I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.

Sett utifrån ett historiskt perspektiv kan utvärderingar spåras tillbaka till husförhören som ägde rum i Sverige under 1600-talet. Under denna tid utövade även staten kontroll på det övriga samhället genom präster samt inspektörer. I modern tid har USA kommit att bli en förebild för den sorts bedömning utvärdering innebär. Något som i USA benämns "evaluation", och har kommit att slå igenom och ligga till grund för den pedagogiska utvärderingen. Utifrån ett samhällsutvecklingsperspektiv har utvärdering blivit ett allt mer utbrett fenomen som övergått till att bli populärt under främst de senaste decennierna. Utvärderingar är idag ett vanligt verktyg i arbetslivet och kan ha många olika användningsområden. Utvärderingen kan bidra till praktiska konsekvenser för organisationen då det kan vara ett redskap för att främja lärande och utveckling. Utvärderingsresultatet eller utvärderingsprocessen i sig kan även användas då något behöver styras, övervakas eller korrigeras. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur anställda på ett företag uppfattar arbetet kring utvärdering av den egna verksamheten, på företaget kallat medarbetarutvärdering. Detta kom även att innebära en jämförelse gällande hur de medarbetare och den ansvarige upplever denna medarbetarutvärdering. Det resulterade även i en undersökning om vad utvärderingen fyller för funktion i företaget och om det bidrar till en lärande organisation. För att undersöka detta syfte har vi gått tillbaka och sett till tidigare forskning kring ämnet utvärdering och den lärande organisationen. Teorierna som använts är Senges teori gällande den lärande organisationen samt Argyris läroteori om single- och double-loop learning vilka tillsammans med resultatet bildar en analys, diskussion samt slutsatser. Detta examensarbete har grundats på tio kvalitativa forskningsintervjuer på ett företag i mellan-Sverige. Intervjuerna genomfördes med den ansvarige för utvärderingen samt nio med medarbetare. Resultatet utifrån intervjuerna har visat på att utvärderingar är ett komplext område där upplevelsen av ett gemensamt syfte var svårt att finna. De åtgärder som genomförts till följd av utvärderingen ansågs av flera av respondenterna som ej tillfredställande. De flesta respondenterna har dock varit av den åsikten att en utvärdering behövs inom företag för att kunna "ta temperaturen" på verksamheten. En slutsats som kommit fram utifrån detta examensarbete är att utvärderingen skulle uppfylla sitt syfte på ett bättre sätt om återkoppling mellan utvärderingens resultat och de åtgärder som genomförs inom företaget redovisades tydligare. Detta skulle även kunna vara ett verktyg för det lärande organisationen.

Sammandrag Att organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS. Därför vill jag med denna uppsats undersöka hur SAS arbetat för att bevara sina nödvändiga kompetenser trots stora nedskärningar i personalstyrkan. Teorierna jag använder som grund för att sedan analysera mitt empiriska material är framför allt Senges teorier om de fem grundläggande disciplinerna i den lärande organisationen. Genom att relatera personligt mästerskap, gemensamma visioner, tankemodeller och teamlärande till ett systemtänkande menar Senge att man kan vara en lärande organisation. Genom fyra stycken kvalitativa intervjuer med olika avdelningschefer och en med en person som utformar SAS egen ledarskapsutbildning, har jag kunnat identifiera ett flertal metoder såsom organisationstillpassning, job-reduction, resultatplaner och kompetensutveckling. Vad jag dock i sken av teorierna kring lärande organisationer kunnat konstatera är att SAS eventuellt kunde göra metoderna effektivare.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation. Studien har en hermeneutisk ansats och det empiriska materialet består av intervjuer med fem medarbetare inom Migrationsverket som har haft medsittning med sina teamledare. Resultatet visar att medarbetare ser positivt på verktyget medsittning och upplever att det har en positiv inverkan på lärandet under det dagliga arbetet. Teamledare bör dock prioritera detta verktyg för att upprätthålla kontinuitet i arbetet med att vara en lärande organisation. Även ledningen bör stödja teamledare och skapa förutsättningar för att de ska kunna prioritera medsittning i sitt dagliga arbete.

No description available.

Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling.

Sammanfattning/AbstractSvensson, Kristofer (2018). Organisationens betydelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragÖkad förståelse och kunskap kring organisationsstrukturer och hur dessa kan bidraga till att öka elevers måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskap och förståelse om skolans organisationsstrukturer och hur dessa kan bidra till att öka elevers måluppfyllelse.På vilket sätt utgår skolledare från den forskning som görs inom organisationsstrukturer, vid planerande av ny eller befintlig verksamhet? På vilket sätt kan organisationens struktur bidra till för att öka elevers måluppfyllelse.TeoriSystemteori, femte disciplinen, lärande organisation, Kasam.MetodKvalitativ ansats med inspiration av fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.ResultatResultatet visar på att tid och ekonomi är betydelsefulla faktorer för en verksamhets förändringsarbete. Vidare visar resultatet att skolledaren utgår från forskning som görs inom organisationsstrukturer, så länge de ekonomiska ramarna hålls och att de givna tidsramarna för förändringsarbetet inte äventyras.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet blir det tydligt för mig att både ekonomi och tid är en betydande faktor i ett förändringsarbete och de är två delar ur en helhet som enligt föreliggande studie har fått större legitimitet.NyckelordOrganisationsstrukturer, organisationskultur, offentlig sektor, systematiskt kvalitetsarbete, systemteori.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån.</p><p>Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen. Stressminskning kan betraktas som en förändringsprocess och utifrån den lärande organisationens idé att lära av erfarenheter för att bättre klara svårigheter i verksamheten avser vi undersöka företaget X:s hantering av den upplevda stressen. Vi har även utgått från befintlig forskning om stress i den psykosociala arbetsmiljön i form av bland annat krav-kontroll-stödmodellen, företagets egen medarbetarundersökning, sju intervjuer med anställda och en enkät riktad till hela företaget för att undersöka vad medarbetarna upplever orsakar stressen samt vilka åtgärder som vidtagits.</p><p>Resultatet visar att orsakerna till medarbetarnas stress till stor del beror på brister i organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap och intern kommunikation. Åtgärderna som företaget tagit för att minska stressen har främst varit inriktade på individnivå, endast i ett fall var åtgärderna på organisatorisk nivå. De brister som orsakar stressen i företaget X utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån.</p>

Vilket arbetssätt är det bästa för att samla in all den information och erfarenhet som en organisations medarbetare har personbundet? Hur sprids informationen ut genom hela organisationen. Tidigare studier och examensarbeten har forskat kring just dessa frågor, erfarenhetsåterföring och kontinuerlig förbättring. Detta är ämnen som fortfarande är väldigt aktuella inom branschen då det än idag inte fungerar fullt ut.   Studien har genomförts i samarbete med Skanska Sverige. Undersökningen har fokuserat på hur organisationen kan jämföras med en lärande organisation och undersöker tre viktiga forskningsfrågor; Forskningsfråga 1: Hur ser erfarenhetsåterföringen bland medarbetarna ut idag? 2. Är PiV-möten ett bra verktyg för erfarenhetsåterföring?  3. Kan strukturen för PiV-möten kopplas ihop med teorin kring single- och double-loop learning? Den andra frågan fokuserar på en av de viktigaste strukturerna i företaget kring erfarenhetsåterkoppling. Detta kallas PiV-möten, Projekt i världsklass-möten.   Syftet med studien är att utvärdera Skanska Sveriges arbete med erfarenhetsåterföring idag och hur den eventuellt skulle kunna utvecklas. Genom observationer fastställa om det finns delar i flödet av erfarenheter som inte fungerar till sin fulla potential vilket leder till att erfarenheterna inte sprids inom hela organisationen. Syftet är även att utvärdera PiV-möten och om dessa möten är ett bra verktyg för erfarenhetsåterföring.   Studien har genomförts som en kvalitativ studie och har fokuserat på en stor region i Sverige. Sju intervjuer hölls varav sex av dem var så kallade semi-strukturerade intervjuer och en av dem var en noll-intervju för att skapa en förståelse kring organisationens arbete med erfarenhetsåterföring.   Resultatet visar två huvudsakliga brännpunkter för organisationen. En är att vara tydligare med syftet kring PiV-mötena, då nås det mest effektiva resultatet (Blomé, 2000). Detsamma gäller att vara tuff för de som inte når nivå 4 i PiV-kartan utan en skälig anledning, misstag får göras men det måste ske ett lärande från misstaget och det bästa lärandet är att möta en konsekvens av handlandet (Albinsson, 1998). Det andra huvudsakliga är att se till att de resultat och erfarenheter som plockas upp på alla PiV-möten verkligen når till organisationens ”topp” och därmed skapar en double-loop learning.   Rekommendationen är att se till att PiV-mötena som sker runtom i hela Sverige sedan reser vidare genom hela organisationen och inte stannar på regional nivå. Utifrån den studerade regionen verkar erfarenhetsåterföringen inom regionen och mellan den närliggande regionen fungera väldigt bra. Det ska fungera bra för hela Skanska Sverige, för hela organisationen, för att Skanska Sverige ska klassificeras som en lärande organisation utifrån single- och double-loop teorin. / Which method is the best to collect all the employees’ information, data and experiences? Furthermore, how does all the information reach the whole organization? These questions have been investigated for a long time in the building sector. Earlier studies and graduation works have looked into experience feedback and continuous improvement and it is something that needs to be more investigated since it still does not work to its fully potential.   This study looks into one of Sweden’s biggest construction entrepreneurs, Skanska, and how the organization can be compared to a learning organization. The study investigates two main things; one is how the employees uses experience feedback and how they find experiences in the company. The other part looks into one of the main structures in the company that focuses on experience feedback, called PiV-meetings, World Class Projects-meetings.   The purpose with the study is to evaluate Skanska Sweden’s work with experience feedback today and how it could be developed. Evaluate if it consists parts in the flow of experiences that does not work to its fully potential, which can prohibit the distribution of experiences out in the whole organization. The purpose is also to look into PiV-meetings and see if the meetings is a good tool for experience feedback.   The study has been conducted as a qualitative study and has been focusing on a large region in Sweden. Seven interviews were held whereas six of them was so called semi-structured interviews and one of them was a starting interview to get an understanding of the organization and its work regarding experience feedback.   The result shows two focuses for the organization. One is to be clearer with the purpose for the PiV-meetings and be a little harder with consequences for the ones who do not follow Vsaa. The other result shows that based on the theoretical base in this study, single- and double-loop learning, Skanska needs to be a little better with the reach of the PiV-meetings results. Making sure that they really reaches the highest “top” in the organization and therefore creates a double-loop learning.   The recommendation from this study is to follow up the PiV-meetings and really see that the double-loop learning occurs in the organization. The result based on the studied region shows that in the region does the experience feedback work well, but it needs to be good in the whole organization to classify Skanska as a complete learning organization.

<p>Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.</p><p>Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.</p>