Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling. Vi har även tagit del av forskares teorier inom genren barnbok och kring barns bildskapande. Därefter inleddes skapandet av diskussionsmaterialet med hjälp av inspiration och erfarenheter från såväl ämnesteoretiska studier och vft som det empiriska underlaget. Vi landade i ett material som vi tycker stämmer väl överens med projektets syfte.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori. Skolans uppgift innebär att förbereda barnen inför livet, och där spelar den sociala kompetensen en central roll. Dagens samhälle bygger på att man som individ ska kunna fungera i olika gruppkonstellationer, alltså att kunna samspela med andra människor. Resultatet visar på att samtliga pedagoger arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens på ett mer eller mindre aktivt sätt. Det visar sig att samtliga pedagoger anser att skolan har en viktig roll i detta arbete med barnen. Resultatet visar också att förskoleklassen fokuserar mer på det sociala lärandet än de övriga klasserna. Anledningen till detta visade sig vara att man i förskoleklassen inte känner någon stress över uppnåendemålen

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det.Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige.Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna. Skönlitteraturen användes främst genom högläsning och elevers egen läsning. Läsningen skulle resultera i diskussioner, reflektioner och jämförelser. Argument som fördes fram till varför lärarna använder sig av skönlitteratur var främst att styrdokumenten påtalar det men också för att det ökar elevernas empati, reflektionsförmåga och ger en djupare kunskap.Vår slutsats är att skönlitteratur har mycket att tillföra i religionskunskapsundervisningen samt att eleverna har mycket att vinna genom läsningen. Men det krävs ett gediget arbete av läraren för att föra in skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen på ett konstruktivt vis.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit attfinna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/ökaelevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tiovårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publiceradeartiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiskametoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökningframkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga varmycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olikadidaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefullametoder.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också de rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid.

Till följd av snabba framsteg inom animeringsteknik har möjligheten att skapa realistiska datorgenererade karaktärer resulterat i att fenomenet uncanny valley eller på svenska kusliga dalen, som tidigare endast nämnts i samband med robotik, också visat sig existera i animerad film. Uncanny valley beskriver den subjektiva punkten när en virtuell karaktär uppfattas för realistisk eller människolik vilket leder till att den emotionella responsen hos betraktaren blir negativ istället för empatisk och engagerande. Syftet med studien är att kvalitativt undersöka den empatiska responsen hos en person som tittar på animerad film i uncanny valley jämfört med den känslomässiga reaktionen när personen i fråga tittar på animerad film vars karaktärer stiliserats och överdrivits för att undvika uncanny valley. I undersökningen fick 15 elever se 12 klipp från tre olika filmer, varav en film fungerade som normalfall för empatisk respons. Klippen följde en karaktär från respektive film när den upplever glädje, sorg, ilska och rädsla. Deltagarna blev därefter ombedda att bedöma hur starkt de berördes av scenerna och vilken av de fyra nämnda känslorna de trodde klippen förmedlade. Resultatet av studien visar att animerad film som faller i uncanny valley påverkar den empatiska responsen negativt och att animerade filmer med karaktärer som överdrivits och stiliserats för att undvika uncanny valley i de flesta fall uppfattas som bättre och lättare att empatisera med. Resultaten pekade även på att deltagarna hade svårare att uppfatta känslor i film som var animerad otion capture teknik, dvs film där uncanny valley fenomenet ofta uppstår. / Due to rapid advances in animation technology the opportunity to create increasingly realistic computer generated characters has resulted in that the phenomenon of uncanny valley, as previously mentioned only in robotics, also proved to exist in animated film. The uncanny valley describes the subjective point when the virtual characters are deemed too realistic or human like and the emotional reaction towards them is negative rather than empathetic and engaging.‌ The purpose of this study is to qualitatively examine the empathic response of a viewer watching clips from an animated movie in uncanny valley as well as a an animated movie that has been exaggerated and stylized. To research this, 15 students watched 12 clips from three different movies, one movie serving as a normal case for empathic response. The clip followed one character from each film when they experienced joy, sadness, anger and fear. The participants were then asked to assess how strongly they were touched by the film and which of the four previously mentioned emotions they believed was conveyed in the clip. The results of the study show that animated features that falls into the uncanny valley affects the empathic response negatively and animated movies with exaggerated and stylized animations are in most cases perceived as better and easier to empathize with. The results also showed that the perception of emotion displayed in the clips was more unclear for animations done with motion capture, i.e where the uncanny valley effect is most prominent.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem.Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna.Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse.Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit. / Teachers´ ways of meeting pupils in ordinary school and special day-school

Vårt huvudsyfte är att undersöka vad skönlitteraturen används till i undervisningen i de tidigare skolåren med särskild tyngdpunkt på vilken syn lärarna har på skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmåga och förståelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frågor ingår i värdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill även undersöka hur eleverna ser på arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vår undersökning framkommit att lärarna har många olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de använder skönlitteraturen som ett redskap i värdegrundsarbetet. Vi skulle med tanke på den ökade intolerans för oliktänkande som vi har uppmärksammat bland elever, se att man i undervisningen arbetar mer med dessa frågor utifrån skönlitteratur. / The main aim with this study is to examine how fiction is used in primary school teaching. The main focus is to examine which view the teachers have of fiction as an instrument for developing the pupils sympathy for other people and their ability to feel empathy. We believe that these issues are included in the fundamental value issues which according to the curriculum, Lpo94, shall permeate all teaching. A further aim with the study is to examine the pupils view of using fiction as a textbook. We have used a qualitative interview-method to reach the aim of the study. We have found that teachers have several different purposes for working with fiction in teaching and that they use fiction as an instrument in teaching fundamental value issues. Considering the increased intolerance for dissident people that we have witnessed among pupils, we would like to see an increased focus on these issues in teaching, preferably trough fiction!

Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt. Vägledarna poängterade vikten av att utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. Elever med Aspergers syndrom har en annorlunda uppfattningsförmåga än elever utan någon diagnos. Det framkom av resultatet att vägledarna var tydligare i sin stuktur och kommunikation samt mer flexibla och tålmodiga gentemot elever med Aspergers syndrom. Undersökningen visade också att majoriteten av vägledarna ansåg att en metod eller teori inte passade alla elever, men gemensamt för vägledarna var att de arbetade med att finna varje elevs starka sidor för att på så vis stärka elevens självkänsla. Sammanfattningsvis visar detta examensarbete att det är betydelsefullt för studie- och yrkesvägledare att ha kunskap om elevers funktionshinder, men att samtidigt utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar för att kunna bemöta eleverna på ett korrekt och adekvat sätt.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn – pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram. Avslutningsvis och som en konsekvens av undersökningen har en diskussion startats om hur den specialpedagogiska utbildningen skulle kunna bidra till att öka studenternas professionalitet i form av empatisk förmåga och utvecklad relationskompetens.Utvecklingspsykologiska teorier så som anknytnings-, objektrelations-, själv- och affektteorier samt teorier om pedagogens förändrade yrkesroll presenteras. Ett omfattande textmaterial där blivande specialpedagoger beskriver sina upplevelser av samspelsobservationer i olika skolmiljöer har analyserats. De beskrivande texterna har ingående studerats och kategoriserats så att fyra områden av samspelsperspektiv kan presenteras.Sammanfattningsvis lyfts följande exempel fram och diskuteras i studien:1.Goda exempel på samspel där pedagoger ”ser” barnen trots att barnen utmanar sin omgivning på ett negativt sätt. Även exempel där pedagoger har förmåga att se bakom barnets beteende, lyfts fram.2.Mindre goda exempel där pedagoger inte ser barnen. Dessa beskrivningar har fått underrubrikerna jag ser inte dig, jag låtsas som om du inte finns, skyll dig själv, du irriterar mig, jag tycker inte om dig och jag har gett upp dig.3.Exempel där blivande specialpedagoger upplever starka och ofta motstridiga känslor när de betraktar barn som av sin omgivning upplevs som annorlunda. Studenterna beskriver även exempel där egna starka känslor upplevs på grund av pedagogers förhållningssätt.4.Exempel där blivande specialpedagoger reflekterar över sina egna känslor som väcks under observationerna.