Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan.

AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.

Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen ingår ett ansvar att ge god och säker omvårdnad med empati. Empatitrötthet definieras som en psykologisk, biologisk och social utmattning till följd av förlängd exponering av emotionell eller empatisk stress. Denna exponering kan påverka sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Empatitrötthet kan likna utmattning men påverkar även empatiförmågan och leder till ineffektiv hantering.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och induktiv design genomfördes. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo. Sökningen resulterade i elva inkluderade vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys.Resultat: Fyra kategorier presenterades; balans i professionen, betydelsen av vårdteam, patientens & anhörigas påverkan och sjuksköterskans strategier. Resultatet visade att otillräckligt stöd från organisationen, kollegor och arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskorna. Balansen mellan omvårdnad och medicinska interventioner, samt patientens och anhörigas önskan var svår. Genomgående känslor hos sjuksköterskorna var skuld och oro.Slutsats: Studien beskriver svårigheterna i balansen mellan sjuksköterskans empatiska omvårdnad gentemot lagar, organisationer, kollegor, anhöriga och framförallt patienter. När stöd och krav inte är i balans kan empatitröttheten bli ett faktum.

In this paper, I provide a rich account of the mental content representing the intentionality of empathic emotion in cases concerning activist art. At the core of this account is a distinction between intentional content and what I call mediating content. Intentional content is, with regard to empathic emotion, a proposition referring to the relationship between the emotion empathised with and its intentional object. Mediating content is a proposition representing the emotion empathised with which also attributes that emotion to the person empathised with. I argue that this distinction is necessary to account for when a person’s affective empathy is provoked by activist art. This is because the emotion empathised with is, in such cases, not per se an actually occurring emotion. I suggest that the emotion empathised with is instead a hypothetical emotion which attributes to a description of the people within the situations symbolised by activist art.

Detta är en studie som granskar hur läromedel och undervisningsmaterial främjar historiemedvetande och historisk empati genom dess historiebruk och samspel mellan textinnehåll och semiotiska modaliteter. Syftet med studien är att granska vanligt förekommande läromedel och undervisningsmaterial, som används i historieundervisningen i grundskolans årskurs 1–3, för att analysera hur de främjar historiemedvetandet och den historiska empatin hos elever. Genom historiemedvetande, som förmåga, ska elever kunna reflektera och diskutera olika händelser i relation till olika tidsdimensioner utifrån jaget. Genom historisk empati, som förmåga, ska elever kunna leva sig in i andra människors livsvillkor och värderingar, i förhållande till de kontexter som de levde i. Historiebruk avser på vilket sätt historia förmedlas utifrån dess syfte och mål. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: historiskt tänkande (Gibson, 2021; Nordgren 2019; Karlsson & Zander, 2014; Johansson, 2014; Huijgen et al., 2016), historiemedvetande (Thorp & Törnqvist, 2017; Rudnert, 2019; Johansson, 2014; Nordgren, 2016; 2019; Karlsson & Zander, 2014), historisk empati (Stymne, 2017; Karlsson, 2021; Huijgen et al., 2016; Endacott & Brooks, 2013; Thorp, 2016), historiebruk (Nordgren, 2016; Stymne, 2017; Thorp, 2016; 2017, Ammert, 2010; Karlsson & Zander, 2014). Forskare har försökt att definiera och forska utifrån studiens begrepp för att studera hur dessa begrepp som kognitiva förmågor synliggörs, främjas och bedöms. Majoriteten av forskning som gjorts är på äldre elever och lärares undervisning genom klassrumsobservationer och/eller intervjuer. Det saknas relevant forskning på hur läromedel och undervisningsmaterial kan främja förmågorna i de yngre årskurserna. De centrala begreppen, historiemedvetande, historisk empati och historiebruk utgör, i kombination, med det socialsemiotiska multimodala perspektivet studiens teoretiska ramverk. Tillsammans skapar de tolkningsverktyg för analys av läromedlen Boken om SO 1–3 av Libris och PULS SO-boken 1–3 av Natur & Kultur samt undervisningsmaterialet Arkeologens dotter av Baluba AB. Baserat på studiens resultat redogörs att olika varianter av historiebruk kan komma att påverka utvecklingen av de olika förmågorna. Vi har konstaterat att historiebruk som varieras är det som främjar utveckling av historiemedvetande och historisk empati mest. Lärare behöver vara medveten om, i sina didaktiska val, att läromedel och undervisningsmaterial inte nödvändigtvis främjar förmågorna i sig självt, utan kan behöva handledas och kompletteras vidare i undervisningen.

No description available.

Syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att undersöka vilka konsekvenserna blir för elevers lärande när skönlitteratur implementeras i historieundervisningen. Anledningen till detta intresse för oss, är att vi upplever att historieämnet ofta skapar frustration hos elever som har svårt för att se det betydelsefulla i ämnet, och för lärare som har svårt att visa det betydelsefulla när elever saknar avgörande förförståelse. Vi vill finna gynnsamma metoder för att motarbeta detta i vårt kommande yrke som grundskollärare. I vår metod att hitta relevanta artiklar för ämnet och vår frågeställning har vi använt oss av databaserna ERC, ERIC via EBSCO, Teacher Reference Center via EBSCO och Swepub. För att finna dessa artiklar har vi konstruerat sökord som är relevanta för vårt syfte och frågeställning för att säkerställa att kunskapsöversikten har en god validitet. Resultaten visar att det aktuella forskningsläget är relativt eniga i att konsekvenserna för elevers lärande blir positiva när skönlitteratur används i klassrummet. Vi ser framför allt att elever utvecklar en historisk empati och literacy-förmågor som båda resulterar i positiva konsekvenser för elevers lärande. Till följd av dessa förmågor ser vi även att elevers engagemang och kooperativt lärande ökar. Alla dessa konsekvenser leder till en ökad förståelse för historieämnet.

This study explored young adults experiences of the recent increase of gang related crime in Stockholm and possible impact on their everyday life. This study also aimed to study how these experiences varied due to genderand socioeconomic background. Semistructured interviews with six women and four men aged 20–29 from different socioeconomic areas were conducted. Stigma, Doing Gender and Empathy Identification theories were applied as a theoretical framework. The result shows that gender influenced the level of fear of crime, where women reported a higher fear of crime than men. The gender aspect also affected the level of influence on everyday life of the informants, none of the male informants was affected by the increased gang violence. Socioeconomic status was also shown to be a contributing factor since women from areas with low socioeconomic status were not affected by the increased gang violence, whereas women from areas with a high socioeconomic status were influenced. Finally socioeconomic status was a contributing aspect in the approach towards gang related crime and criminal individuals, as informants from areas with low socioeconomic status had a higher level of understanding and empathy for gang violence and why individuals become criminal gang members.

Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.

Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats:  ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati?  ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning?  ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen?  För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten.  Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.