Syftet med min undersökning var att utforska utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv. Vad tyckte eleverna om att ta ut klassrummet i naturen och vad gör detta för deras lärande? Jag använde mig av en kvalitativ metod där observationer och intervjuer av utvalda elever i årskurserna F, 1, 3 och 4 gjordes. Resultatet visade att de flesta av eleverna var positiva till utomhuspedagogik oavsett årskurs. De inhämtade mycket kunskap under lektionerna utomhus som de kunde återberätta vid intervjuerna.  Resultatet visar även att elevernas motivation, nyfikenhet, glädje och välbefinnande ökade vi våra utelektioner.  Slutsatser som kan dras är att eleverna tyckte det var värdefullt att få röra på sig mycket och att de fick se det de arbetade med i verkliga livet. Istället för att föreställa sig hur det ska se ut fick de ta del av vår natur och lärandemomentet i verkligheten. Eleverna ville utforska fenomen de skulle få kunskap om, vara aktiva, leka men även vara ute i den friska luften. Eleverna ville lära sig utomhus hellre än inomhus och fick de välja var de flesta helst utomhus om de skulle lära sig om naturen.

Följande studie har för syftet att bidra med kunskaper om hur yrkesgymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) erfar och använder digitala verktyg som stöd för sitt lärande. Även om tidigare forskning har framhävt flera positiva effekter av digitala verktyg för inlärning hos elever med NPF, har det uppmärksammats en betydande brist när det gäller att utforska fenomenet ur ett elevperspektiv. Genom att särskilt fokusera på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av att använda digitala verktyg strävar denna studie efter att bidra med en mer fördjupad och nyanserad förståelse för hur dessa verktyg upplevs som stöd för elever med NPF på yrkesgymnasiet.Studien är av kvalitativ karaktär och antar en fenomenologisk ansats, där den didaktiska triangeln fungerar som ett ramverk och där en induktiv analys har tillämpats. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever med NPF i årskurs tre på två olika yrkesgymnasier. Urvalet omfattar två regioner för att beakta eventuella skillnader i digital kompetens, ekonomiska resurser och sociokulturella faktorer. Resultaten av studien antyder att en övervägande andel elever anser att digitala verktyg är fördelaktiga för deras inlärning. Samtidigt identifierades flera områden där förbättringar kan behövas.

Bedömningen i matematik på mellanstadiet har traditionellt sett varit präglad av summativbedömning. På senare år har formativa bedömningsformer däremot fått mer uppmärksamhet.Arbetet syftar till att undersöka hur olika bedömningsformer används imatematikundervisningen på mellanstadiet. Områdets huvudsakliga syfte belyser utmaningaroch möjligheter med summativ och formativ bedömning, vilka faktorer lärare behöver tahänsyn till i sin bedömningspraktik samt lärares och elevers attityder gentemot olikabedömningsformer. För att vidare undersöka ämnet, genomfördes en litteraturstudie genomatt systematiskt bearbeta och analysera aktuell forskning för att besvara arbetetsforskningsfrågor. Resultatet tyder på en dominans av summativ bedömning imatematikundervisningen i mellanstadiet. Det tyder samtidigt på att både elever och lärareföredrar summativa bedömningsformer eftersom den anses vara mer effektiv och denarbetsform som de är vana vid. Trots detta visar resultatet flera fördelar med formativbedömning som kan komplettera den nuvarande bedömningspraktiken. Avslutningsvisindikerar resultaten att lärare behöver mer stöd och tydligare riktlinjer för att främjaformativa metoder.

Bedömningen i matematik på mellanstadiet har traditionellt sett varit präglad av summativbedömning. På senare år har formativa bedömningsformer däremot fått mer uppmärksamhet.Arbetet syftar till att undersöka hur olika bedömningsformer används imatematikundervisningen på mellanstadiet. Områdets huvudsakliga syfte belyser utmaningaroch möjligheter med summativ och formativ bedömning, vilka faktorer lärare behöver tahänsyn till i sin bedömningspraktik samt lärares och elevers attityder gentemot olikabedömningsformer. För att vidare undersöka ämnet, genomfördes en litteraturstudie genomatt systematiskt bearbeta och analysera aktuell forskning för att besvara arbetetsforskningsfrågor. Resultatet tyder på en dominans av summativ bedömning imatematikundervisningen i mellanstadiet. Det tyder samtidigt på att både elever och lärareföredrar summativa bedömningsformer eftersom den anses vara mer effektiv och denarbetsform som de är vana vid. Trots detta visar resultatet flera fördelar med formativbedömning som kan komplettera den nuvarande bedömningspraktiken. Avslutningsvisindikerar resultaten att lärare behöver mer stöd och tydligare riktlinjer för att främjaformativa metoder

Hur elever upplever lärande via utomhuspedagogik, inre motivation och välbefinnande diskuteras i denna studie. Utomhuspedagogik är lärande genom förstahandsupplevelser i naturen. Engagemang och kunskap främjas genom lärande och upplevelser med flera sinnen och konkret material. Fysisk aktivitet i lärprocessen och med en strukturerad samt tydlig utomhuslektion kan öka elevers motivation och koncentration. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av utomhuspedagogik i samband med lärande och välbefinnande. Datainsamling genomfördes med strukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer för att samla in kvalitativa data om elevers upplevelse. Resultatet visar att elever upplever verklighetsbaserad undervisning och konkret material, i samband med en lämplig kontext, i ett sammanhang till innehållet som positivt i lärandet för att det abstrakta blir mer konkret. Att använda kroppen och flera sinnen upplever elever som positivt och bidrar till att eleverna kan ta till sig kunskap. I resultatet uttrycker elever sin positiva upplevelse av utomhuspedagogik där miljön är fri, lugn och som öppnar upp för samarbete och socialt samspel. I resultatet framgår att eleverna även upplever hinder med utomhuspedagogik, svårigheter att hålla fokuset uppe under längre genomgångar, kyla och en pratig miljö är faktorer som lyfts som negativa. Avslutningsvis framhäver resultatet hur utomhuspedagogiken påverkar elevernas upplevelse av lärande och välbefinnande, när lärandet sker i en relevant kontext till innehållet. I samspel med naturen, där undervisningen genomsyras av socialt samspel, struktur och tydlighet upplever eleverna utomhuspedagogiken som positiv vilket främjar lärande.

I studien undersöktes och jämfördes upplevelsen av och synen på bedömning i gymnasieskolans bildkurser mellan elev– och lärarperspektiv. Syftet med studien uppnåddes med frågeställningar som berörde hur elever och bildlärare beskriver sina upplevelser av och sin syn på bedömning i bildkurser. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elever som går, och har gått, estetiska programmet inriktning bild samt aktiva bildlärare inom estetiska programmet inriktning bild. Studien hade utgångpunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet av studien visade att upplevelsen av, och synen på, bedömning i bildkurser skiljer sig dels mellan elever och bildlärare, dels elever emellan och dels bildlärare emellan.

I en tid av ökad polarisering och desinformation är det avgörande att samhällskunskapsundervisningen ger elever möjlighet att diskutera kontroversiella frågor. Denna studie utforskar gymnasieelevers deltagande i diskussioner om kontroversiella frågor. Genom kvalitativa intervjuer med 18 elever från både studieförberedande och yrkesförberedande program undersöker vi hur faktorer i klassrummet påverkar elevers deltagande samt identifierar strategier lärare kan använda för att övervinna hinder som kan uppstå under dessa diskussioner. Resultaten visar att elever som ser en direkt koppling mellan diskussionerna, dvs. personlig relevans tenderar att vara mer engagerade. Samtidigt framkom att rädslan för att uttrycka ”fel” åsikt och den sociala dynamiken i klassrummet ofta hindrar deltagande i diskussioner. Eleverna upplever att lärarens roll är central för att skapa en inkluderande miljö som uppmuntrar till öppen diskussion. Strategier som eleverna föreslår innefattar att diskutera åsikter fritt utan tilldelade positioner, samt att lärare ska ifrågasätta elevers åsikter snarare än att avvisa dem, vilket främjar en djupare reflektion och förståelse. Studien belyser även hur begreppet cancelkultur påverkar elevernas villighet att delta i diskussioner om kontroversiella frågor, med en rädsla för sociala konsekvenser vid uttryck av impopulära åsikter.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och undersöka vilka möjligheter som utomhusleken ger elever på fritidshem. För att ta reda på vilka möjligheter som uteleken ger elever har vi intervjuat både elever och lärare. Studien genomfördes med en kvalitativ metod som utgångspunkt i form av samtalspromenader kombinerat med semistrukturerade intervjuer där åtta elever deltog för att få fram ett elevperspektiv. Som komplement till elevperspektivet användes semistrukturerade intervjuer med tre lärare i fritidshem för att ge ett lärarperspektiv på utomhusleken. Studiens resultat visar att när lärare i fritidshem förlägger sin verksamhet utomhus får eleverna möjligheten att leka fria lekar och aktiviteter såsom fysiska aktiviteter, rörelselekar, kreativa lekar och utforskande lekar. Vilket öppnar upp för väldigt mycket möjligheter samtidigt som eleverna uttrycker känslor som glädje, frihet gemenskap, trygghet och positiv energi. Resultatet framhäver att genom utelek så ges eleverna möjlighet till sociala interaktioner, rörelse i allsidiga miljöer, kreativitet, fantasi, kunskapsinhämtning, upplevelsebaserat lärande och utforskande. Resultatet visar att elever ges möjlighet att utvecklas socialt genom faktorer som samspel, kommunikation och konflikthantering med andra. Elever utvecklas även som individer när de är ute och leker i olika konstellationer samt på olika platser där de själva får ta initiativ och styra leken. Slutligen möjliggör utomhusleken för eleverna positiva aspekter för både fysiska hälsan och deras välmående samt bidrar till en meningsfull fritid.

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

Föreliggande studie syftar till att skapa en större förståelse för bedömning i gymnasieskolangenom att ta del av och belysa musikelevers olika levda erfarenheter av bedömning i skolan. Ett huvudfokus för studien har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka mottagandet av en bedömning. Insamlandet av data skedde via kvalitativa intervjuerdär elevernas erfarenheter blev utgångspunkten och fick styra intervjuernas riktning. Fem elever från ett gymnasium i norra Sverige deltog i studien vilket betyder att lokalt rådande kontexter är styrande för resultatet. Studien genomsyras av ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter från högstadiet är en av faktorerna som utgör grunden förderas förståelse av bedömning. Resultatet visar också på att det finns många faktorer sompåverkar mottagandet av en bedömning vilket i sin tur påverkar huruvida eleverna använder sig av bedömningen. För de deltagande eleverna är bedömning lika med betyg medan återkoppling är något som är fristående från bedömning. I diskussionskapitlet diskuteras alternativa anledningar till elevernas förståelser. Nyckelord: Bedömning, Elevperspektiv,