Samtalet är ett av dem främsta arbetsverktygen i den psykiatriska omvårdnaden. Kommunikationen är betydelsefull för att bjuda in och göra patienten delaktig i vården och skapar även tillit och trygghet. Om kommunikationen brister kan det medföra lidande. Vårdpersonalens förmåga att möta och kommunicera är en förutsättning för en personcentrad vård. Syftet med studien är att beskriva  och jämföra sjuksköterskor och skötares upplevelser av sin förmåga att möta och att samtala med patienter med psykisk ohälsa och deras anhöriga utifrån en personcentrerad vård. En mixad metod har använts där datamaterialet har samlats in genom frågeformulär. Data har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att vårdpersonal skattar generellt hög förmåga i att möta och kommunicera med patienter med psykisk ohälsa. I resultatet framkommer svårigheter att fördela tid och planera vården med patienter och anhöriga efter gemensamma beslut. Information och kommunikation tenderar att bli generell och inte anpassad efter patienten. Betydelsen av vårdpersonalens empati i vården är framträdande men kan bli en källa till arbetsrelaterad ohälsa i form av empatitrötthet.

Syftet med denna studie är att få förståelse för och bidra till kunskap om hur barns empatiska handlingar ter sig i olika samspelssituationer på förskolan. Studien bygger på ett vetenskapligt perspektiv som grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Vidare så tillämpas en kvalitativ forskningsmetod och bygger på mikroeftnografisk observationsmetod. Resultatet bygger på observationer i förskolans verksamhet som har skett i omgångar och visade att barnen visar en empatisk förmåga i samspelssituationer. Resultatet har analyserats med hjälp av interaktionsanalys som analysmetod. Slutsatserna vi har gjort i studien är att barnen kan agera empatiskt. Empatin yttrar sig oftast i olika rollekar och tillsammans med artefakter där barnen kan använda sina tidigare upplevelser och erfarenheter.

This is a qualitative study based on interviews and the essay is composed by Siham El Hajoui and Nahrin Issa, students of Södertörns Högskola. The title of the study starts with a quote, taken from one of the respondents that reflects the expectations that people have of psychologist today. The purpose of this study is to investigate on how psychologist’s gets affected by their profession, how they draw a line between work and the remaining life and if they empathize with their clients. The study does also discuss the expectations that exists on psychologists, by their clients or in general. The study is based on six interviews with psychologists, who have been working at least 3 years as legitimized psychologists. The result of the study shows that the respondents experience that the psychologist occupation is difficult, and that one is required to have work experiences to be able to handle it in a good way. It was shown that it exists expectations on the respondents that affects them in a way that makes them use different strategies to be able to draw a line between work and the private life. The result was analyzed with the help of previous research about how to draw the line between work and remaining the life, doctors’ sympathy with patients, job burnout and with the help of theories about roles and empathy. / Detta är en kvalitativ studie i sociologi, baserad på intervjuer och skriven av Siham El Hajoui och Nahrin Issa. Studiens titel börjar med ett citat taget ur ett av de erhållna intervjusvaren, som speglar de förväntningar som människor kan ha på psykologer idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykologer påverkas av sitt arbete, hur de drar gränsen mellan arbete och övrigt liv samt om de känner empati för sina klienter. Det sker även en diskussion kring människors förväntningar på psykologer. Studien avgränsas genom ett fokus på sex stycken legitimerade psykologer, som har arbetat inom yrket i minst 3 år.                       Resultatet visar att de utvalda respondenterna upplever att psykologyrket är ett tungt yrke, och att det därmed krävs erfarenhet för att lära sig om hur en kan hantera all information på bästa sätt. Det visar sig även att det existerar förväntningar på respondenterna, som gör att de påverkas och använder sig av olika strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning som handlar om gränsdragning mellan arbete och övrigt liv, läkares medlidande med patienter och arbetsrelaterad utbrändhet, samt teorier gällande roller och empati.

Eklund, S & Mielczarek, A. Strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskor.En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet:Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Empatitrötthet är ett fenomen som uppstår i samband med utbrändhet bland yrkeskategorier med patientkontakt som exempelvis sjuksköterskor. Tillståndet kännetecknas av en avsaknad känsla och energilöshet inför situationer som medför medlidande för patienten. Tillståndet påverkar omvårdnaden och förmågan att känna in patienter för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva strategier och hantering av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativansats. Databassökningarna gjordes i tre olika databaser, Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga valda artiklar har kvalitetsgranskats enligt SBUs kvalitetsmall för kvalitativ inriktning. Resultat: Efter analysen av de utvalda artiklarna fann författarna sju stycken huvudteman för strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga samt behandla empatitrötthet. De teman som beskrivs är framtagna nyckelstrategier, förändring av arbetsvanor, gränssättning, självhjälp, reflektion samt mindfulness/ avslappningsmetoder. Slutligen beskrivs strategier som arbetsledaren rekommenderas att använda sig av för att hantera empatitrötthet. Konklusion: Utan strategier ökar risken för att utveckla empatitrötthet likaså om fenomenet inte blir uppdagat ute i verksamheterna. En medvetenhet och kunskap kring empatitrötthet är en första strategi för att förebygga och behandla empatitrötthet bland sjuksköterskor och rekommenderade strategier finns för både sjuksköterskor i sin professionella roll samt som privatperson. Även arbetsledare bör utveckla strategier för att upptäcka både risker men även pågående empatitrötthet bland personal. En sjuksköterska behöver kunna uppmärksamma reaktioner hos sig själv vid stress för att lättare kunna bryta negativa mönster under påfrestning på kropp och sinne under arbete. Genom kontinuerlig reflektion kan uppmärksamhet riktas mot sjuksköterskans mående och eventuell förändring i den empatiska förmågan uppdagas och bearbetning påbörjas. Nyckelord: Copingstrategier, empati, empatitrötthet, omvårdnad, sjuksköterska. / Eklund, S & Mielczarek, A. Strategies and coping skills for compassion fatigue among nurses. A literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Institution of Care Science, 2019.Background: Compassion fatigue is a phenomenon that arises in conjunction with burnout among professions with patient contact, for instance nurses. This state is characterized with a lack of sensitivity and loss of energy when situations arises that requests empathy for the patient, which effects the care and ability for the nurse to feel with the patient.Purpose: The purpose of this study is to describe strategies and coping skills for compassion fatigue.Method: A literature study based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The database research used three different sites, Pubmed, CINAHL and PsycINFO. All the chosen articles have been quality examined according to the SBU’s template for qualitative alignment.Result: After the analysis of the chosen articles there was found seven themes that nurses could use to prevent compassion fatigue. The themes that are describes are produced key strategies, changed work habits, setting limits, selfcare, reflection and mindfulness/relaxation methods. Lastly, there is described strategies recommended for the supervisor to use to manage with compassion fatigue.Conclusion: Without strategies there is a high tend risk to develop compassion fatigue, as well as if the phenomenon is not recognized out in the working field. An awareness and knowledge around compassion fatigue is the first strategy to prevent and treat compassion fatigue among nurses. There are recommended strategies for the working nurse as they are in their professional role and for them as private persons. A nurse should be able to observe reactions within themselves during stress, to be able in an easier way break negative patterns that strain the mind and body during work. Through continuous reflection there can be more attentiveness towards the wellbeing of the nurse and a probable change of the empathetic ability can be discovered and the process of change can begin. Keywords: Compassion fatigue, empathy, nursing, nurse, coping strategies.

This study examines social workers’ experiences of communication, in the meeting with clients. The study uses a qualitative research method with an inductive approach and a semi-structured interview method has been used for the collection of data. For the analysis of the results and throughout the study, communication theory has been used. The study’s results have shown that pedagogy has an important function in communication and that the connection between client and social worker can play a significant role in a well-functioning communication. The results also indicate that people who speak Swedish as a second language are more vulnerable than others when they communicate with social workers. This is partly because of a general lack of interpreters, and partly because the interpreters often lack the appropriate knowledge of the official language used by the social workers. According to the results of the study, higher demands on the quality of the interpreters as well as the use of pedagogical aids can be important components in achieving the social services' goal of being accessible to all.

Bakgrund: Att befinna sig i ett vårdande sammanhang kan bidra till upplevelsen av rädsla, oro och sårbarhet för patienter. Samtidig upplever patienter att förekomsten av en vårdrelation har en betydelse för upplevelsen av välbefinnande och tillfrisknande. Patienter upplever även att vården baseras på medkänsla vid de tillfällen sjuksköterskor engagerar sig i patienters lidande, är empatiska och förmedlar kärlek. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Metod: Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: i resultatet framkom två teman; Att befinna sig i en kravfylld vård och Att finna kraft för att vårda. Där sjuksköterskors upplevelser av fenomenet beskrivs i sex subteman. Slutsats: sjuksköterskor upplevde att det fanns både faktorer som bidrog till upplevelsen av compassion fatiuge och faktorer som minskade upplevelsen av fenomenet. De upplevde att bidragande faktorer utgjordes av bristande tid tillsammans med patienterna, att bevittna lidande och att bli känslomässigt engagerad i patienters vård. Att ta hand om hälsan genom att finna stöd i betydelsefulla relationer, träning, en meningsfull fritid och att dra gränser mellan privatlivet och arbetslivet minskade upplevelsen av compassion fatigue. / Background: Being in the context of care may result in the experience the fear, anxiety and vulnerability for patients. on the other hand, patients feel that the existence of a caring relationship is important for the experience of well-being and recovery. Patients also feel that the care is based on compassion when nurse’s engage in the patients' suffering, are empathetic and uses love. Aim: to describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: systematic literature study with a descriptive synthesis. Result: Two themes emerged in the result; To be in demanding care and To find the power to care. Where nurses' experiences of the phenomenon are described in six subthemes. Conclusion: Nurses experienced that there were factors that contributed to the experience of compassion fatiuge and factors that decreased the experience of the phenomenon. They felt that contributing factors consisted of lack of time with patients, witnessing suffering and being emotionally involved in patients' care. When taking care of their health, by turning to important relationships, exercising, a meaningful spare time and to set boundaries between private and professional life diminished the experience of compassion fatigue.

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

Det problemområde som ligger till grund för denna studie är att barns filosofiska förmågor har ifrågasatts och kritiserats. Kritikerna menar att barn inte bör utsättas för oro som kan orsakas av dilemman och frågor utan tydliga svar. Barnkonventionen säger att barn har rätt till yttrandefrihet, och att barns röster behöver göras hörda genom att vuxna ger möjlighet till detta. Ett sätt att skapa dessa möjligheter i skolan är genom sokratiska samtal. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas medvetenhet kring värdegrundsfrågor kan utvecklas med sokratiska samtal som metod på fritidshemmet. Frågeställningarna är: Hur kan sokratiska samtal bidra till att utveckla elevernas förståelse och empati för andra människors livssituationer? Utvecklas elevernas resonemang kring andra människors livssituationer när de får bearbeta dessa i sokratiska samtal, i så fall hur? Studien är kvalitativ och sokratiska samtal har genomförts med nio elever i årskurs 3.Resultatet visar att eleverna som deltagit i de sokratiska samtalen visade medvetenhet kring och god förmåga till empati och förståelse för andra människors livssituationer. Vissa elever upplevdes utveckla sina resonemang i någon mån under samtalens genomförande genom att de motiverade sina ståndpunkter och visade på viss förmåga att analysera och problematisera de olika perspektiv som framkom under samtalen. Från det första till det tredje samtalet upplevdes elevernas resonemang vara något mer innehållsrika och utförliga, vilket kan tyda på en viss utveckling i deras förmåga att resonera kring människors livssituationer. För att tydliggöra denna utveckling och bevisa effekterna av sokratiska samtal krävs större studier där samtal genomförs kontinuerligt under en längre tidsperiod.

Syftet med detta kandidatprojekt är att undersöka förhållandet mellan människa och objekt, och hur man genom design kan uppmana till empati gentemot abiotiska föremål. Jag kommer att titta närmare på begrepp som Animism och Antropomorfism, och vad som gör att vissa saker tolkas som mänskliga. Ett övergripande tema inom detta projekt är något jag har valt att kalla för Emotionell hållbarhet. När man talar om “att designa hållbart” är det ofta fokus på vad som händer med produkterna när de inte längre tjänar oss. Vi tittar på materialval, konstruktion och återvinning. Men vad skulle hända om vi la lika mycket värde i produktens liv som i dess död? Jag har arbetat med ljusarmaturer på temat antropomorfism och empati. Genom form och funktion vill jag uppmana till interaktion mellan produkt och användare. Målet var att ta fram en liten familj interaktiva lampor, där varje lampa har unika behov och sin egen lysande personlighet.