Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro. Fysisk fasthållning: Övergrepp på sjuka människor som vissa upplevde välbefinnande av. Personalen som tvångsvårdar: Underställd ignoranta makthavare, bland vilka det fanns goda medmänniskor som kunde återge autonomi. Personal som utförde tvångsåtgärder: Enstaka barmhärtiga samariter och känslokalla, lata maktmissbrukare bland psykiskt och fysiskt lidande. Diskussion och slutsats: Tvångsvård som fenomen innebär ett utövande av paternalism och i och med det ett fråntagande av autonomi, vilket resulterar i ett lidande för patienten. Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur starkt lidandet upplevs. Medmänsklighet och kommunikation på jämbördig nivå gör tvångsvården uthärdlig. En ansträngning och strävan krävs från personalen för att kunna känna och visa empati, vilket en förutsättning för att lindra lidandet som tvångsvården skapar.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.

The aim of this study was to investigate what empathy means to Swedish social workers and to discover in which ways empathy may be used within social work practice in Sweden. The phenomenon of empathy has already been investigated in several areas such as; social science, psychology and neuroscience and it remains as a growing subject in academic research. In this study, the subject of empathy was investigated within the context of Swedish social work practice. A qualitative study was conducted by using the methodology of a phenomenological approach. The research questions were formed to obtain substantial information about the description of empathy, as well as to discover how empathy has been used by a sample of Swedish social workers when working with people from vulnerable groups. The chosen theory in this study was symbolic interactionism and it was employed in the analysis along with different previous research. The results in this study indicated that the respondents found it important to show empathy towards the clients as a part of being a professional social worker. Empathy still appeared to be a contextually dependent phenomenon and the positive outcomes of showing empathy may be affected negatively due to distressful factors.    Key words: social work, empathy, symbolic interactionism

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.

Bakgrund:Medkänsla och empati är en essentiell del i sjuksköterskeyrket. Compassion fatigue (CF) kan drabba sjuksköterskan när den emotionella utmaningen som yrket innebär blir för påfrestande och försämrar den egna hälsan. CF kan leda till en försämrad förmåga att ge en god och omsorgsfull vård till patienterna. Syfte:Att belysa compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. En induktiv ansats har tillämpats. CINAHL, PsycINFO och PubMed användes som databaser och genererade i 12 artiklar.  Resultat:Behålla balans mellan privatliv och arbetsliv, vikten av stödoch aspekter relaterade till vårdandetvar de tre huvudkategorier som kom fram. Sjuksköterskor löper en högre risk att drabbas av CF när arbetslivet påverkar privatlivet på ett negativt sätt. När sjuksköterskan inte kunde lindra patientens lidande eller när bristande stöd infann sig ökade också risken för CF. Adekvat stöd och det som ansågs givande med yrket kunde däremot motverka CF. Slutsats:CF påverkar sjuksköterskans eget välmående, vilket i sin tur kan leda till bristande vårdkvalitet. Att belysa begreppet och dess innebörd kan hjälpa att identifiera tecken på CF. En ökad kunskap kan leda till utveckling av personliga strategier och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården för att motverka CF. / Background:Compassion and empathy is an essential part of nursing. Compassion fatigue (CF) can happen to nurses when the emotional challenges in the profession is too much to handle which weakens their own health. CF can cause a compromised ability to provide a good and compassionate care.  Aim:To illuminate compassion fatigue from a nurse-perspective.  Method:A literature review with qualitative design. An inductive approach has been applied. CINAHL, PsycINFO and PubMed was used as databases and generated in 12 articles. Result:Three main categories appeared; keeping balance between work and personal life, importance of supportand aspects related to caring. Nurses run a higher risk of developing CF when the work affects their personal-life in a negative way. The risk for CF was also heightened when the nurse was not able to ease the patients suffering or if a lack of support occurred. On the contrary, adequate support and the rewarding parts of the profession could combat CF.  Conclusion:CF affect the nurses well-being which can lead to an inadequate care. Illuminating the phenomenon and its meaning can provide help to identify signs of CF. Increased knowledge can result in a development of personal strategies as well as an improvement in the healthcare system in order to prevent CF.

I flera så kallade empathy games används författaren som en berättarteknik för att övertala spelaren om att narrativet är grundat på verkligheten. Gemensamt för dessa spel är att syftet med dem är att få spelaren att känna empati eller få en ökad förståelse. Om författaren kan användas för att få spelaren att känna empati undersöks därför i detta arbete med hjälp av två textbaserade spelartefakter och frågeställningen lyder som följande: hur upplever spelaren empati i ett narrativ när författaren är närvarande respektive när den inte är det? Dessa spelartefakter testades av tre respektive fyra informanter under observation. Informanterna intervjuades sedan och datan som samlades in kunde analyseras och jämföras. Slutsatser som kunde dras var att de som spelade prototypen med en påstådd verklig författare som berättare, istället för en fiktiv sådan, hade en starkare reaktion. Denna vetskapen skulle till exempel lämpa sig vid skapandet av spel som är tänkta att informera om stigmatiserade samhällsgrupper.

The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen är empati en viktig del av kompetensbeskrivningen. Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som myntades på 1990-talet och beskriver erfarenheter av otillräcklighet och hjälplöshet inom vårdande yrken, däribland hos sjuksköterskor. Problem: Arbetsförhållanden med akuta och kritiska vårdsituationer innebär en ständig exponering av lidande, stress och död. Sjuksköterskor kan vid tillfälle ha hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket kan utgöra en risk att sjuksköterskan inte får tid för reflektion och bearbetning. Med ökad kunskap och förståelse kan förhoppningsvis ett förebyggande och hälsofrämjande arbete ske. Syfte: Syftet var att göra en litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Allmän litteraturöversikt med fem kvantitativa artiklar, tre med kvalitativ ansats och två artiklar med mixed-methods. Resultat: Sjuksköterskor som vårdar kritiskt sjuka patienter riskerade att utveckla CF. Tidsbrist och bristfälligt stöd från ledningen på arbetsplatsen hade också en inverkan i utvecklandet av CF. Hanteringsstrategier som mindfulness och reflektion ansågs vara verktyg för att hantera CF och förebyggande åtgärder kunde vara goda mat-och sömnvanor samt förmågan att skilja arbete från privatliv. Slutsatser: CF är förekommande hos sjuksköterskor inom vårdande yrken men det är ett obekant begrepp. Kunskap om CF kan leda till tidigare upptäckt eller förebyggande av CF hos sjuksköterskor. / -

Bakgrund: Empatisk utmattning (eng: compassion fatigue) berör den utmattning sjuksköterskor kan uppleva genom att ha tagit del av patienters fysiska eller psykiska lidande. Denna empatiska utmattning bidrar till en känsla av kronisk trötthet och oförmåga att uppleva empati för sina patienter. Problem: För att ge en god patientvård förväntas att sjuksköterskorna lever sig in i patienternas situation. Eftersom sjuksköterskorna ofta befinner sig i stressfyllda situationer med korta återhämtningsperioder och samtidigt måste leva sig in i patienternas lidande kan vissa av dem få problem med att ta väl hand om sig själva, vilket gör att deras förmåga att känna empati för sina patienter avtar. Sammantaget bidrar det till en försämrad patientvård. Syfte: Syftet var därför att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning i vården. Metod: Sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning jämfördes genom en beskrivande analys av 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna med empatisk utmattning erfor sina arbetsmiljöer som påfrestande och stressiga. De upplevde bristfälligt stöd från kollegor, familj, vänner, arbetsledning och otillräcklig utbildning i hur de kan motverka riskerna med att drabbas av empatisk utmattning. Ofta hade de upplevt upprepade traumatiska händelser i vården, vilka framkallat känslor av maktlöshet, frustration och sorg. Resultatet visade även att de sjuksköterskor som drabbades av empatisk utmattning var mer benägna att lägga stora krav på sig själva, ha svårt för att dra en skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv, samt vara känsliga för stora intryck från omvärlden. Vissa sjuksköterskor hade lättare för att ta hand om sig själva och kunde därmed ge bättre patientvård. Snarare än att bli utmattade tenderade dessa sjuksköterskor att inspireras av sin vårdsituation och drivas till att fortsätta uttrycka empati och inlevelse i kontakterna med patienterna. Det bidrog till empatisk tillfredsställelse snarare än empatisk utmattning, samt till goda ömsesidiga upplevelser mellan sjuksköterskor och patienter.

Denna studie behandlar vad pedagoger anser påverkar barn av interaktion mellan barn och djur i förskolan. Genom sammanlagt åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare som arbetar med djur på olika vis på tre olika svenska förskolor, undersöks hur pedagogerna uppfattar att barn påverkas genom att arbeta med djur i förskolan. Intervjupersonernas svar har sedan jämförts med tidigare forskningsresultat inom området samt med observationer gjorda på två av förskolorna. Två av intervjuerna är gjorda vid ett studiebesök på en förskola som har egna får, höns, getter, grisar samt kaniner på gården. Vid samma besök genomfördes två observationer av tre barn då de interagerade med djuren. Två av intervjuerna gjordes vid ett studiebesök på en förskola som arbetar med fiktiva djur efter arbetsmaterialet Mini-REDE, samt genom att pedagogerna använder sig av de djur som finns naturligt i deras närmiljö. Även på denna förskola genomfördes två observationer med tre barn. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv då lärandet och utvecklingen hos barnen i detta arbetssätt sker i samspel med andra, såväl barn och vuxna som med djur. De effekter av arbetssättet som undersöks genom intervjuer och observationer i studien är vilka utvecklingsområden hos barnen arbetssättet främjar, hur arbetssättet kan främja barns omtanke för natur och miljö samt vilka utmaningar som kan finnas inom arbetssättet. Resultaten i vår studie visar hur djur naturligt påverkar barn genom att väcka starka känslor.  Interaktionen mellan barn och djur främjar utvecklingen av den empatiska förmågan och ansvarskänslan genom att barnen får lära sig att ta hänsyn till djuren samt tänka efter vad djuren har för behov och vad vi som människor kan göra för att hjälpa djuren att få dessa behov tillgodosedda. Interaktionen mellan barn och djur ger även barn en förståelse för stora livsfrågor och naturens gång på ett naturligt och enkelt sätt. Djuren främjar även barns utveckling av kommunikationsförmågan, vilken enligt det sociokulturella perspektivet är centralt i allt lärande.