Det svenska skolsystemet och det bedömningsarbete som utförs inom dess verksamheter ska präglas av likvärdighet. Resultaten av senare års bedömningsforskning visar dock på brister. Syftet med denna uppsats är att i relation till tidigare forskning undersöka hur Sfi-lärare beskriver sitt förfarande vid bedömningen av en elevtext. Uppsatsens frågeställningar är 1. Vilka aspekter lyfts fram i lärarnas beskrivningar och hur speglas kunskapskraven i beskrivningarna? och 2. Vilka strategier och stöd för bedömningen uppger lärarna att de använder? För att besvara frågeställningarna och uppnå det uppsatsen syftar till har 8 Sfi-lärare bedömt en och samma elevtext och vid personliga intervjuer beskrivit de tolkningar och avvägningar som ingått i bedömningsprocessen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat, då lärarnas beskrivningar av sina tillvägagångssätt och resonemang visar variationer gällande såväl vilka grunder lärarna baserar sin bedömning på, vilka strategier och bedömningsstöd som används, samt i betygssättningen av elevtexten.

<p>Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever.</p><p>Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.</p>

Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever. Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.

<p>Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, <em>Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill</em> (1977<em>). </em>  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. <em>Flickan går</em> och <em>Bollen är rund</em>. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill. Uppgiften innebar att de skulle skriva en sammanhängande och välformulerad text utifrån givna 24 satsatomer. Totalt åtta uppsatser, fyra från varje klass, har undersökts med fokus på textbindning, innehåll och sammanhang.</p><p>          Studien visar att de båda klasserna uppfattar instruktionerna på olika sätt och detta får konsekvenser för innehållet och de textbindningar som undersöks. Framför allt visar sig detta när det gäller referensbindningarna. Den yrkesförberedande klassen, har lagt till informationsbärande satser i sina texter, och får därför fler delidentiteter och associativa bindningar än den studieförberedande klassen som inte har lagt till någon egen information i sina texter. Vad gäller konnektiva bindningar så har den yrkesförberedande klassen fler antal konnektiver och konnektiverna är karaktäristiska för en berättande text. I tre av åtta elevtexter förekommer brister i textbindningen, t.ex. felaktigt val av konnektiver och syftningsfel inom ledfamiljerna. Dessa brister i textbindningen stör sammanhanget i texten och därmed läsförståelsen.</p>

Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill (1977).   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. Flickan går och Bollen är rund. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill. Uppgiften innebar att de skulle skriva en sammanhängande och välformulerad text utifrån givna 24 satsatomer. Totalt åtta uppsatser, fyra från varje klass, har undersökts med fokus på textbindning, innehåll och sammanhang.           Studien visar att de båda klasserna uppfattar instruktionerna på olika sätt och detta får konsekvenser för innehållet och de textbindningar som undersöks. Framför allt visar sig detta när det gäller referensbindningarna. Den yrkesförberedande klassen, har lagt till informationsbärande satser i sina texter, och får därför fler delidentiteter och associativa bindningar än den studieförberedande klassen som inte har lagt till någon egen information i sina texter. Vad gäller konnektiva bindningar så har den yrkesförberedande klassen fler antal konnektiver och konnektiverna är karaktäristiska för en berättande text. I tre av åtta elevtexter förekommer brister i textbindningen, t.ex. felaktigt val av konnektiver och syftningsfel inom ledfamiljerna. Dessa brister i textbindningen stör sammanhanget i texten och därmed läsförståelsen.

I denna studie undersöks talspråkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för årskurs nio, vid åren 1992 och 2003. Syftet med studien är att genom kvantitativ textanalys baserad på stilistik undersöka hur talspråkliga texterna är och om de senare texterna är mer eller mindre talspråkliga. Materialet består av 22 elevtexter i genren krönika med jämn fördelning mellan de två årtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nära talspråket och att en svag förskjutning mot starkare talspråklig stil har skett mellan 1992 och 2003.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om elevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga variabler beroende på om eleverna skriver med hjälp av digitalt verktyg eller för hand samt hur elevernas attityd är till sitt skri-vande på iPad kontra för hand. I den komparativa undersökningen har 51 iPadskrivna texter och 51 handskrivna texter undersökts utifrån kvantitativa aspekter med fokus på disposition, syntax och ortografi. Texterna är skrivna under två olika tillfällen av elever i årskurs 8. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas iPadskrivna och handskrivna text, men endast på vissa områden. De största skillnaderna berör främst textlängd och meningslängd, eftersom båda variablerna visar sig vara längre i de iPadskrivna texterna. I övrigt framkom inga markanta skillnader mellan texterna. Vad gäller elevernas attityd till skrivverktygen visar det sig att majoriteten föredrar att skriva med hjälp av iPad, men att de flesta inte tror att detta påverkar kvaliteten utan endast gör att de hinner skriva längre texter. / <p>Godkänt datum 2020-06-07</p>

The purpose of the study is to investigate the eventual influence of a model text in students´writing process. This study is based on Vygotskij’s theory of the proximal developing zoneand parts of Genette’s theory of Transtextuality. For the analysis of the data material, Romberg’s model for Epic analysis and Genette’s Transtextuality Theory were used. Students in a small Swedish Secondary School class were given an assignment to write short stories inspired by World War II. The students were divided into two groups; one had accessto a model text, combined with information from, and discussions with the teacher. The other group had no access to the material. All students composed the short stories during ordinary lessons in the school. Traces of loans from the model text, especially allusions, were illuminated in the data material. The loans found might confirm the helpful assistance of the model text, but there is also a possibility that the model text might as well have had a limitative effect on the writers, regarding the writing process.

The aim of this study is to investigate how teachers say they give and perceive forward-looking feedback (feedforward) on pupils’ texts in grades three and four. To collect material for this purpose, semi-structured interviews were conducted with six teachers in the early years of compulsory school. The material from the interviews was analysed with the help of the mid-range coding method. The analysis was based on the two theoretical premises for the study, the sociocultural perspective and the formative attitude. The result shows that the teachers use several methods and devices for forward-looking feedback on the pupils’ process and on their first draft. These included questioning, assignment, checklist and digital tools. The study also revealed three central aspects of the teachers’ perceptions of their forward-looking feedback: shortage of time, organizational conditions and the pupils’ maturity. In view of the current lacuna in research on forward-looking feedback in the early years of compulsory school, the results of the study can contribute to inspiring, in-depth and effective knowledge and tools for practising forward-looking feedback.

No description available.