Introduktion: Abort är ett vanligt ingrepp och en rättighet för alla kvinnor. Sjuksköterskans perspektiv är viktigt att studera för att möta kraven på ett omhändertagande där både fysiska och emotionella behov tillgodoses, samtidigt som sjuksköterskan på ett hållbart sätt hanterar påfrestningar som uppstår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår inducerad abort på gynekologisk vårdavdelning. Metod: Litteraturstudie enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Litteratursökning i Cinahl, PubMed och PsychInfo resulterade i åtta artiklar, sex kvalitativa, en kvantitativ och en mixad-metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under den induktiva databearbetningen framkom sex teman som beskriver sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter: Att känna starkt engagemang och arbetstillfredsställelse, Att skaffa sig erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov, Att uppleva negativa känslor och möta utmaningar, Att hantera och reglera känslor, Att påverkas av egna abortupplevelser eller fertilitetsrelaterade problem och Att finna strategier för stöd och kompetensutveckling, Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med aborter känner ett stark engagemang för sitt arbete men erfar även att det innebär ett känslomässigt arbete som kan vara skadligt om inte tillräckliga resurser eller kunskap kring hur känslor hanteras finns. De behöver därför stöd att utveckla detta. Sjuksköterskornas erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov var att behoven var individuella och de belyste de emotionella delarna av omvårdnaden samt vikten av närvaro och empati.

Berättande för Virtual Reality undersöker hur okonventionellt berättande kan påverka en spelares upplevda förhållande till en non-player character i vad som annars är en minimalistisk Virtual Reality-simulation. Studien innefattar en kvalitativ undersökning som utfördes på åtta testpersoner som alla fick spela igenom tre sociala scenarier i Virtual Reality och sedan intervjuas för att utvinna data till undersökningen. För att stödja undersökningens upplägg baserades arbetet på en bred bakgrund relaterad till bland annat berättartekniker och Virtual Reality-utveckling. Resultaten av undersökningen uppmärksammar potentialen som Virtual Reality har för att stärka den emotionella kopplingen mellan en spelare och en non-player character. Det lägger också en grund för vidare experimentering inom berättande i mediet i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.

Syftet med denna kvalitativa studie, med etnografi som metod, var att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av empati i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och hur detta kan se ut i praktiken. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingsekologi och Bronfenbrenners ekologiska modell som visar på sambandet mellan individ och miljö och deras ömsesidiga påverkan. Genom observationer och intervjuer med fyra förskollärare från tre olika förskolor framkom det att samtliga förskollärare ansåg empatisk förmåga som viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade även att det fanns flertalet begränsningar för förskollärarna att kunna vara empatiska. Dessa begränsningar bestod framför allt av stora barngrupper vilket skapade stress och en känsla av otillräcklighet. Empati gentemot barn i behov av särskilt stöd kunde upplevas som utmanande, men ansågs vara extra viktigt.

With an ever increasing pool of theories designed to help the creator instill emotion, we’reapproaching a point where even the most stubborn audience can’t fully escape the grasp thatfilm can have on their feelings. Thanks to multidisciplinary research for the cognitive andsympathetic structures that make up emotions (Blincoe, 2011; Dolan, 2002; Ekman, 1973;Panksepp, 2004), a larger understanding for emotions has been built. In succession, anintegrative emotion model is becoming a realistic proposition (Loui & Harrison, 2014). Inthis thesis I’m suggesting that to make such a model a success, an understanding of the targetgroup is a requirement. I argue that each project has unique criteria found in the individual,rather than in the current general understanding of the human mind and body, and it’s appliedknowledge in modern design theories. This angle requires new tools, which I attempt tocreate based on Scherer’s (2001) Sequential Check Theory, in combination with establishedethnographic methods. In turn the tools will be tested on a local self-defined group as anintroduction to the workflow and data collection. To prove the model’s transdisciplinarypotential I attempt to apply this data in a real world sound design context, where this methodis hypothetically less effective than earlier stages in production, like writing. To generatequalitative data, the films, in the form of two pilot episodes of a series, will be shown to thetarget group. One episode without our theory applied, and the other with changes accordingto data collection and model directions. Rounding it out with a questionnaire regardingelicited emotion, and qualitative interviews, it stands as a sufficient base for discussion, albeitrather lacking as proof of concept. The thesis ends with a discussion of potential futureapplications where models like this one could be applied. / Med den ständigt ökande mängden teorier designade för att hjälpa skaparen att framhävakänslor börjar vi nå en punkt där till och med den mest envisa åskådaren inte kan undgågreppet som film har på våra känslor. Tack vare multidisciplinär forskning om de kognitivaoch sympatiska strukturerna som står för uppbyggnaden utav känslor (Blincoe, 2011; Dolan,2002; Ekman, 1973; Panksepp, 2004), så har det byggts en bättre förståelse kring ämnet.Därav har en integrativ känslomodell blivit en realistisk proposition (Loui & Harrison, 2014).I denna uppsats föreslår jag att för att göra en sådan modell en succé så är förståelse förmålgrupp ett krav. Jag argumenterar för att varje projekt har unika kriterier som hittas hosindividen, snarare än i den generella förståelse för sinne och kropp, och dess appliceradekunskap i moderna designteorier. Den här vinkeln kräver nya verktyg, som jag försöker skapabaserat på Scherers (2001) Sequential Check Theory, i kombination med etnografiskametoder. I sin tur så testas verktygen på en lokal egendefinerad grupp som en introduktion förarbetssättet och datasamlandet. För att bevisa modellens transdisciplinära potential försökerjag applicera datan i ett verkligt ljuddesignkontext, där metoden hypotetiskt sett är mindreeffektiv än i tidigare stadier inom produktion, som skrivandeprocessen. För att genererakvalitativ data så har filmerna, i form av två pilotavsnitt i en serie, visats för gruppen. Ettavsnitt utan applicerad teori, och ett med ändringar enligt den insamlade datan och modellensriktlinjer. Avrundas med ett frågeformulär som berör de framhävda känslorna utav avsnitten.Detta står som en tillräcklig bas för diskussion, om än aningen otillräcklig för konkreta bevis.Uppsatsen avslutas med diskussion om potentiella framtida applikationer där modeller somdenna kan florera. / HYENOR

Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet.Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet.Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. / Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue.

Personliga ombud (PO) arbetar för att stötta personer med allvarlig psykisk ohälsa till återhämtning och egenmakt. Syftet med denna studie är att undersöka personliga ombuds upplevelser och erfarenhet av att möta klienter som är suicidnära, hur samarbetet med dessa klienter ser ut samt att undersöka vilken typ av stöd ombuden upplever att de behöver för att kunna utföra sitt arbete och samtidigt skydda sig själva från sekundära trauman som kan medfölja en klients suicidförsök eller fullbordat suicid. Telefonintervjuer genomfördes med sex personliga ombud som är yrkesverksamma i sex olika kommuner i Sverige. Empirin presenteras i fem teman: intersubjektivitet och empati, risk för sekundärtrauma och emotionell påverkan, distant närhet, arbetsmetoder och förhållningssätt, och individuella och formella stödsystem. Resultaten visar att relationen till klienten är utgångspunkten för att utveckla arbetsmetoder som främjar hopp och återhämtning men som samtidigt sätter PO i risk för emotionell påverkan som går ut över arbetsliv och privatliv. För att förebygga detta beskrivs vikten av att hålla en balans mellan distans och närhet i den personliga relationen till klienter, en trygg arbetsmiljö med tillitsfulla interpersonella relationer till kollegor och tillgång till handledning och annat professionellt stöd. Ombuden använder metoder som är suicidpreventiva med få dödsfall trots att ett relativt stort antal klienter uttrycker suicidala tankar. / Personal ombudsman (PO) is working to support persons with severe mental health problems in their path to recovery and empowerment. This work requires a close and trustful relationship between PO and client. The clients sometimes experience suicidal thoughts which is a factor that the PO needs to acknowledge. The purpose of this study is to examine the experience of PO in working with suicidal clients, how that work is conducted and to find out what kind of support the PO:s need to be able to do their job and at the same time protect themselves from secondary trauma that could follow a clients attempted or completed suicide. Phone interviews were conducted with six PO who is working in six different parts of Sweden. The data are presented in five themes: intersubjectivity and empathy, the risk of secondary trauma and emotional affect, distant closeness, work methods and approaches and individual and formal support systems. The results indicate that the relationship with the client is the starting point for the development of work methods that supports hope and recovery but at the same time puts the PO in risk of emotional affect that in turn can affect personal and professional life. To prevent this risk a balance between distance and closeness in the relationship with the client is needed as well as a safe and supportive working environment and access to supervision and other professional support is needed. PO is using methods that supports suicide prevention with relatively few deaths despite the frequency of clients expressing suicidal thoughts.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet. / Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values ​​of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.

Sammanfattning I samband med starten på vårt examensarbete blev vi nyfikna på barnböcker med blyga och intro­verta huvudpersoner utifrån ett normperspektiv. Vi blev då tipsade om Emma AdBåges sommarprat (Sommar i P1 2020). I sitt sommarprat berättar AdBåge om rätten att få vara och leka som man vill och beskriver att hon var dålig på att vara barn, om man med barn menar att man ska vilja leka mycket och med många andra barn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka hur blyga och introverta karaktärer porträtteras i bilderböcker. En narrativ analys med en fördjupande inne­hålls­analys har genomförts utifrån ett urval av tio samtida bilderböcker. Innehålls­analysen visar att osäkerhet är något som framträder i samband med att vara blyg och introvert. Resultatet av studien synliggör normen om att tycka om att vara tillsammans, normen om att lika barn leka bäst och normen om familjen. Vi sätter resultatet i för­hållan­de till ett normkritiskt perspektiv. Vi anser att nio bilderböcker i studien kan användas som redskap inom normkritisk pedagogik, då de förmedlar att det är tillåtet att vara blyg och introvert och att de på så sätt kan medverka till att vidga existerande normer. Genom att medvetet använda bilderböcker som ett redskap inom normkritisk pedagogik kan pedagoger möta barn med respekt utifrån deras individuella sätt att vara och främja inkludering. Vi ser vår studie som ett bidrag till den normkritiska pedagogiken i förskolan då vi kopplar samman hur barnlitteratur kan används i sampel med läroplanen.