Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte. Litteraturstudie enligt Friberg valdes som metod där 14 kvalitativa artiklar granskades. Datainsamlingen gjordes via CINAHL samt sekundärsökning genom artiklarnas referenslistor. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Tala är guld, Att komma i andra hand och I blickfånget och 8 subkategorier. I studien framkom att patienter upplever brist på omvårdnad på akutmottagningen. Patienter upplever att sjuksköterskor är kompetenta men att de är mer fokuserade på själva uppgiften än omvårdnaden av den enskilde patienten. Bristen på kommunikation ger en känsla av att bli ignorerad och att känna sig obetydlig. Patienter beskriver vikten av att ha med sig en anhörig som representerar patienten när framförallt väntan blir lång. Sjuksköterskor som visade engagemang och empati i mötet och visade ett genuint intresse för patienten gav ett tryggt och lugnande intryck. I resultatet framkom att tillfredställande vård på en akutmottagning kräver kompetens inom både det medicinska och omvårdnadsvetenskapliga kunskapsfälten. För att kvalitén på omvårdnaden ska bli optimal bör sjuksköterskan arbeta med personcentrerad kommunikation i mötet och fokusera på helheten, att balansera omsorg och avancerad teknologi på ett professionellt sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Som filmskapare i en reklamvärld där utvecklingen ständigt går mot att göra kortare reklamfilmer, kände vi behov av att analysera vad som vinns och förloras i processen. Uppsatsen berör hur en längre välgörenhetsreklamfilm påverkas av att kortas ned i två olika tidsramar. Syftet var att hitta mönster som kan bidra till en ökad förståelse i ämnet för filmskapare. Uppsatsen analyserar de olika versionernas berättarstruktur, tematik, retorik, empati- och sympatiförutsättningar för att sedan diskutera kring hur effektiva de är i förhållande till filmens syfte. Slutsatsen visade att versionerna har olika egenskaper och därmed olika fördelar och nackdelar. För filmskapare innebär det att med noggrannhet och god analysförmåga kunna välja ut bilder i adaptionsprocessen som ger det mest önskvärda resultatet, för att vara säker på att det uttänkta syftet nås fram till åskådaren.

Syftet för denna studie har varit att undersöka hur socialt lärande tar sig till uttryck i samlingssituationer utifrån fritidshemspersonalens perspektiv Denna studie är kvalitativ och är inspirerad av hermeneutiken då vi haft för avsikt att tolka och förstå ett fenomen. Studien har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer som metod där 14 personer som arbetar på fritidshem fritt fått diskuterat det sociala lärandet i samlingen med hjälp utav fyra ord som utgångspunkt: trygghet, empati, kommunikation och Ansvar. Genom detta metodval nås fritidshemspersonalens beskrivningar och tankar kring socialt lärande i samlingssituationen vilket är i linje med studiens syfte. Dessa ord är inspirerade från Jonsson´s (2018) licensavhandling som handlar om socialt lärande på fritidshemmet. Resultatet i denna studie påvisar att det sociala lärandet har en stor plats i samlingssituationerna enligt fritidshemspersonalen. Dessa fyra ord har en betydande roll för elevernas utveckling inom det sociala lärandet både individuellt och i grupp. Det framkommer i studien att det sociala lärandet med dessa fyra ord som grund är något som fritidshemspersonalen alltid bär med sig i sin yrkesroll och samlingen visar sig vara en bra tidpunkt att samtala med eleverna om det sociala lärandet som sker oavlåtligen under resterande del av elevernas skoldag. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.</p>

<p>Föräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, <em>Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för empati, <em>A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige. Resultatet visade att föräldrastil har betydelse för empati, men endast den auktoritativa föräldrastilen visade sig ha ett signifikant samband med empati, särskilt hos män. Detta tolkades som att ju mer auktoritativa föräldrarna är desto mer sannolikt är det att barn har en hög nivå av empati. </em></em></p>

<p>Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: </p><p>· Vad är EQ?</p><p>· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? </p><p>· På vilket sätt behövs EQ i skolan? </p><p>Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. </p><p>Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. </p><p>Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!</p>

<p>Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även <em>göras </em>i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig? <strong></strong></p><p> </p>

<p>I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet.</p> / <p>In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.</p>

<p>Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this?</p> / <p>Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?</p>

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ? · Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!