Detta är en kvalitativ intervjustudie om utforskande NO-undervisning ur ett elevperspektiv. Syftet med studien är att undersöka och uppmärksamma upplevelser, som elever i årskurs 4–6 har, gällande utforskande NO-undervisning. Totalt genomfördes det tjugo semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor från en och samma kommun i Sverige. Först transkriberades intervjuerna för att sedan kodas och kategoriseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi. Kategoriseringen skedde i två olika omgångar. Elevernas utsagor blev i första hand kategoriserade i sju olika teman: böcker och filmer, digitala spel, exkursioner, genomgångar, laborationer, läsa och skriva samt studiebesök. I andra hand kategoriserades elevernas upplevelser i fem olika beskrivningskategorier: avsaknad av, motiverande, neutral, omotiverande och tillfredsställd. Studiens didaktiska relevans blir tydlig genom elevernas upplevelser av utforskande NO-undervisning då deras perspektiv ger oss insikt i hur undervisningen faktiskt upplevs av eleverna och vad den erbjuder dem. I resultat- och analyskapitlet presenteras studiens kvalitativa material i form av utdrag från intervjuerna med eleverna. Eleverna upplevde att digitala spel, exkursioner, laborationer och studiebesök var mer motiverande än böcker och filmer, genomgångar samt läs- och skrivuppgifter, som inte kändes lika inspirerande. Studien visade att samtliga elever upplevde utforskande NO-undervisning som positiv, engagerande och motiverande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikundervisningen i årskurs 1-6 påverkar förväntningen på och inställningen till musikundervisningen i årskurs 7-9. I bakgrunden presenteras en genomgång av tidigare och nu rådande läroplaner för grundskolan samt granskningar och forskning som gjorts inom området. Data har samlats in genom kvalitativa respondentintervjuer med fyra individer i åldrarna 15-25. Intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna upplevt skillnader mellan musikundervisningen i årskurs 1-6 och 7-9, framför allt i tillgång till lokal och utrustning. Resultatet visar också att respondenterna upplever att musikämnet saknat progression genom grundskolan och det framkommer att undervisningen upplevts som mer seriös från den årskurs då betyg skulle sättas. Respondenternas upplevelser av grundskolans musikundervisning och vad som påverkat upplevelsen diskuteras slutligen i förhållande till den litteratur som presenterats. / The aim of the present study is to investigate how music education in grades 1-6 affects expectations of and attitudes towards music education in grades 7-9. The background presents a review of previous and current curricula for primary schools, as well as audits and research done in the field. Data was collected through qualitative interviews with four subjects aged 15-25. The interviews were transcribed, processed and analyzed from a sociocultural perspective. After analyzing the interviews, the results show that the respondents experienced differences between music teaching in grades 1-6 and 7-9, especially regarding access to locale and equipment. The results also show that respondents feel that the subject of music lacked progression throughout primary school, and it appears that music education is perceived as more serious in conjunction with the first school year in which the students’ work was officially graded. Finally, respondents' perceptions of primary school music education and factors affecting the experience are discussed in relation to the literature presented.

The purpose of this study is to investigate how some students in the early school years experience their literary learning environment, as well as their own thoughts and experiences of how the learning environment can be designed to support them in developing their literacy skills. The theoretical framework is a sociocultural perspective on learning. The survey was conducted as a group interview with students in third grade. The questions focused on how students experience a positive learning environment, and a learning environment that adversely affects their reading and writing skills. The study also examines the students’ views on how the learning environment can be developed. The results show that students at the beginning of the study did not attach any importance to the learning environment in terms of developing their literacy skills. But in the continued discussion they became aware of a number of factors that they believe characterizes a positive literary learning environment. The individual teacher’s attitude and interaction with the students is considered the single most important factor to achieve a literary learning environment that stimulates their reading and writing skills. The students also believe that there is a potential for the development of the literary learning environment, particularly the physical aspects and they give a number of concrete suggestions for improvements, such as expanded access to books and furniture that is more suited for literary activities. In the research review some factors for success are discernible as individual teachers’ attitudes and skills, a structured environment and an environment that provides physical access to reading material. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i de tidiga skolåren upplever sin litterära lärmiljö, samt deras egna tankar och erfarenheter kring hur lärmiljö kan utformas för att stötta dem i deras läs- och skrivutveckling. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Undersökningen har genomförts i form av en gruppintervju med elever i årskurs tre. Frågeställningarna har fokuserat hur eleverna upplever en positiv lärmiljö, respektive en lärmiljö som inverkar negativt på deras läs- och skrivutveckling. Likaså utforskar studien vilka möjligheter eleverna ser för utveckling av lärmiljön. I resultatet framgår att eleverna inledningsvis inte tillmäter lärmiljön någon betydelse för deras läs- och skrivutveckling. I diskussionen blir de emellertid medvetna om en rad faktorer som de tycker utmärker en positiv litterär lärmiljö. Den enskilde lärarens bemötande och interaktion med eleverna betraktas som den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma en litterär lärmiljö som stimulerar deras läs- och skrivutveckling. Eleverna anser även att det finns utvecklingspotential för den litterära lärmiljön, framförallt de fysiska aspekterna och ger en rad konkreta förbättringsförslag, såsom till exempel en större tillgång till böcker samt möbler som är mer anpassade för litterära aktiviteter. I forskningsöversikten har vissa framgångsfaktorer kunnat skönjas, som till exempel enskilda lärares förhållningssätt och kompetens, en strukturerad miljö, en miljö som erbjuder fysisk tillgång till läsmaterial.

Problemområdet i denna uppsats rör matematiksvårigheter hos elever med språkstörning på gymnasiet. Bakgrunden är bland annat den rapport från SPSM (2018) som visar att rutiner kring elever med språkstörning på gymnasiet är bristfälliga samt en stor mängd forskning som konstaterar att det finns ett samband mellan språkstörning och matematik. Uppsatsens syfte är att synliggöra denna grupp genom att undersöka hur några elever med språkstörning på gymnasiet upplever och har upplevt sina matematiksvårigheter. Eftersom undersökningen utgår ifrån elevperspektivet valdes semistrukturerade intervjuer som metod. De fem deltagarna har alla diagnosen språkstörning, går på gymnasiet och har inte klarat gymnasiets första matematikkurs på utsatt tid.        Elevernas berättelser och upplevelser diskuteras utifrån attributionsteorins modell om hur vi attribuerar våra motgångar och framgångar. Det framkommer att alla eleverna har fått kämpa med matematiken genom hela sin skolgång. Eleverna förklarar sina svårigheter till övervägande del med stabila, det vill säga oföränderliga, faktorer, både sådana som ligger utanför dem själva (externa) och sådana som ligger inom dem själva (interna). Varken eleverna själva eller lärare de mött, har kopplat ihop matematiksvårigheterna med diagnosen språkstörning.        Utifrån resultaten diskuteras bland annat vikten av kunskap om sambandet mellan språkstörning och matematiksvårigheter hos matematiklärare samt samarbetet mellan denne och specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare diskuteras organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta för den här elevgruppen och att man bör ha i beaktande hur upprepade misslyckanden resulterar i minskad motivation. Detta är särskilt relevant för elever, som förklarar sina motgångar med stabila, oföränderliga faktorer, då det minskar möjligheten att ta vara på den kapacitet de har. / The research problem in this thesis concerns mathematical difficulties in pupils with specific language impairment (SLI) in upper secondary school. A large amount of research shows that there is a connection between specific language impairment and mathematical difficulties and a report from SPSM (2018) states that routines concerning pupils with SLI in upper secondary school are deficient. The purpose of the thesis is to make this group more visible by examining how some pupils with SLI in upper secondary school experience, and have experienced, their mathematical difficulties. Since the study is based on the student perspective, semi-structured interviews were chosen as a method. The five participants have all been diagnosed with SLI and attend upper secondary school.        The students' stories and experiences are discussed based on the model of attribution theory, which describe how we attribute our adversities and successes. It appears that all the students have been struggling with mathematics throughout their schooling. Students explain their difficulties predominantly with stable, i.e. unchanging, factors, external as well as internal. Neither the students themselves nor the teachers they encountered have linked the mathematical difficulties with the diagnosis SLI.        Based on the results, the importance of more knowledge among mathematics teachers about the relationship between SLI and mathematical difficulties is discussed, as well as the importance of collaboration between mathematics teachers and special education teachers. Furthermore, organizational changes that could facilitate this student group are discussed and moreover that one should consider how repeated failures result in reduced motivation. This is particularly relevant for students, who explain their setbacks with stable, unchanging factors, as it reduces the ability to take advantage of their capacity.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys. The results also show that the majority of students do meet a counselor but the availability and quality of the counseling varied between schools. When the liability is delegated to the municipal level in terms of the organization of guidance activities are controlled quality and access to how much principals choose to prioritize activities. The study shows that students had access to similar counseling programs such as field trips, work experience, open houses and individual guidance and that the majority is happy with their choice. The results also show that students are asking for more activities related to education and employment. From a gender perspective, more girls than boys claimed that they felt unease and experienced difficulties selecting, confirming what the agency's report states.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur några elever i årskurs 9 uppfattar lärmiljön och inkluderande processer i det klassrum där de har sin svenskundervisning, samt hur de anser att lärmiljön kan förbättras med särskilt fokus på läs- och skrivutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den metod som används i undersökningen är en form av kvalitativ strukturerad gruppintervju. Frågeställningarna utgår ifrån syftet där elevperspektivet utgör en central del av innehållet. Resultatet i studien synliggör vikten av att undanröja hinder i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön för att skapa inkluderande och gynnsamma förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. Åtgärder kring lärmiljön skapar en trygg och fungerande skola där alla elever får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även på betydelsen av att låta elever få vara med och ge sitt perspektiv på tillgänglig lärmiljö. Att lyssna på elever och att låta dem göra sina röster hörda är en viktig del av skolans uppdrag. Delaktighet är en rättighet för barn och elever, något som skapar trygghet, vilket är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. / The aim of this study is to contribute knowledge about how some students in the 9th grade perceive the learning environment, and the process of inclusive education, in the classroom in which they study Swedish. It also aims to present their thoughts on how the learning environment can be improved to support the development of reading and writing skills. The theoretical framework of this study is a sociocultural perspective on learning. The method chosen is a form of qualitative structured group interview. The questions are based on the aim of the study, where the student perspective plays a central part of the content. The results of this study show the importance of overcoming obstacles in the physical, pedagogical and social learning environment to create inclusive and beneficial conditions concerning students´ reading and writing skills. Actions surrounding the learning environment create a secure and functioning school where all students have the possibility to develop. The results also show the importance of letting students provide their perspective on an accessible learning environment. To listen to students and to allow the students´ voices to be heard are significant parts of the school curriculum. Children and students have a right to participation as this creates a sense of security, which is a condition for learning to be acquired.

I dagens skolor ska demokratiska medborgare formas, men vad uppfattar eleverna själva att de får vara med och bestämma samt hur delaktiga är de i beslutsfattande processer? Vad innebär inflytande och delaktighet för eleverna? Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar att de har inflytande och delaktighet i fritidshemmet. Utifrån ovanstående syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet? Hur uppfattar eleverna sitt eget inflytande i fritidshemmets verksamhet? Hur uppfattar eleverna sin egen delaktighet i fritidshemmets verksamhet? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Sex stycken elever deltog i intervjuerna. Studien utgår från barns perspektiv där elevers uppfattningar skulle synliggöras, tolkas och analyseras. Shiers (2001) modell som synliggör elevers inflytande och delaktighet användes som ett raster genom hela studien, med avsikt att synliggöra dess nivåer från inflytande till delaktighet i verksamheten. Analysen gav en övergripande bild av elevers uppfattningar utifrån de olika nivåerna. Resultatet visade att eleverna använde sig av en förslagslåda i fritidshemmet för att få sin röst hörd och såg förslagslådan som den största vägen till inflytande. Eleverna ville bli mer delaktiga i beslutsfattande processer som att få vara med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet samt när eleverna ska få vara inomhus och utomhus.

Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.

No description available.