Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare harkring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna harstrategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som imatematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de trorgynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss avsemistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju medlärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kanskönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen. Lärarna menar attläsförståelse handlar om att läsa mellan raderna. Eleverna har olikaläsförståelsestrategier och strategier som används inom svenskämnet är desamma sominom matematiken förutom skillnaden att det tillkommer strategier som handlar omberäkningar inom matematikämnet. Eleverna ger förslag på strategier för elever sombefinner sig i svårigheter som skiljer sig från de strategier de själva använder. / The purpose of this essay was to explore what thoughts pupils and their teachers have on the topic of reading comprehension and reading comprehension strategies. We examined whether pupils were aware of if they use deliberate comprehension strategies in reading and which these are and whether the strategies are the same in Mathematics as in the Swedish language as a school subject. In addition, we examine the reading comprehension strategies that they believe will benefit students in difficulties. The methodology is qualitative and we used semi-structured interviews with pupils in the school year six and a focus group interview with teachers. The results show that students express few thoughts about what reading comprehension is and their suggestions are restricted mainly to specific school topics. The teachers believe that reading comprehension is much about inferential reading, i.e reading between the lines. The pupils have different reading comprehension strategies and approaches used within Swedish as a school subject. The comprehension strategies are the same in the Swedish subject and in the Mathematics subject, with the exception that in Mathematics there emerged strategies dealing with calculations. The students in our study suggested other and different strategies for students with special educational needs than they themselves use.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att stödja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att datainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsamlingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom skolans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlärning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefinnandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagsekonomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisningen. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverktyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagsekonomi under pedagogisk ledning av läraren. / The purpose of this studie is to examine how students of the economic program in high school are learning, with and whithout ICT, and whether or not ICT could promote their learning in Business studies. The study examines how ICT can be linked to learning and how it can be an aid in teaching to support student learning in business studies – seen from a student perspective. The theoretical tools in this study are two theories of teaching – Dewey’s pragmatism and the socio-cultural perspective. This study was inspired by a phenomenographical research approach, which means that data collection has taken place without any theory at hand to avoid any interpretation in advance. As method of data collection, the author has made participatory observations in two different workshops. The study shows that students are involved in their learning and are looking for answers primarely in the world of education but also through various ICT in their social environment. Further the study showed that social media and cell phones in school were disturbing the students in their learning process. The study also showed that cell phones and social media were partly responcible for the stress the students felt, which affected their well-being, which in turn may affect their learning capabilities. The results of the study, also provided that computers are the prefered digital tool (ICT) that students would prefer in teaching the subject business studies. Which ICT used in teaching, however, was not that important. It was more important that the ICT used was easy to use and how it was linked to education. Students in the study called for an ICT that could act as a collaboration tool or platform in teaching where students were able to support each other in business studies in educational guidance of the teacher.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar. I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen “håller absolut ej med….håller absolut med” med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt!

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k. studieverkstad. En översikt av tidigare publicerat material och forskning på området redovisas även och knyts därefter samman med resultatet från undersökningen i en diskussion.Undersökningen visar att framgångsfaktorerna består av många olika delar, som i sin tur påverkar varandra. Dessa delar är bl a den enskilda elevens syfte med studierna, elevens motivation, deras självdisciplin, studieteknik samt tidigare studievana. Andra delar som påverkar elevernas studieresultat är handledning, studiematerial samt den fysiska miljön såväl som den virtuella miljön. Eleverna menar att framgång beror mycket på dem själva och vilka prioriteringar den enskilda eleven gör. Skolans förmåga att stötta och hjälpa till har stor betydelse. Det innebär att vid flexibelt lärande krävs större individualisering och anpassning till elevens förutsättningar än vid traditionellt. Studiematerial måste vara enkelt och tydligt, kommunikationen handledare och elev har stor betydelse och sker till stora delar med hjälp av dator.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nyanlända elever undersöka deras erfarenheter och syn på sin skolsituation. I Malmö, tillskillnad från många andra kommuner i Sverige, börjar alla nyanlända elever i åldrarna 13-16 på en separat mottagningskola. Detta är ett mottagningssystem som fått en hel del kritik. Kritiker menar att detta mottagningssystem isolerar nyanlända elever i onödan. I denna uppsatts lyfts elevernas erfarenheter av och syn på sin skolsituation fram och diskuteras i termer av integration, skolan som fält och erkännande. Elevernas tankar om sin skolsituation kan delas upp i fyra delar:1. Elever känner stor press på att lära sig det "svenska" och framförallt svenska språket, vilket också tycks leda till en negativ syn på det som av elever inte anses vara "svenskt".2. Många elever anser att de saknar en tydlig förankring i samhället utanför Mosaik. Detta exemplifieras bland annat av att eleverna trots att de ser svenska språket som viktigt att lära sig, sällan fått möjlighet att praktisera det svenska språket med någon annan än andra elever eller personal på Mosaik.3. Eleverna har olika uppfattning om Mosaiks roll som socialiserande och upplever ofta en förvirring kring Mosaiks regler och värderingar.4. Eleverna på Mosaik känner sig sedda och erkända.Utifrån dessa fyra delar går det att se att en spänning mellan partikularism och universalism ständigt omgärdar dessa nyanlända elever. Denna spänning syns både i frågan om de nyanlända elevernas integrering eller inte integrering bland andra elever men också i frågan om vad skolan som integrationsplattform ska fyllas med för innehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund, som bor och går i skolan i mångkulturella och socialt utsatta områden, upplever sina möjligheter att lära matematik. Uppsatsen tar upp och diskuterar hur allmänna diskurser påverkar elevernas förgrunder och rationaler för lärande, och hur dessa på olika sätt bidrar till hur eleverna upplever sina möjligheter att lära matematik. Empirin består av fokusgruppintervjuer med årskurs 9 elever. Studien visar bland annat att elevers med utländsk bakgrund tillkortakommande i matematik påverkas av flera olika faktorer, varav de flesta eleverna inte själva kan förändra. Studien pekar på att det är av vikt att man även beaktar de allmänna diskursernas inverkan på elevernas möjligheter att lära matematik. Eleverna lever med dessa diskurser och har accepterat dem som ”sanna”. En implikation av resultaten i denna studie är att tillgången till en likvärdig matematikutbildning för elever i svensk grundskola behöver problematiseras och även inkludera faktorer som förekommer utanför matematikklassrummet / The purpose of the study is to examine how immigrant students, who live and attend school in multicultural and socially deprived areas, are experiencing their possibilities to learn mathematics. The thesis discusses how public discourses affect students’ foregrounds and rationales for learning in different ways, contributing to how the students perceive their possibilities to learn mathematics. The empirical material consists of focus group interviews with students in grade 9. The results show that immigrant students’ shortcomings in mathematics are affected by wide variety of influences, most of which are out of their control to change. The study suggests that it is of importance to consider the influence of public discourse on students’ possibilities to learn mathematics. Students live within these discourses and have accepted them as "the truth about the world". One implication from the findings is that access to an equivalent mathematics education for students in Swedish Compulsory School needs to be problematized and include factors outside of the classroom situation itself.

Denna studie undersöker hur elever på språkintroduktionsprogrammet upplever sin skolvardag. Studiens material utgörs av elevintervjuer, tre enskilda och två gruppintervjuer, och dessa har analyserats tematiskt. Informanterna berättar att de önskar möte, att de känner sig delvis utanför. De berättar om känslor av stress och att gå tillbaka i utvecklingen, om hur skolor i ursprungslandet skiljer sig från den skola de går i nu och hur de upplever modersmålsundervisning onödig. Studiens slutsatser redovisar att eleverna skulle gynnas av fler möten, exempelvis de möten som redan sker i skolan utanför lektionstid, att informanterna önskar mer utrymme för individuella ämnen och att studiehandledningen inte ses som särskild viktig hos eleverna. Alla informanter är positiva till lärarna, och vissa uttrycker stor skillnad i attityd gentemot lärarna i Sverige jämfört med lärarna i ursprungslandet. Modersmål och studiehandledning diskuteras och föreslås utgöra framtida forskningsfokus, med syfte att utveckla dessa.

Relationers betydelse har de senaste åren fått ett större utrymme i diskussionen om skolan. Genom att lyfta elevers tankar och upplevelser hoppas vi kunna bidra med ökad kunskap om vad relationell pedagogik handlar om. Elevperspektivet lyfts sällan i forskningen vilket vi ser som viktigt att ändra på. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen mellan elever och lärare ur ett elevperspektiv, genom att söka svar på frågorna Vad upplever elever som viktigt i relationen till sin lärare? och Hur upplever elever att relationen till lärare påverkar lärande och trivsel? Denna studie har haft ett fokus på relationell pedagogik samt relationskompetens. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor, i två större städer i södra Sverige, av elever i årskurs sex och insamlingen av empirin skedde både kvalitativt och kvantitativt. Denna form av insamlingsmetoder, så kallade mixade metoder, har gjorts genom enkätformulär och intervjuer, vilka sedan analyserades i form av tematisk och tolkande analys kopplat till Aspelins tre kompetenser inom relationskompetens. Resultaten visar att eleverna anser att relationer och relationspedagogiskt arbete är viktigt och givande för deras lärande och känsla av välmående. Vad gäller studiens betydelse för specialpedagogers arbete har vi ett fokus på skolan som en plats där alla elever ska få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, både kunskapsmässigt och socialt. Specialpedagogen har en viktig roll att bedriva det proaktiva arbetet mot en skola för alla. Ett arbete med ett särskilt fokus på de elever som riskerar att hamna i kunskapsrelaterade svårigheter eller socioemotionell problematik med låg självkänsla och dåligt mående som följd.