågor som är i linje med ämnets syfte. Elevernas fysiska aktivitetsnivå korrelerar till deras motivation till hälsa i ämnet. En anledning till att den fysiska aktivitetsnivån har en tydlig påverkan på motivation till undervisning om hälsa tros vara det patogena perspektivet på hälsa som ämnet präglas av. Undervisning om hälsa kan vara i behov av ett förändrat perspektiv på vad och hur hälsa i undervisningen behandlas för att ge fler elever förutsättningar att påverka hälsan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

The overall aim of this study is divided into two parts, firstly to analyze the view of four swedish upper secondary school students on what the meaning with religious education in Sweden should be. Secondly, to analyze how these four students experience their education in religion and compare it with their teachers view on the meaning of religious education and how she conducts the teaching. It is an empirical study and the results are based on semistructural interviews made individually with each participant. The analytical approach is a hermeneutic analysis with interpretation as the main focus. The findings and the result of the study indicates that the swedish students view the religious education as an important subject to understand and explore their own worldviews, other peoples views, traditions and differences. The students and the teacher have similar thoughts on what the meaning with religious education should be, but in practise the students lack an inside perspective of religions, a meeting with people who identify themselves as religious. The teacher however does not include this in her education, nor does she speak of this during the interviews. The results also show that the swedish students thoughts about religious education is very similiar to what previous research has shown is lacking in the swedish education in religion. In summary, both the students and previous research points out that the inside perspective in religious education is very important to be able to reach the goals of the curriculom in the subject, which include a development of understanding different religions and people.

Lyckad musikteoriundervisning – Elevperspektiv på lyckad undervisning i musikteori. Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning i ämnet musikteori. Undersökningen visar vilka faktorer som elever tycker är viktigast för en lyckad undervisning. Anledningen till detta är att försöka få en bild av vilka faktorer elever prioriterar i ett ämne som många, enligt mig, upplever som svårt. Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts på en gymnasieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Enkäten består av olika påståenden som eleverna har fått rangordna. De är konstruerade utifrån och baserade på generella principer som ligger till grund för en lyckad undervisning. Dessa principer är hämtade ifrån forskning inom området. Resultatet visar att eleverna prioriterar faktorer som berör läraren och lärarens egenskaper när det kommer till en lyckad undervisning. Resultatet tyder på att lärarens förmåga att kommunicera och utveckla undervisningen samt lärarens entusiasm blir betydelsefullt för elevernas undervisning. Påståenden som innefattar praktisk tillämpning och övning får inte lika hög prioritet. / Successful teaching in music theory – Pupils' perspectives on successful teaching in music theory. This paper aims to investigate pupils' views on teaching in music theory. What factors do pupils think are most important for a successful teaching situation? I want to get a picture of what pupils consider most important in a subject that many pupils, according to me, have a hard time with. The method of this paper is a quantitative survey answered by a small group of pupils at one Swedish upper secondary school in a smaller municipality. The survey present different factors related to teaching that pupils had to rank. These factors are constructed from a definition of successful teaching based on existing research on the field. The results show that pupils value the teacher and teacher qualities as most important for successful teaching. It also indicates that teachers enthusiasm and their ability to communicate and develop the teaching situation are considered important. Factors that involves applying the knowledge in a practical way are not considered as important as factors related to the teacher.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i svårigheter, inom området läs- och skrivutveckling, beskriver de stödinsatser som ges under grundskolans årskurser fyra till sex.  Mitt val blev då att samtala med barnen och ge utrymme för deras tankar och funderingar genom intervjuer. Studien har en grund i det sociokulturella perspektivet.   Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver en stress och oro i sin vardag. De anser att undervisningen går för fort fram och deras problematik gör att de inte lyckas hänga med i undervisningen på ett effektivt sätt. Eleverna beskriver att de företrädesvis använder Ipad som hjälpmedel i undervisningen och att detta kan vara ett stöd som de upplever som positivt. I skolarbetet beskriver också elever att de har möjlighet att få stöd av speciallärare utanför klassrummet. Detta stöd upplevs till stor del som positivt men det finns också elever som beskriver det som särbehandlande och negativt. I de fall där det finns fler än en lärare i klassrummet så beskrivs detta enbart positivt och givande. Eleverna känner att de får ett bra stöd och det hjälper till i deras strävan att följa den ordinarie undervisningen. Eleverna upplever att de inte är delaktiga i utformandet eller utvärderingen av de stödinsatser som finns i skolan.   I relation till andra studier som finns redovisade i mitt arbete så visar dessa på liknade resultat. Eleverna känner en stress i vardagen och denna stress finns med under hela skoldagen. Mina intervjuer visar på ett större användande av Ipad men de problem som beskrivs omkring dessa är liknande. Elevernas tankar och beskrivningar omkring undervisning utanför klassrummet är liknande och fler lärare i undervisningen är överlag mycket positivt. Eleverna beskriver inte heller att de är delaktiga i utformandet av stödinsatser. / The purpose of this study is to investigate how pupils in difficulty in the field of reading and writing development, describes the support measures given at elementary school in the forth to sixth grade. My choice was then to talk with the children and give room for their thoughts in interviews. In summary, the result shows that pupils in reading and writing difficulties worry and experience distress in their everyday lives. They feel that teaching is going too fast and their problems make them unable to keep up with the school work in an effective way. The pupils describe that they prefer to use an iPad as a tool in teaching and that this may be a support they feel positive about. In school work, the pupils also describe that they are able to receive support from special education teachers outside the classroom. This support is largely perceived as positive, but there are also pupils who describe it as negative and being treated differently. In cases where there are more than one teacher in the classroom, this is described only positively and rewardingly. Moreover, the pupils feel that they get good support and it helps in their quest to follow the regular teaching. Pupils feel that they are not involved in the design or evaluation of the support efforts in the school. In relation to other studies that are reported in my work, they show similar results. The pupils feel stress in everyday life and this stress is present throughout the school day. My interviews show a greater use of iPad, but the problems described around these are similar to other studies. The experiences of teaching outside the classroom are similar and more teachers in teaching are overall very positive. The pupils also do not describe that they are involved in the design of support efforts.

The aim of this study is to elucidate how a number of pupils in grade four experience the Storyline working method and its influence on their perception of oral presentations to the class. The main method used in the study was qualitative interviews. A questionnaire was administered in order to elicit the views of the whole class about Storyline and about talking in front of others, and in order to see which pupils were suitable to interview. The selection consisted of twenty-two pupils in grade, six of whom were interviewed.  The result showed that Storyline was appreciated by the pupils, who found the method interesting, engaging, and a positive factor in making the teaching meaningful. The Storyline method has been shown in this study to make it easier for pupils who otherwise find it difficult to talk in front of the class. According to the respondents, this is due to group presentations, visualizations, and the fact that the pupils are not forced to talk about their own lives and experiences. The pupils have fun and are inquisitive, which is a key factor in all teaching.