Den här studien har som syfte att belysa och skapa förståelse för förskollärarnas uppfattning om konflikthantering, hur de förebygger och hanterar de konflikter som sker i barngruppen. Konflikter i barngruppen är något som förskollärarna i verksamheten möter dagligen, och hur dessa hanteras har en stor inverkan på barnens utveckling. Tidigare forskning belyser konflikter som en normal del av livet samt förmågan att kunna hantera konflikter har en stor betydelse. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i en konflikthanterings pyramid som visar på hur ett helhetsarbete med konflikter kan genomföras. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där det genomförts tio semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visar på att det finns en medvetenhet kring konflikthantering, där det framkommer att det finns olika strategier som alla jobbar mot samma mål, att hantera och förebygga en konflikt. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet hos pedagoger i hur de ska förhålla sig till en konflikt och när de bör agera för att ingripa i rätt läge. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden.  Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården.  Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården.  Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris.  Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten.  Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv.  Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation

Inom akutsjukvården idag råder ett högt tempo och en tung arbetsbelastning. Att som sjuksköterska arbeta inom denna verksamhet ställer krav på både kompetens, ork och empati. Att möta svårt sjuka eller skadade patienter och anhöriga i kris kräver ett känslomässigt engagemang. Flera faktorer påverkar dock individens förmåga att upprätthålla detta engagemang. När orken och empatin brister kan detta leda till den form av empatitrötthet som kallas compassion fatigue.   Syftet var att beskriva de faktorer och omständigheter som orsakar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.   Metoden som valdes var en litteraturöversikt innehållande 17 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och sökorden valdes utifrån att kunna besvara syftet.   Resultatet visade att flera faktorer och omständigheter bidrar till utvecklandet av compassion fatigue hos akutsjuksköterskor. Fyra huvudkategorier framträdde; psykosociala faktorer så som att i sin yrkesroll ställas inför etiska dilemman och psykiskt krävande arbetsuppgifter, traumatisering genom att ofta möta lidande och död, arbetsplatsrelaterade faktorer orsakade av hög arbetsbelastning, brist på stöd från chefer och ledare och en utebliven teamkänsla samt demografiska faktorer så som ung ålder och kort arbetslivserfarenhet.   Slutsatsen är att ett flertal faktorer och omständigheter påverkar den bristande ork och förlust av empati som sjuksköterskor inom akutsjukvård kan uppleva på sin arbetsplats. Problemet behöver uppmärksammas, både av anställda och av arbetsgivare inom akutsjukvården, för att kunna erbjuda det stöd som behövs.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

I denna studie ville vi undersöka skolhundars medverkan i pedagogisk verksamhet. Vi riktar oss främst till förskolan, men i avsaknaden av forskning på området har vi även lyft in grundskolan i studien. Detta då arbetet med grundskolans yngsta barn kan tänkas gälla även för barn i förskoleåldern. Vi har intagit ett relationellt perspektiv utifrån Aspelin och Persson (2011), Aspelin (2013) samt Aspelin och Johansson (2017) perspektiv på relationell pedagogik. Syftet var att förstå hur skolhundspedagoger uppfattar hur skolhundar kan användas som en resurs i förskolans värdegrundsarbete, och då särskilt när det gäller arbetet med att utveckla barns empatiska förmågor. Vi intervjuade sju pedagoger som ligger till grund för denna studie, såväl förskollärare som grundskollärare. Vi har använt oss av begreppet mellanrum för bearbetning och analys av det insamlade materialet. I resultatet uttrycker skolhundspedagogerna att skolhundar kan skapa relationer till barn och pedagoger i en pedagogisk verksamhet. Det har också visat sig att skolhundspedagogerna delar uppfattning om att skolhundens närvaro kan främja utvecklandet av barns empati. I diskussionen diskuterar vi vilka effekter det har visat sig ge med en skolhund i pedagogisk verksamhet. Vi lyfter också aspekter så som pälsdjursallergi som kan tänkas tala emot skolhundar i förskola och skola. Studiens slutsatser säger att skolhundens förhållningssätt upplevs vara ett framgångsrikt verktyg för att främja relationer som, sett ur ett relationellt perspektiv, i sin tur skapar ett lärande. Skolhunden har vidare visat sig ha positiva effekter på barns empatiska förmåga enligt de skolhundspedagoger som medverkat i studien. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar. Jag anser att Livskunskap är en bra pedagogisk metod som tränar barnen i tidig ålder i social och emotionell kompetens med hjälp av olika övningar som lär barn att lära känna sig själv och hur de reagerar i olika situationer. För de äldre barnen är det övningar som hjälper dem att kunna säga nej och att kunna hantera situationer som exempelvis grupptryck. Denna metod uppfyller kraven för läroplanen för grundskolan.

Skönlitteraturens psykologi är ett fält som behandlar effekterna av att läsa skönlitteratur på det mänskliga psyket. Inom detta fält har en, främst nordamerikansk, forskning fokuserat på korrelationen mellan ett läsande av skönlitteratur och en ökad empati. I föreliggande text har vi försökt sammanställa denna forskning och med hjälp av en grupp yrkesverksamma pedagoger på en högstadieskola i Malmö diskuterat, dels hur undervisningen med skönlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket stöd det finns för ett empatiarbete med hjälp av fiktion, både från skolans ledning och i styr- och måldokumenten. Vi har också haft en särskild fokus på hur väl ett arbete med empati lämpar sig för ämnet religionskunskap, som är vårt huvudämne.Resultaten av intervjuerna och vår egen diskussion pekar på att korrelationen mellan ett ökat skönlitterärt läsande och en ökad kapacitet för empati är trolig. Vi har också funnit ett stöd i både styr- och måldokumenten och i kursplanen för religionskunskap för användandet av en sådan, empatistärkande undervisning. En viktig fråga, som denna text inte har lyckats besvara är hur ofta en ökad kapacitet för empati faktiskt leder till ett mer altruistiskt beteende.Vi konstaterar att en lyhördhet bland den pedagogiska forskningen inför detta ämnes utveckling är önskvärd och att en utvecklad forskning på ämnet, bedriven av pedagoger hade kunnat ge intressanta resultat.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

Syftet med detta arbete är att undersöka innebörden av bemötande när det handlar om flickor med koncentrationssvårigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna själva uppleva det? Genom intervjuer har två flickor, 9 och 11 år gamla samt tre lärare och en assistent, kommit till tals. Jag har också observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor är lätta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstränger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem. Flickorna själva har olika uppfattning och medvetenhet om hur de bemöts och hur detta upplevs, men vad som framstår som viktigt för dem båda är att läraren sänder ut positiva signaler och påvisar arbetsuppgifter på ett tydligt vis. Som utgångspunkt för studien skapade jag, utifrån forskningen i litteraturbakgrunden, en egen modell kring bemötandets dimensioner. Efter den empiriska undersökningen redigerades och kompletterades den, vilket resulterade i en ny modell. Såsom bemötandet kommer till uttryck för respondenterna i kontakten med flickorna innefattar bemötandet fyra dimensioner, inom vilka pedagogerna använder sig av ett antal redskap. Av dessa redskap används somliga på ett icke medvetet vis. Respondenterna ger uttryck för att bemöta flickorna i en intagande och en utgivande funktion och att bemötandet består i olika faser. Även funktionerna och faserna förklaras i modeller.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ”Det är ditt val” och ”Livsviktigt” kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ”Det är ditt val” respektive ”Livsviktigt”. Det vi fann presenteras under sex olika rubriker där vi bl.a. ger svar på informanternas syn på arbetsro, belöning och straff och hur de upplevt arbetet. Vi har kommit fram till att elever och lärare är övervägande positiva, både till arbetet med metoderna och till den förändring de har bidragit till i och utanför klassrummet. Vi anser att båda metoderna fungerar att använda i det förebyggande värdegrundsarbete som landets grundskolor, enligt Lpo 94, ska ägna sig åt.