Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer?Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen.Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse. Flickorna i studien reflekterar mer än pojkarna över kamraternas beteende och känslor.

Ett examensarbete som handlar om hur pedagogerna arbetar på förskolan med empati. Idéer och övningar presenteras i undersökningen.

Bakgrund Centrala begrepp kopplade till empatitrötthet redovisas, för att sedan knytas an till sjuksköterskans roll, sjuksköterskeutbildningen och den teoretiska referensramen. Empatitrötthet beskrivs som ett tillstånd sjuksköterskan erfar tillföljd av att bli utsatt för andras lidande över tid. Tillståndet gör att sjuksköterskan inte förmår uppbringa empati i mötet med patienten.Syfte Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av empatitrötthet.Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som består av fem kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Integrerad analys har tillämpats.Resultat Tre huvudkategorier och åtta underkategorier framkom under analysen. De tre huvudkategorier presenteras som rubriker i resultatet. Dessa är: faktorer som bidrar till att utveckla empatitröttheten, empatitrötthetens påverkan och hanteringsstrategier.Slutsats Sjuksköterskor behöver information och verktyg för att undvika empatitrötthet genom kompetensförsörjning i utbildningen. Sjuksköterskor behöver också få omtanke riktat mot sig för att lindra och motverka empatitrötthet.

En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

Studien är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att synliggöra hur förskollärare uppfattar empati och hur förskollärare kan främja barns utveckling av empati i förskolan. Det forskningsverktyg som använts i studien är personliga semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken förskollärare har intervjuats, de arbetar på olika förskolor men inom samma rektorsområde. Intervjuernas fokus låg på området empati och barns empatiska utveckling.  Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar empati lika men att förskollärarna uttrycker och benämner sina uppfattningar av empati på olika sätt. Förskollärarnas gemensamma uppfattning av empati är att det handlar om känslor, i relation till sig själv och andra. Empatins utveckling sker succesivt och fortsätter genom hela barndomen, förskollärarna anser därför att de har en viktig roll i barns utveckling av empati i förskolan. Samtliga förskollärare betonar att det är viktigt att de är goda förebilder för barnen och att de är medvetna om att deras förhållningssätt har en stor påverkan i relation till att främja barns utveckling av empati i förskolan. Att planera och skapa medvetna aktiviteter ses även om en viktig del i att främja barns utveckling av empati i förskolan. Förskollärarna beskriver att de med läroplanens (Skolverket, 2016) värdegrund arbetar med kompis-solar, kompisböcker, värdegrundsord och känslobilder för att främja barns utveckling av empati. Det skapar möjligheter till att konkret uppleva, kommunicera och reflektera kring olika känslor tillsammans. Resultatet visar även att det är viktigt att ta tillvara på förskolans sociala kontext och de möjligheter den ger.

<p>Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.</p>

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.

This paper is about Edith Steins phenomenological investigation on empathy, based on the dissertation she wrote for Edmund Husserl: Zum Problem der Einfühlung. The philosophical method she used was an early phenomenological realism, practiced by phenomenologists in prewar-time, and she was an active member of the Göttingen philosophical society founded in 1907. Her analysis of the phenomenon empathy also includes a theory of emotions which recently has been brought up in the empathy-debate as crucial to an understanding of our empathic experience and our basic intersubjective experience. By looking in to how we perceive the others emotions Stein includes a survey, in the analysis of empathy, over different layers of our personality: from the outer bodily dimension to the inner core in the psychophysical individual. She provides for a phenomenological insight into the structures and layers of the other person, which then creates an understanding of how the emotional aspect of the empathic act discloses the others personality and values. / Den här uppsatsen handlar om Edith Steins fenomenologiska analys av empati-begreppet, med grund i doktorsavhandlingen hon skrev för Husserl: Zum Problem der Einfühlung. Hon ägnade sig åt en realistisk fenomenologi i likhet med samtida fenomenologer och var med i Göttingen filosofiska sällskap (grundat 1907). I Steins (tidiga) filosofi får vi dessutom en fenomenologisk inblick i de underliggande strukturerna i psyket, samt en teori om känslor som visar på hur kroppen och psyket i en sammanhängande enhet ger uttryck för våra upplevelser. Uppsatsen lyfter, tillsammans med ny forskning, fram den tyska innebörden av ordet empati (Einfühlung), där Stein på ett realistiskt vis beskriver det kännande jaget som fenomen - det empiriska jaget. Ordet översatt till svenska blir inkännande och det är denna innebörd som här specifikt betraktats i samband med den empatiska akten. Det handlar först och främst om den andres upplevelser och känslor som då utgör fokus i empati - där Steins undersökning av den empatiska upplevelsen och de olika känsloskikten i personen även bidrar till en förståelse för hur känslorna avslöjar personlighet och värden, i en grundläggande intersubjektiv upplevelse.

Detta är en kvalitativ studie som avser att undersöka hur personal i fritidshemmet förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks personalen i fritidshemmets värderingar, attityder mot barn med olika problematik. Attityder och värderingar undersökts också i samband med ramfaktorer för att se om dessa påverkar verksamheten.I styrdokumenten angående fritidshemmets uppdrag och verksamhet tas det upp hur arbetet ska främja individens utveckling såväl som emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. Det står också tydligt att barn med psykiska besvär och behov av stöd ska tillägna sig det stödet och den undervisningen i fritidshemmet (SFS, 2010:800).Fritidshemmets verksamhet har både en grupp- och relationsorienterad natur och även om det tas upp en del hur arbete ska utföras i styrdokumenten, så framkommer det inte hur det ser ut i verkligheten. Fritidshemmet ska främja barns empati, solidaritet och respekt för människans olikheter och fostra dem till demokratiska medborgare. Därför blir det intressant att istället för att fokusera på barn så förs fokus över på fritidsläraren och dennes erfarenheter och kunskaper, samt dennes sätt att arbeta med barn med särskilda behov.Insamlingen av empiri har gjorts med kvalitativa forskningsintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Den empirin har använts som primärkälla för mitt empiriska material. Vidare har den insamlade datan hanterats på ett medvetet vis och därefter granskats kritiskt utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är 5 pedagoger som arbetar på två olika skolor, i två rätt olika kommuner. Studien visar att likheterna i personalen i fritidshemmets värdering och medvetenhet av barnet, men också hur tydligt det hänger samman med kunskap och organisatoriska element som åligger i rektor och huvudmäns ansvar.

Vårt utvecklingsarbete grundar sig på relationer och konflikter som uppstår på skolans fotbollsplaner under rasterna. Våra mål med utvecklingsarbetet är att minska konflikterna genom att öka elevernas medvetenhet om varandras olikheter och skapa ett mer harmoniskt klimat på skolans fotbollsplaner. Med stöd av Lewins Action Research Spiral har problemområdet identifierats genom observationer och tidigare VFU-erfarenheter. Utvecklingsarbetets längd varade i fem veckor, inom denna period utförde vi både observationer och aktioner. Aktionerna med eleverna bestod av planerade lektionstillfällen. Observationerna genomfördes parallellt med aktionerna vilka gav oss ett underlag för hur vi skulle arbeta vidare. Vi valde att inrikta oss på samtliga elever i skolans förskoleklasser då vi ansåg att behovet var störst inom denna ålderskategori. Deltagande vid aktionstillfällena var frivilligt. Utvecklingsarbetes dokumentation utgjordes av observationsprotokoll och sammanfattningar av aktionstillfällena. Resultatet i utvecklingsarbetet visar att lärarnas inflytande i kombination med ökad förståelse hos eleverna leder till ett bättre klimat där det är tillåtet att göra misstag för att ge möjlighet till ett lärande. Resultatet visar att en gemensam målbild bidrar till mindre missförstånd som ofta ligger till grund för konflikter.