<p>Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste</p><p>uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det</p><p>balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,</p><p>årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare.</p> / <p>Title: Keeping the balanced scorecard alive: case</p><p>study in Locum</p><p>Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay</p><p>Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning</p><p>Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard.</p><p>Methodology: We have used a qualitative method based on</p><p>semi-structured interviews.</p><p>Theoretical perspectives: To understand the background and</p><p>prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard,</p><p>learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis.</p><p>Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion.</p><p>Conclusion: An active involvement of employees throughout</p><p>the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.</p>

Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument, årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare. / Title: Keeping the balanced scorecard alive: case study in Locum Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard. Methodology: We have used a qualitative method based on semi-structured interviews. Theoretical perspectives: To understand the background and prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard, learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis. Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion. Conclusion: An active involvement of employees throughout the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares syn på och erfarenheter av kollegialt lärande. Metoden som används är skriftliga intervjuer av fem lärare från olika skolor och två även från olika kommuner. Studiens resultat visar att begreppet kollegialt lärande är brett och kan innebära olika saker för olika lärare. Av resultatet går att urskilja ett antal faktorer som både ger möjligheter eller är utmaningar med kollegialt lärande. En faktor som lärare ser ger goda möjligheter är bland annat att det pedagogiska arbetet kan utvecklas till det bättre genom att ett utbyte av lärdomar sker mellan kollegor. En stor faktor till att det kan vara utmanande är tiden. Studien beskriver även kollegialt lärande som en del av kompetensutveckling i lärares arbete. / The purpose of this study is to gain and increased understanding about teacher ́s views on and experiences of collegiate learning. The method used is written interviews with five teachers from different schools and two teachers from different municipalities. The results of the study show that the concept of collegiate learning is wide and can have different meaning to different teachers. From the results a number of factors can be distinguished that either enables or challenges collegiate learning. One factor that teachers see provides good opportunities is, among other things, that the educational work can be developed for the better by the exchange of lessons between colleagues. A major factor that can be challenging is the time. The study also describes the collegiate learning as a part of the skills development of the teachers ́ work.

In organisations today, it has become more important to work with quality development, to be able to handle and meet the rapid changes in the society. For this report, a case study has been done on a unit that works with development and administration for a Social administration, to see how they work with quality development today, and how it can be improved. Theories on quality development and continues improvements, together with research made on how to lead change has been applied in this study. The result shows that a key factor that needs to be improved, to be able to work with quality development, is to make clearer definitions of the projects from start, so that they can be analysed and developed when finished. The presented recommendation for this is to use a more structured work methodology when starting a new project. This could help the employers to get a better definition of the expectations of the project, along with a plan for follow-up, that needs to be done to keep evolving in the unit. This methodology can hopefully lead to that the culture, that today is focused on doing, can shift towards prioritizing more time for planning and development. This is central if the organisation wants to work with continues improvements. / Att arbeta med kvalitetsutveckling iorganisationerhar blivit allt mer centralt, för att försöka att möta den snabba förändring som sker, och samhälletsförväntningar. I denna rapport har en enhet som arbetar med utvecklingsuppdrag och administrativa uppgifter i en socialförvaltning undersöktsgenom en fallstudie, för att se hur de arbetar med kvalitetsutveckling,och hur detarbetetskulle kunna utvecklas. Teorier kringHörnstensmodellen och att bli en lärande organisation, samtforskning kring att leda förändring, har legat till grund för arbetet. Resultatet visar att det är framförallt svårigheter kring att få till en klar definition av uppdragen som gör att det blir svårt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, då det blir svårt att följa upp och utveckla, när inga klara förväntningar är preciserade från början.Det förbättringsförslag som är presenterat handlar om ett mer strukturerat arbetssätt i uppstarten av uppdragen, som kan leda till att dedefinieras tydligare. Den mall som rekommenderas att fyllas i vid start, ska dessutominnefattauppföljningsplaner och ger möjlighet till enkel uppföljning av det egna arbetet. Mallenkan förhoppningsvis leda till att kulturen som idag fokuserar på att göra, kan börja gå mot att mer planering och uppföljning också innefattas i arbetet. Det är väsentligt att enheten försöker att bli bättre på att följa upp och utveckla, om de ska kunna arbeta med offensiv kvalitetsutveckling på ett mer givande sätt i framtiden.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar. Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet. Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp. / This thesis has been done in collaboration with JM Entreprenad, a wholly owned subsidiary of JM AB. JM AB is one of Sweden's largest construction companies. The task has been to assist JM Entreprenad Region Hus with an investigation concerning how the experience feedback between Calculus Department and Production is working and to make suggestions for improvements. Experience feedback comprises collecting and reusing the experience and knowledge which comes from different parts of the organization and to use this knowledge as a basis for improvement of future work. There is currently no established procedures for how this experience feedback shall be carried out which is a shortcoming in the organization. To change this, the company should strive to become a learning organization and establish clear procedures for how this work shall be organized.

During the middle of the 18th century the development of Toyota Production System, TPS, started in order to streamline the processes. TPS was based on the principles of assembly line production but unlike previous performers Toyota let the manufacturing be constantly affected by demand. At the end of the 18th century TPS was described by Womack and Jones in the book "The machine that changed the world - the story of lean producion" where TPS got the name lean. The principles behind lean is to maximize customer value and eliminate waste which means making products and services more valuable to the customer. 1 Lean was for a long time a philosophy and an approach limited to industries and production based companies. In recent years, the principles behind lean have also started to be used in service-oriented and administrative businesses as well as in the public sector. It may often be more difficult to analyze the processes that create value for customers in the public sector, since it is run to fulfill needs rather than supplying on account of demands. 2 Lean has not yet been established in the school environment but there are some good examples: A number of kindergartens in Stockholm have implemented lean and other schools and kindergartens have been inspired by the concept. The Sami School Board, which is the responsible authority of the Swedish Sami schools, has decided that all Sami schools shall implement a lean management tool called lean-board. A lean-board is one of the tools used in lean along with brief meetings around the board. The aim of this study is to help one of the Swedish Sami schools to start the implementation of a leanboard. The aim is also to research the perceptions of a selected group of teachers, on the changes that comes with implementation of a lean model. A workshop has been organized in order to start the implementation. Two focus group meetings were also arranged to find out the selected teachers sayings of change management related to the implementation and the relevance of the lean-board. The thesis is based on discourse analysis, which means that the analysis is based on the teachers’ discourse and not underlying thoughts. The results of the study showed that the teachers had both positive and negative attitudes towards the lean-board. Attitudes changed during the process from negative to more positive attitudes. The study also showed that the lean board has relevance to the teachers work, although there is some doubt among the teachers in the focus group. As in previous research this study also shows that changes that are initiated from above, with little or no participation and understanding from employees, has a negative effect on the change process. / Under mitten av 1900-talet startade utvecklingen av Toyotas produktionssystem, TPS, i syfte att effektivisera processerna. TPS grundade sig i löpandebandprincipen men till skillnad från tidigare utövare påverkade efterfrågan hela tiden tillverkningen. I slutet av 1900-talet beskrevs TPS av Womack och Jones i boken ”The machine that changed the world – the story of lean-producion” där TPS blev lean. Principerna bakom lean är att maximera kundnyttan och eliminera slöserier vilket innebär att göra tjänster och produkter mer värdefulla för kunden. 3 Lean var länge en filosofi och ett arbetssätt för industrier och produktionsbaserade företag. På senare tid har principerna bakom lean börjat användas inom tjänsteföretag, administrativa företag och offentlig sektor. Det som kan göra det svårare att identifiera de processer som skapar värde för kunden i offentlig sektor än i privat sektor är att verksamheten styrs av behov istället för efterfrågan. 4 Än har lean inte fått ordentligt fäste inom skolans värld men det finns några exempel. Ett antal förskolor i Stockholm har implementerat lean och andra skolor och förskolor har inspirerats. Sameskolstyrelsen, som är huvudman för de svenska sameskolorna, har beslutat att alla sameskolor ska implementera en lean-tavla. Lean-tavlan är ett av verktygen som används inom lean tillsammans med korta möten runt tavlan som kallas för tavelmöten. Syftet med examensarbetet är att hjälpa en av sameskolorna i Sverige att starta implementeringen av en lean-tavla och tavelmöten samt undersöka lärarna i en utvald grupps uppfattningar om förändringen som följer med implementeringen. Examensarbetarna har anordnat en workshop för att starta implementeringen av tavlan. Två fokusgruppsmöten har även anordnats för att ta reda på lärarna i en utvald grupps sagda uppfattningar om förändringsarbete kopplat till implementeringen samt relevansen av lean-tavlan och tavelmöten. Examensarbetet har gjorts ur ett diskursanalytiskt perspektiv vilket innebär att det endast är lärarnas diskurs som analyseras och inte underliggande tankar. Resultatet av studien visar på både positiva och negativa attityder gentemot lean-tavlan och tavelmöten. Attityderna förändrades även under förändringsprocessens gång från negativa till mer positiva attityder. Studien visar också att tavlan har relevans för verksamheten även om det finns en del tvivel bland lärarna i fokusgruppen. Likt tidigare forskning visades även i denna studie att förändringar som initieras uppifrån, med ingen eller lite delaktighet och förståelse från medarbetarna, har en negativ effekt på förändringsarbetet.

Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.

Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.