The target of this thesis was to define the concept of employer branding and its relation to campus management, the activities companies do in order to attract students and promote themselves as quality employers. The theoretical research captures the marketing essence of branding and further develops it into the employer branding framework. Further research focussed on possible campus management activities. In the practical part the popularity and effectiveness of the activities were tested through several student surveys, expert interviews and own experience of the author. The result forms a basis for a recommendation of campus management strategy adjustment.

The main object of this thesis is to study and explore if students at Umeå School of Business and Economics (USBE) can find potential employers though Event Marketing (EM). The authors will analyze EM as a tool for interaction and information, and if these tools will help students gain more knowledge about companies that can make them more interesting as potential employers. Previous research was found regarding both EM and Employer Branding (EB), however there was little research found on how they can be used together. There was also little research to be found from business students point of view since in both EM and EB the previous research had rather been done from a company standpoint. Therefore, with the aim to fill these research gaps the following research question was formulated: Does event marketing help business and economics students find potential employers? The study uses a deductive research design with a quantitative research strategy, and the data was collected using a self-completing questionnaire. The authors adopted objectivism and positivism as their research philosophical standpoints. The sample was drawn though multi-stage cluster sampling, the samples selected contained 384 students enrolled at USBE and 132 replies was received and analyzed. The questions in the online self-completing questionnaire were designed to measure variables such as information and interaction. Findings indicate that EM does help Umeå business and economics students find new potential employers. However, students do not feel that they learn that much about new companies, they do not feel that they are interacting with companies and they do not feel that they are gaining more knowledge about a company at an event. The findings contribute to the research field of business administration. Specifically, the merging of EB and EM and how it is perceived from a student´s point of view rather than from a company’s perspective. The students do believe that events are an effective way to meet companies, however the empirical results from event attendees show differently. The theories within the subject and the answers from students regarding if they believe in EM or not are counterintuitive. Therefore, this study opens up possibilities for future research.

The need for Swedish SMEs to expand beyond their limited domestic market grows, spurred on by fading barriers to international trade. Often consisting mainly of engineers without marketing experience, the SMEs cannot afford to recruit expertise in internationalisation. The international business environment is complex, and attempting to internationalise through trial and error, often ends poorly. To remedy this, the objectives of this study has been: To explore and compare how Swedish SMEs expand to other markets. To identify which factors in this expansion pose the largest problems                          to Swedish SMEs. To assure that these objectives were fulfilled, two research questions were formulated: RQ1: What is the internationalisation pattern for Swedish SMEs? RQ2: What are the main problems encountered by Swedish SMEs when                                         expanding their market from domestic to international? The study has been exploratory and descriptive, taking a deductive approach. The research strategy has been multiple holistic case studies. Data was collected qualitatively through semi-structured interviews and analysed through within-case analysis and cross-case analysis. The main findings show that SMEs are increasingly strategic and systematic with time, and that advice given by the interviewed subject revolved around being strategic and systematic from an earlier stage. It also seems that SMEs are fairly systematic in market selection and customer acquisition, and that market entry occurs in many different ways. Furthermore, branding revolves around appearing trustworthy and “larger than they actually are.” Strategies for employer branding seems lacking in all but the most mature SMEs. Also, strong strategic partners are a valuable tactic for long-term success. The practical implications revolve around the importance of being systematic and strategic from the start, highlighting the importance of larger strategic partners, and focusing on relationships with customers, and what value the SME can offer them.

Research questions: In particular, how does employee turnover relate to the level of engagement and investment during the EVP touchpoints: preboarding, onboarding, offboarding? Purpose & Aim: The purpose is to explore the relationship between the level of employee turnover and the level of engagement in the EVP: preboarding, onboarding, and offboarding.  Method: A qualitative approach was chosen for the thesis, which was conducted through seven semi-structured interviews. The informants were different managers with personal responsibility for both white and blue-collar workers from a multinational company, operating mostly B2B in a matrix-like organization. Conclusion: The engagement & investment in the three different EVP touchpoints was shown to be affected by the turnover in different ways, thus affecting the organizational socialization. With a generally low turnover for many years, a sudden drop due to retirements and resignations, from very loyal employees in most departments,  a sudden lack of employees developed. This was followed by a strain on the resources that already were not considered superfluous, creating a negative spiral. A considerable difference was found in the engagement between the preboarding, onboarding, and offboarding. The entry points were increasingly more of a priority than the exit points, with a growing imminent need for employees. However, this also halted the efficiency of a “proper” onboarding in the most afflicted departments, as the knowledge transfer and socialization was not able to properly be induced into every employee. With a not fully integrated approach across the organization, the core values were not integrated nor consistent either. Conclusively, there needs to be a consistent proactive effort to manage these EVP touchpoints in order to create prerequisites for a sustainable EB, especially in today’s labour market.

Den rådande klimatdebatten har resulterat i att människor ställer högre krav på företag i att inte enbart vara vinstdrivande utan även fokusera på vad företag kan göra för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt som det ställs högre krav på företagen i att agera hållbart, existerar även en utmaning för företag i Sverige att attrahera framtida arbetskraft, som nu utgörs av Generation Z. Företags agerande inom hållbarhetsaspekter har visats ha en positiv relation för företags attraktivitet. Det leder fram till syftet för denna studie som är att beskriva Generation Z:s uppfattning om företags attraktivitet utifrån ekonomiska, sociala och miljöaspekter. Studien präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, med en deduktiv ansats utifrån teorierna Corporate Social Responsibility och extern Employer Branding samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av Generation Z’s studerande på Jönköping University. Insamling av empiri utförs genom en skrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som tillhör Generation Z och är studerande i fjärde till sjätte terminen på Jönköping University. Insamlad empiri analyserar genom en tematisk analysprocess med kategorier utifrån de valda teorierna extern Employer Branding samt tre aspekter av Coraporate Social Responsibility som kan påverka ett företags attraktivitet. Genom resultat och analys framkommer olika faktorer inom de tre aspekterna som uppfattas skapa attraktivitet för ett företag för Generation Z. Där Generation Z uppfattar företags externa Employer Branding genom att visa arbetet inom hållbarhetsaspekterna som attraktivt för ett företag.

Inom IT-branschen råder kompetensbrist. Genom sitt arbetsgivarvarumärke (Employer Branding) kan organisationer attrahera och behålla kompetens. Syftet var att undersöka vad som utgör en attraktiv arbetsgivare under distansarbete, då detta ökat kraftigt sedan pandemins start och det förutspås att arbetstagare vill fortsätta arbeta på distans efter pandemins slut. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio anställda vid ett IT-bolag. Data analyserades med deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att aspekter som flexibilitet i arbetet, alternativa möjligheter för sociala kontakter, stödjande ledarskap, tydlig feedback på arbetsinsats, upplevelse av mening i arbetet, mångfald i arbetsgruppen samt kompetens- och utvecklingsmöjligheter, och hälsoförmåner, exempelvis friskvårdsbidrag, var viktiga för anställda vid distansarbete. Slutsatser är att arbetsgivare och chefer har ett stort ansvar för, och inverkan på, anställdas arbetstillfredsställelse och motivation vid distansarbete, vilket i sin tur är av betydelse för arbetsgivares attraktionskraft.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

Arbetsmarknaden genomgår en ständig förändring vilket medfört att arbetsgivare inom flera branscher har svårt att hitta potentiella medarbetare med rätt kompetens. Detta har gjort att arbetsgivare i större mån investerat i employer branding, ett arbete som avser att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla rätt medarbetare. För att säkra organisationens framtida utveckling har många arbetsgivare valt att inrikta sig på en särskild målgrupp. Målgruppen är den nya generationens medarbetare som består av unga och kvalificerade individer som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att ge en inblick i ett specifikt företags arbete med employer branding samt att undersöka hur det uppfattas av medarbetarna inom organisationen. Företaget som uppsatsens undersökning baserats på har specialiserat sig på den nya generationens medarbetare. Tidigare forskning har visat att employer branding kan användas för att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla medarbetare, framförallt bland den nya generationens medarbetare. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av sociologen Parsons teori om sociala handlingssystem, human resource management litteratur som behandlar employer branding samt Scheins teori om organisationskulturens dimensioner.  Åtta semistrukturerade intervjuer tillämpades för att ge ett chefs och medarbetarperspektiv av företagets arbete med employer branding och den rådande organisationskulturen. Resultatet visade att företagets arbete med extern employer branding uppnådde en viss önskad effekt och upplevdes som positivs av medarbetarna. Resultatet visade även att organisationskulturen hade en avgörande betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets interna arbete med employer branding och organisationskulturen upplevdes som både negativ och positiv av medarbetarna. Denna uppsats avser kunna bidra med insyn och förståelse på de fördelar och problem som employer branding kan medföra.

L’acquisition des meilleurs profils représente un enjeu stratégique et une source de compétitivité pour les organisations, lesquelles se sont intéressées de plus en plus au développement d’outils et de pratiques pour se différencier sur le marché du travail en tant qu’employeurs.En effet, des facteurs tels que l’innovation technologique, les restructurations, la démographie et les fusions ont contribué à l’accroissement de la demande en terme de compétences pointues et profils spécifiques. Plus que jamais, attirer et retenir les meilleurs talents sont devenus une priorité et une garantie de succès des organisations.Au niveau de la recherche académique, l'attractivité de l'employeur a été abordée sous plusieurs angles, notamment depuis le développement du concept de la marque employeur. Cependant, malgré la richesse des écris sur le sujet, nous constatons qu'il existe une lacune concernant l'étude des caractéristiques individuelles et leurs effets sur le choix des candidats potentiels des attributs attractifs qui constituent la marque employeur.La présente thèse étudie l’influence des traits de personnalité des candidats potentiels sur le choix des attributs de la marque employeur.Pour cela, une étude quantitative sur un échantillon de 1062 candidats potentiels (salariés et étudiants) a été réalisée. Elle met en évidence la relation entre les traits de personnalité des candidats potentiels et leur influence sur le choix des attributs recherchés chez un employeur et fait également ressortir également des différences entre les deux catégories de l’échantillon.D’un point de vue théorique, cette étude contribue à l’enrichissement de la recherche sur le concept de la marque employeur, puisqu’il n'existe pas d'études qui traitent le lien entre la personnalité des candidats potentiels et les attributs perçus comme attractifs chez un employeur.D’un point de vue managérial, elle permet aux organisations de comprendre les conséquences des attributs organisationnels affichés et les personnalités susceptibles d’êtres attirées et ainsi donner la possibilité aux praticiens d’ajuster et ou orienter le contenu de la marque employeur selon les traits de personnalité recherchés. / Hiring the best profiles has become a source of competitive advantage as well as a strategic challenge for most organizations today. It constitutes one of the salient tasks of human resources practitioners as far as recruitment is concerned.The current organizational changes triggered by globalization, innovation, demography, mergers and acquisitions and restructuring among other things have made it mandatory for corporations to attract and retain the best talents in order to secure the organization’s success.At the academic level, employer attractiveness, seeking to understand the work value preferences of current and/or future employees, has been tackled from different facets since the emergence of the Employer Branding concept. However, we have noted a scarcity in studies dealing with individual features characterizing the Employer Branding concept as a strategic tool of competitiveness in analyzing both the influence of personality traits for potential candidates and the preferred employer’s attributes.We have conducted a quantitative study based on a sample of 1062 (students and employees). It highlights three key points: Firstly the study sheds the light on the relationship between the candidates personality traits and the employer’s sought attributes. Secondly, it shows the influence of individual characteristics on the candidate’s choice and finally, it highlights the difference among different sample’s categories.From a theoretical point of view, the results derived from this study enrich our understanding of the employer branding by confirming the relationship between personality traits and organisational attributes.From a managerial point of view, the study reveals to practioners the importance of the communication about the components of the employer branding and the personality characteristics of the would-be potential candidates. It also paves the way for the employer to adjust or orient the contents of the employer branding according to personality traits sought by the organization.

Sammanfattning Titel: Tack & hej! Eller…? En kvalitativ studie om innebörden av en outboarding-process ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.  Författare: Pernilla Åberg & Erik Hedman Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar. Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic  Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetsgivarperspektiv? Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv? Syfte: Studien kommer att förklara hur en arbetsgivares outboarding-process kan se ut och hur de arbetar med att skapa ett bra avslut för sina medarbetare. Vi kommer även att belysa och analysera innebörden av en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv. Vidare är vår förhoppning att studien kan bidra med att uppmärksamma en outboarding-process och att processen kan bli en naturlig del av employer branding-arbetet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi med induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tre intervjuer och en fokusgrupp.  Slutsats: Vi finner att en outboarding-process har betydelse för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Genom att arbeta med uppskattning och vara mån om att göra ett bra avslut genererar det goda fördelar på lång sikt, det stärker även arbetsgivarvarumärket samt ökar chansen till återanställningar. Bra outboarding-processer gör det också möjligt för arbetstagare att lämna över sin kunskap så att den bibehålls inom organisationen. Vi kan slutligen bekräfta att en outboarding-process behöver uppmärksammas och att processen är ett bra komplement till employer branding-arbetet. / The importance of paying attention to the organization's employees at the end of employment is the main focus of this study. We have done a qualitative study of the importance to work with an outboarding-process to pay attention to the employees at the end of employment. The research questions of this study are: What does an outboarding-process mean from an employer perspective? What does an outboarding-process mean from an employee perspective? We have accomplished three interviews with key persons in an organization to answer the question of the employer's perspective. We have also conducted a focus group with four strategical selected persons to study the employee perspective. We have identified five areas that are common in an outboarding-process: Value-adding, motivation, reputation, knowledge transfer, and boomerang employment. We have through analyzing the empirical data, with support from the theoretical framework, concluded that an outboarding-process is important for both employees and employers. By working with an outboarding-process and pay attention to the employees during the last part of the employment, it generates long-term benefits, strengthens the employer brand, and increases the chance of re-employment. An outboarding-process also allows employees to transfer their knowledge so that it is retained within the organization. Finally, we can confirm that an outboarding-process needs more attention and that the process is necessary by being a part of an organization's work with employer branding.