Mot bakgrund av de generationsskillnader som finns på arbetsmarknaden var syftet med studien att undersöka hur Generation Y söker arbete som anställd i en kommunal förvaltning i jämförelse med Generation Z. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie och riktade in sig på en utvald svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer användes och ett bekvämlighetsurval (N=14) tillämpades i studien. Respondenterna bestod av fem män och nio kvinnor, födda mellan 2000 och 1982. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet vilket resulterade i fyra teman (Arbetslivsbalans, En trygg arbetsgivare, Motivationsfaktorer och Kommunens arbetsgivarvarumärke). Studiens resultat visade fler likheter än skillnader. Likheterna var att de två generationerna uppskattade flexibilitet, en trygg arbetsgivare och utvecklingsmöjligheter. Båda generationerna använde sociala medier och LinkedIn vid sökande efter arbete samt var överens om att kommunens rykte måste förbättras. De främsta skillnaderna var Work-Life Balance och lön. En generationsanpassad Employer Branding strategi i kommunen behöver inte bedrivas då resultatet visade fler likheter än skillnader mellan de studerade generationerna.

Background: Managers can utilize tools such as Corporate social responsibility (CSR) and employer branding to manage the relationship between employees and the organization. CSR is a tool that can be used to make the organization look better. Companies can utilize employer branding to market themselves towards its current and new employees in a harmful industry. The fashion retail industry can be seen as a harmful industry, as the industry causes harm to the environment, society and people. The existing literature looks at how customers think about these issues, however not much is said about employees' thoughts who are working for these harmful organizations. The employees are the ones who in stores meet the critique from customers, instead of the organizations who make these harmful decisions. Purpose: The purpose of this thesis is to explore the significance of CSR in a harmful industry and its influence on the relationship between employees and the organization. Employees can be influenced by different factors both internal and external concerning their organization’s CSR practices, which can affect how they view their organization as an employer. Therefore, this study will try to explore the relation between the organization and the employees to see how working in a harmful industry has an impact on the relationship. Method: The thesis conducts a qualitative and exploratory method, this was done through an abductive research approach. Furthermore, 10 semi-structured interviews were conducted with the participants being interviewed. To analyze the ten interviews a thematic analysis was utilized as a guide. Conclusion: Employer and employee relationship does not seem to be disturbed by the questionable external CSR practices or a harmful industry in general. CSR is significant to employees, but when it comes to their own organization it does not matter since they are given values such as salary and employment. Organizations create benefits, value and engagement for employees by using employer branding and internal CSR, thus the organizations market themselves to the employees, meanwhile manage the relationship through skills development, empowerment, employment stability and work-life balance.

This thesis explores the conditions for perception of a person-organisation (P-O) fit between Generation Z (Gen Z) and employers in a talent acquisition context. The study is based on the presumption that the perception the candidate gets of the employer is based on the employer’s brand and vice versa. To explore these two actors' brands, personal- as well as organisational attributes identified in a literature review were used and a mixed method was adopted. The employer brand of six audit and accounting services firms and what they value in a future employee was explored through semi structured interviews. Furthermore, the personal brand of Gen Z business students and graduates and what they value in a future employer was explored through a questionnaire with 157 respondents. Based on the data, a discussion on the subject of P-O fit was conducted. Overall the results of the study both support previous research and add to it. The results indicate favourable conditions for Gen Z to perceive a P-O fit towards employers regarding four of the six identified organisational attributes. Additionally, favourable conditions were indicated regarding employers to perceive a P-O fit towards Gen Z regarding four of the seven personal attributes identified.

I denna studie undersöks personer med IT-kompetens i generation Z:s åsikter om viktiga egenskaper hos arbetsgivare. På grund av rådande kompetensbrist inom tekniksektorn finns det ett stort behov av att rekrytera kompetent arbetskraft. Då majoriteten av de som tar examen i närtid tillhör generation Z spelar de en viktig roll i företags rekrytering. Genom att förstå vad som tilltalar generationen kan arbetsgivare anpassa sin marknadsföring med målet att attrahera den kompetens de behöver. Utgångspunkten i studien har varit att identifiera de faktorer som IT-kompetenta i generation Z värderar högt vid val av arbetsgivare med hjälp av teoretiska verktyg. Den data som använts har erhållits genom kvalitativa intervjuer med tio individer från målgruppen. Resultatet antyder att kompetensutveckling och intressanta arbetsuppgifter som gör skillnad är de faktorer som generationen attraheras mest av, medan en marknadsmässig lön och god arbetskultur anses vara grundläggande för att en arbetsgivare över huvud taget ska vara intressant.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Background: Employer Branding is a relatively new concept stemming from concepts of HRM, however, the conceptualization has not yet been applied to current changes arising with the COVID-19 virus. Ambler and Barrow (1996) introduced their three-dimensional framework. where they divided benefits employees could get from a company into three different pillars, economic, psychological, and developmental.  However, the literature lacks the application of this concept to the technology industry during COVID-19.  Purpose: To provide insight into how HR professionals can attract highly skilled talent post-COVID-19 pandemic and investigate how the requirements of the tech professionals have changed  Method: This study follows an interpretivism paradigm with an inductive research approach. Furthermore, a qualitative design is applied through a multiple case study in an epistemological assumption. Thereby semi-structured interviews were conducted with HR professionals, as well as highly skilled workers in the technology industry.  Conclusion: The collected data highlights the importance and change of employer branding before and after the pandemic. Results of this study have shown that monetary benefits are less valued since COVID-19, drawing importance to developmental and psychological benefits, such as good company culture. The ability to work remotely has become a determinant factor for prospective job applicants in their job search.

Till följd av den demografiska utvecklingen minskar andelen personer i arbetsför ålder samtidigt som behoven av personal inom bland annat vård och omsorg ökar. Konsekvensen blir allt större krav på en välfungerande välfärd vilket medför stora utmaningar inom kompetensförsörjning. För att lyckas med att attrahera och rekrytera kompetent personal blir det därför viktigt för organisationer att aktivt arbeta med sitt employer branding. Vid ett rekryteringsförfarande är det oftast endast en av kandidaterna som erbjuds anställning, vilket medför att många andra kompetenta kandidater avvisas. Kandidaternas upplevelse av rekryteringsprocessen speglar deras bild av organisationen som arbetsgivare och i förlängningen kan det påverka om kandidaterna vill fortsätta söka jobb hos samma arbetsgivare igen. Studiens respondenter har deltagit i semistrukturerade intervjuer vilka har fokuserat på deras upplevelser av rekryteringsprocess på en kommun i norra Sverige. Resultatet visar att återkopplingens karaktär är viktig, dels för kandidatens fortsatta motivation att söka nya jobb hos arbetsgivaren, och dels för att inte skada arbetsgivarens employer branding. Vidare visar resultatet att de avgörande faktorerna för hur kandidaterna upplever återkopplingen är att känna sig sedd, att få motivering, tydlighet samt att svaret mottas inom en rimlig tidsram.

Denna uppsats behandlar definition och attraktion av så kallade “talanger”. Det identifierade problemet är organisationers utmaningar med att attrahera individer med önskvärd kompetens på en konkurrensutsatt marknad. Vidare utvecklas problemet när det samtidigt uppstår en global kris i form av en Covid-19 pandemi. Denna studie ämnar således att undersöka hur organisationen IKEA har attraherat talanger under Covid-19 pandemin utifrån deras synsätt på dessa. Forskningsmetoden var av kvalitativ ansats och uppsatsens empiri tar sin grund i semistrukturerade intervjuer. Analysen baseras på uppsatsens teoretiska ramverk kring talent management, employer branding och employee value proposition. Detta för att nå en slutsats kring hur IKEA har attraherat talanger under Covid-19 pandemin. Studiens slutsats är att IKEA definierar talanger genom ett objektorienterat synsätt. Samt att dessa har attraherats under pandemin genom fortsatt rekrytering, ett inifrån- och ut tänk, internrekrytering och genom att ha byggt ett starkt employee value proposition från grunden. Slutligen visar genomförd studie att IKEA inte upplevt större utmaningar med att attrahera talanger under Covid-19 pandemin än vad fallet annars varit.

Employer branding has come a long way from its early stages as a marketing branch. The concept of employer branding was established and developed among western companies in the last few decades, while it has become more and more popular in China in recent years. For Swedish companies who plan to step into the Chinese market, one of the most important thing is to use elaborate methods to ensure that they can compete in the tightened labour market for skilled talent. In order to do so, it is necessary and important to find solutions and strategies for Swedish companies to build employer branding on WeChat, as WeChat is the most popular and widely-used social media platform. Therefore, this paper mainly aims to find solutions and strategies for Swedish companies to build employer branding on WeChat, by conducting 4 case studies of 4 Swedish companies who have successfully built their own employer branding on WeChat. Based on the reference framework, this study came up with the final emerged employer branding model, which includes the employer knowledge framework, the instrumental-symbolic framework, and a scheme of five measurements. In the end, conclusions, limitations and future development suggestions are provided so that the stakeholders could have some references for further development of building employer branding on WeChat.

På arbetsmarknad idag finns dimensioner av könssegregation. Att rekrytera jämlikt innebär att alla kön ska ha samma rättigheter och chanser på arbetsmarknaden. Genom att använda sig av kompetensbaserad rekrytering minskar chanserna för egna värderingar och tankar att ligga till grund för olika val i en rekryteringsprocess. Det bidrar till en mer jämlik rekryteringsprocess.  Syftet med denna uppsats handlar om och hur olika organisationer säkerställer att de har en jämlik rekryteringsprocess. Uppsatsen undersöker hur organisationerna ser på och arbetar med jämlikhet kopplat till kön under rekryteringsprocessen och hur organisationerna arbetar med employer branding.  Metoden som har används för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer, där sju respondenter har blivit intervjuade digitalt via zoom. Respondenterna valdes ut målinriktat, då uppsatsen handlar om att få en jämlik rekryteringsprocess. Efter intervjuerna har allt material kodats och delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Resultatet som uppsatsen har kommit fram till är att samtliga organisationer vi har varit i kontakt med arbetar på ett eller annat sätt med jämlikhet inom rekryteringsprocessen. Dock har det framkommit i resultatet att det fortfarande finns skillnad på vilken typ av organisation det är. Vi ser att teorierna vi har använt oss av, speglar de svar vi har fått av respondenterna. Det finns dock saker vi hade kunnat göra annorlunda i detta arbete.