I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte. Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning. Resultaten relateras till värden i tidigare undersökningar av elevtext. Undersökningens resultat visar att det finns förändringar över tid bland de drag som kan förknippas med textkvalitet. Elevtexterna från år 2013 utmärker sig rent övergripande från tidigare år. Talspråksanvändning är konstant och styckemarkering förbättras över tid. Övriga undersökta variabler visar lägre värden 2013 mot tidigare år. Vad dessa förändringar beror på, kan vara relaterat till att eleverna år 2013 har två års mindre skrivutveckling, studievana och skolmognad eftersom de skriver sitt prov i årskurs ett och eleverna år 1996 och 2003 skriver sitt prov i årskurs tre på gymnasiet. Vad en elevtext ska innehålla för textuella drag för att erhålla högsta betyg kan dock konstateras variera.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9. Uppgiften texterna är hämtade från innebär att eleverna ska skriva en novell med inspiration av en specifik bild. Tillsammans med bilden skapar novellerna multimodala texter. Analysen av novellerna visar att elevernas noveller skiljer sig markant åt vilket beror på bildens möjliga betydelsepotentialer. Elevernas gestaltande beskrivningar speglar variationen av betydelsepotentialer.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frågeställningar är: 1.) Vilka berättande drag återfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen något samband med det betyg som de får på uppgiften?Hypotesen som framläggs är att det förekommer fler berättande drag i texter med lägre betyg, eftersom målen för högre betyg kräver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen är utförd på debattinlägg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vårterminen 2012 Dit vinden blåser (Skolverket 2012b). Utifrån förekomsten eller avsaknaden av fyra berättande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur väl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gäller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar på att förekomsten av berättande drag återfinns i elevtexter på samtliga betygsnivåer. De berättande dragen i elevtexterna är mest frekventa i de elevtexter som inte har uppnått ett godkänt resultat, det finns lika många berättande drag i G-elevtexterna som i VG-elevtexterna och det är lägst antal berättande drag i MVG-elevtexterna. Därmed verifieras hypotesen.

Den här uppsatsen undersöker hur väl annoteringsverktyget Swegram utför analysdelen ordklassbestämning, så kallad ordklasstaggning, av elevtexter i svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att undersöka tillförlitligheten i verktyget och om avvikelser i ordklasstaggningen finns från manualen till SUC (Ejerhed et al 1992) samt från traditionell grammatisk ordklassanalys enligt SAOL vill jag undersöka i hur stor omfattning det sker och i vilka ordklasser det är mest frekvent. Studien ämnar ge svar på om vissa ordklasser är mer problematiska att ordklasstagga än andra, om vissa ord har egenskaper som ger upphov till feltaggning och om det är skillnad på verktygets förmåga att känna igen och ange ordklasser i texter skrivna av elever med svenska som andraspråk i jämförelse med texter skrivna av elever med svenska som modersmål. Materialet består av tio elevtexter i ämnet svenska som andraspråk och 10 texter i ämnet svenska för årskurs 9. För att få fram statistik på avvikelser i ordklasstaggningen används beräkningar för precision och recall samt för medelvärdet F-score. Resultatet visar att feltecknade ord ger upphov till feltaggningar, vilka det också finns fler av i andraspråkstexterna, liksom ordklasser som delar många ordformer. För övrigt visar sig inga anmärkningsvärda skillnader i verktygets precision mellan andraspråkstexter och texter i svenska.

Sammandrag   Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.       Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter frånmuseilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera deninstitutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådantarbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jagundersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs ochdärmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven.Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger ensträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att sevad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnaserfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras ihandledningarna.Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare harinverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olikaramar.

AbstractAndersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar omKorrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen.Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa tillelevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är:• Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller intekorrigera i elevernas skrivna texter?• Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade?För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor.Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skullekorrigera på sitt sätt. Vi använde oss också av en elevenkät som vi fyllde i samtidigtsom vi intervjuade 60 elever. I arbetet har vi tagit med teoretiskt bakgrund för att viskall kunna få svar på våra frågeställningar och analysera vårt resultat. Läsaren fårinblick om olika litteraturer och vad forskare anser om skrivutveckling och deras syn påkorrektion av elevtexter. Våra viktigaste slutsatser är:• Det inte är rätt att korrigera allt, för då anser vi att skrivlusten kan hämmas. Ivårt resultat har vi fått fram att eleverna på skola B tycker det är roligare attskriva än eleverna på skola A.• Eleverna på skola A får inte lov att skriva fritt i början av sin skoltid. Med hjälpav våra elevenkäter fick vi reda på att de här eleverna tycker mest om att skrivafritt.• Samtliga pedagoger använder sig av skrivstil fast det inte står i kursplanen försvenska. Resultatet visade att många elever tycker skrivstil är det roligaste avvåra alternativ.

Denna studie undersöker språkliga skillnader mellan elevtexter som är skrivna i öppna programsåsom Google dokument eller låsta program såsom Inspera. Detta utforskas med hänsyn till omskillnaderna beror på användningen av artificiell intelligens, andra hjälpmedel eller påverkan från provsituationer. Med en ökande användning av AI i utbildningsmiljöer har uppmärksamheten riktats mot dess potentiella fördelar och utmaningar, särskilt inombedömning av elevtexter. Skillnader i språkliga prestationer mellan texter skrivna i öppna program som Google Dokument och texter skrivna i låsta program som Inspera undersöks med avseende på ordvariation, genomsnittlig meningslängd och andel lång ord. Frågeställningen kretsar kring vilka skillnader som föreligger i elevers språkliga prestationer beroende på skrivmiljö. Studien syftar till att bidra med insikter för utveckling av pedagogiska strategier och bedömningsmetoder för att stödja elevers skrivande och säkerställa en rättvis bedömning. Genom att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ textanalys med teoretisk bakgrund om textbedömning och användning av AI i utbildningen strävar studien efter att förstå hur olika skrivmiljöer och bedömningskontexter påverkar elevers skrivförmåga och hur lärare kan stödja deras utveckling av mer varierade och nyanserade texter.

The aim of the study is to investigate which linguistic aspects teachers pay attention to when they analyze a pupil’s text, and what response they choose to give based on the analysis. The study builds on semi-structured interviews with three teachers and applies a sociocultural perspective. The result shows that the teachers in the study largely proceed from a functional outlook on texts. Although they were given a text with many linguistic problems on the surface, they saw the aspects on a more general textual level, for example, the main theme and the way the text was adjusted to suit the receiver. In the analyses of the pupil’s text the informants revealed different evaluations of the level of linguistic development a pupil should have reached in grade six, and different interpretations of how a pupil should write to satisfy the demands in the syllabus for Swedish. When the informants were asked to select aspects that they would use in response to an envisaged pupil, it turned out that their comments did not have the same spread between the different levels of the text. In their responses the informants were generally more inclined to proceed from the general levels of the text than they were in their earlier analyses.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur gymnasielärare utformar respons på elevtexter och vad de kommenterar i texterna. I undersökningen har 1 982 kommentarer från tre lärare i 130 elevtexter analyserats. Genom närläsning av lärarkommentarerna har en innehållsanalys genomförts. Lärarnas kommentarer har undersökts med utgångspunkt i kategorierna textnivå och språkhandling. Analysen visar att lärares respons framförallt handlar om textens lokala nivå, alltså i huvudsak stavning, skiljetecken och ordval kommenteras hos samtliga lärare. I de sammanfattande kommentarerna som lärarna ger ökar dock förekomsten av kommentarer på den globala nivån. Lärarna använder främst påståenden i sina kommentarer. Eftersom påståenden och uppmaningar förekommer mest i kommentarerna intar lärarna i studien en auktoritär roll i sin responsgivning. Lärare 1 använder vidare fler frågor än lärare 2 och 3, som använder fler uppmaningar, vilket resulterar i att lärare 1 kan upplevas som mindre auktoritär i sin responsgivning än lärare 2 och 3.