The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen. Tidigare forskning och övrig litteratur i ämnet som vi fann intressant,har vi redovisat i en litteraturgenomgång. Vår teoretiska referensram var systemteorin och Gregory Batesons tankar. Resultatet visade att skolledare använder begreppet handledning i olika sammanhang och med olika avsikter. Handledningssamtal har inte alltid en struktur och en professionell handledare. Skolledare kunde se ett samband mellan handledning och pedagogisk utveckling av verksamheten men det sker inte med automatik, då flera faktorer påverkar handledningsprocessen. Visioner fanns hos skolledare om att förskola och skola bör eftersträva en helhetssyn på barns utveckling och lärande. För att det ska uppnås behöver en gemensam förståelse för uppdraget skapas.

SammanfattningPetter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande(Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDetta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt huranställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse förfenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande,reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan mansäga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter attskapa en större förståelse för.SyfteStudien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskapgenereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar påsamtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarnaemellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal?Metod och teoriJag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri. Studien har enkvalitativ ansats då jag är ute efter det unika för att sedan skapa förståelse på ett bredareplan genom att jämföra min empiri med såväl generell kunskap som andra specifikastudier (Stukát, 2005). Som teoretisk förankring använder jag mig av systemteori,domänteori och teorier om organisatoriskt lärande vilka kan härledas till bland andraSenge (1990) samt Argyris och Schön (1978). Jag använder mig av litteratur ochtidigare forskning för att förtydliga och förklara begrepp samt för att tydliggöra mittforskningsområde. Informanterna har fått diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheteroch min roll som moderator har varit att sätta agendan och samtalsämnet förfokusgruppen.KonklusionStudien visar att anställda betraktar samtal som en förutsättning för lärande på ettindividuellt såväl som ett organisatoriskt plan. Studien visar även att positioner vi tar isamtalet påverkar om samtalet blir lärande eller inte. Samtalet blir lärande då vi rör ossmot en nyfiken och undersökande position och inte stannar i en säker eller värderandeposition. Här finns en stor samstämmighet med forskning inom organisatoriskt lärandeoch systemteori (Aggestam, 2008; Braaf 2000; Senge, 1990). Det jag upptäcker i dettaarbete är att deltagarna under samtalets gång blir medvetna om hur viktigt de tyckertillfällen till reflektion och samtal är. Samtliga menar att de vill fortsätta en liknandedialog även i framtiden för att fånga upp genererad kunskap och säkerställa ett fortsattlärande. Det framkommer även ett ifrågasättande av lärande organisation som begreppoch deltagarna menar att det individuella lärandet är tydligt men det organisatoriskaotydligt. Hur detta skall tolkas kan diskuteras då det kan handla om en process därdeltagarna själva behöver mer kunskap och betyder nödvändigtvis inte att begreppetlärande organisation skall skrotas.KunskapsbidragResultatet kan användas för att förstå hur man som specialpedagog eller ledare främjarlärandet i en organisation och därmed utvecklar verksamheten. Mitt kunskapsbidrag tillområdet är att studien beskriver hur professionella uppfattar kunskapande och lärandesom process. I min genomgång av tidigare forskning på området och av skolansstyrdokument ser jag en brist på empiriska undersökningar av hur lärandet iorganisationer fungerar i praktiken. Att den lärande organisationen rekommenderas ochatt dialogen är en grundläggande faktor för lärandet verkar alla överens om, men detfinns få beskrivningar av hur professionella upplever och förstår denna process i sittarbete.SlutsatsLärande samtal är en grundläggande förutsättning för lärande både på det individuellaoch kollektiva planet. Genom ökad förståelse för hur samtal blir lärande kan man somspecialpedagog bidra till utveckling av en lärande organisation.Nyckelord: Domänteori, kommunikation, lärande organisation, lärande samtal,specialpedagogik, systemteori.

AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

Till denna studie har kvalitativ forskning utförts som behandlar en förändringsprocess som en större kommun i Skåne genomgick 2008. Till studien intervjuades två chefer och åtta anställda som var med under förändringsprocessen vilken ledde till en ny förvaltning. Då det är två år sedanförändringen initierades är det delvis de anställdas efterhandskonstruktion av förändringen som belyses utifrån deras upplevelser. Vidare har en ingående litteraturstudie utförts.Studiens resultat visar att det i förändringsprocessen har skapats lärande hos individer och i verksamheterna. De anställda upplever att förvaltningen inte tagit till vara på deras lärande i förändringsprocessen och inte skapat ett system med förutsättning för att skapa synergieffekter och vägar för lärande. Verksamheterna blir som enskilda öar utan broar som möjliggör överföring av kunskap både vågrätt och lodrätt. Kommunikationen under förändringsprocessen har kantats av brist på information, feedback och återkoppling från förvaltning samt ledning. Detta har påverkat de anställdas upplevelser av förändringen negativt genom att skapa irritation, ifrågasättande och distans gentemot förvaltningen. Vidare menar de anställda att ledarskapet har påverkat lärandet genom att det i de egna verksamheterna getts möjlighet till reflektion och egen utveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ledare i offentlig sektor arbetar med att organisera för lärande i en strävan mot en lärande organisation för att åstadkomma ständig förbättring och innovation.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsdesign. Sex ledare i en kommunal socialtjänst intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analys av data genomfördes med stöd av principer för kvalitativ dataanalys.Slutsatser som framkom i studien är att ledarna synes utöva ett ledarskap som främjar lärande som kan omsättas i förbättring och utveckling. Genom att bygga strukturer och systematisera för lärande organiserar de för en miljö som är gynnsam för lärande. I intervjuerna anades ett större fokus på ett mer utvecklingsorienterat lärande. Metoder och arbetssätt som ledarna använder sig av för att organisera lärande är olika former av grupper. Viktiga förutsättningar för lärande är utrymme för lärande, framförallt tid, samt en tämligen stabil arbetsgrupp. / The purpose of this thesis is to contribute with knowledge on how the leaders in the public sector are working with organizing learning in the strive towards a learning organization to achieve continuous improvement and innovation.The thesis was conducted with a qualitative research design. Six leaders in the municipal social welfare services were interviewed, based on an interview guide with semi-structured questions. The analysis of data was performed, based on principles for qualitative data analysis.The conclusions from this thesis are that leaders seem to exercise a leadership that promote learning, that can be transformed to improvement and development. By building structures and systematize for learning, the leaders organize for an environment that is supportive for learning. From the interviews, it was indicated that the major focus was on development oriented learning. Methods and ways of working used by the leaders to organize learning are different kinds of working groups. Important requirements for learning are sufficient capacity, especially time, and a rather stable working group. / <p>2022-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Patient safety has progressed in 15 years from being a relatively insignificant issue to a position high on the agenda for health care providers, managers and policymakers as well as the general public. Sweden has seen increased national, regional and local patient safety efforts since 2011 when a new patient safety law was introduced and a four-year financial incentive plan was launched to encourage county councils to carry out specified measures and meet certain patient safety related criteria. However, little is known about what structures and processes contribute to improved patient safety outcomes and how the context influences the results. The overall aim of this thesis was to generate knowledge for improved understanding and explanation of influences on patient safety in the county councils in Sweden. To address this issue, five studies were con-ducted: interviews with nurses and infection control practitioners, surveys to patient safety officers and a document analysis of patient safety reports. Patient safety officers are healthcare professionals who hold key positions in their county council’s patient safety work. The findings from the studies were structured through a framework based on Donabedian’s triad (with a contextual element added) and applying a learning perspective, highlight areas that are potentially important to improve the patient safety in Swe-dish county councils. Study I showed that the conditions for the county councils’ patient safety work could be improved. Conducting root-cause analysis and attaining an organizational culture that encourages reporting and avoids blame were perceived to be of importance for improving patient safety. Study II showed that nurses perceived facilitators and barriers for improved pa-tient safety at several system levels. Study III revealed many different types of obstacles to effective surveillance of health care-associated infec-tions (HAIs), the majority belonging to the early stages of the surveillance process. Many of the obstacles described by the infection control practi-tioners restricted the use of results in efforts to reduce HAIs. Study IV of the Patient Safety Reports identified 14 different structure elements of patient safety work, 31 process elements and 23 outcome elements. These reports were perceived by patient safety officers to be useful for providing a structure for patient safety work in the county councils, for enhancing the focus on patient safety issues and for learning from the patient safety work that is undertaken. In Study V the patient safety officers rated efforts to reduce the use of antibiotics and improved communication be-tween health care practitioners and patients as most important for attaining current and future levels of patient safety in their county council. The patient safety officers also perceived that the most successful county councils regarding patient safety have good leadership support, a long-term commitment and a functional work organisation for patient safety work. Taken together, the five studies of this thesis demonstrate that patient safety is a multifaceted problem that requires multifaceted solutions. The findings point to an insufficient transition of assembled data and information into action and learning for improved patient safety.

Fallstudien på Företaget AB  syftar till att öka förståelsen för de svårigheter  en organisation kan mötas av vid införandet av Lean-konceptet i en verksamhet. Studiens målsättning är att belysa vilka faktorer som påverkar en långsiktigt lyckad implementering av systematiska ständiga förbättringar.   Nulägesbeskrivningen och teorin analyseras ingående för att sammanställas i en slutsats och möjliga rekommendationer till fallföretaget. De påverkansfaktorer vilka författarna lyfter fram  i studien prioriteras i ordning utifrån sin betydelse och diskuteras med avseende på en uthållig implementering av Lean-konceptet.