Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

Med bakgrund mot tvetydigheter i tidigare forskning, syftade studien ta reda på om tillit till arbetsgruppen medierade relationen mellan transformativt ledarskap och grupprestation. Därtill undersöktes könsrelaterade skillnader avseende huruvida medarbetarna upplevde sin ledare som transformativ. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning där skalorna Multifactor Leadership Questionnaire 6S, Tillit till Arbetsgruppen Skala samt Grupprestation Skala användes för att mäta de olika variablerna. Data analyserades genom en mediationsanalys utifrån Baron och Kennys (1896) stegvisa metod. Stickprovet bestod av N = 96 medarbetare (60% män, 38% kvinnor samt 2% annan könstillhörighet) från 10 företag inom olika branscher. Resultatet visade inga signifikanta könsrelaterade skillnader i uppfattandet av ledarens transformativa ledarskap. Vidare visade resultatet att  transformativt ledarskap predicerade såväl tillit till arbetsgruppen som grupprestation men någon signifikant medierande effekt ej kunde identifieras avseende tillit till arbetsgruppen. Studien gav stöd för tidigare forskning som visat att tillit till arbetsgruppen ej medierar den undersökta relationen men att organisationer kan gynnas av transformativt ledarskap, då det kan ge fördelar i form av högre tillit bland medarbetarna samt förhöjd grupprestation.

No description available.

Abstract Denna studie har som syfte att undersöka om elevassistentens roll skiljer sig åt mellan olika skolor och om det i så fall kan förklaras med hjälp av ramfaktorteorin. Kvalitativ metod har använts i denna studie och tre elevassistenter/elevcoacher, har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer som utgått från en intervjuguide och transkriberats efter intervjun. Informanterna arbetar i samma kommun men på olika skolor. Det transkriberade erhållna materialet har efter transkribering analyserats genom tematisk analys. De teman som denna studie behandlar är organisatorisk ram, författningsenlig ram samt fysisk ram. Dessa ramar är också ramfaktorteorins indelningar på ramfaktorer som begränsar alternativt ger förutsättning för aspekter gällande undervisning.  Resultatet påvisar att elevassistentens roll skiljer sig åt gällande faktiska arbetsuppgifter mellan de olika skolorna som informanterna arbetar på. Alla skillnader kan inte förklaras av ramfaktorteorin eftersom det finns vissa aspekter som går att påverka som till exempel motivation, ambition eller tillfredställelsen hos informanten. Med hjälp av begränsade ramar i denna studie försöker även forskaren förstå hur samarbetet ser ut mellan lärare och informanter.

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

Background: Disease control can be attained via heard immunity when inoculations are offeredto the inhabitants of a society. While there is indisputable evidence for the positive effects thatinoculations bring, there is still a significant percentage of the society that regard inoculationswith suspicion. The purpose of this work was to describe why adults are hesitance towards one orseveral inoculations. Method: Different reasons for people’s suspicions against inoculations wereidentified by the means of a literature overview from 12 original studies collected from twodifferent databases focused on medicine and healthcare. Result: The reasons for suspiciousnessagainst inoculations could be divided into different themes: anxiety for side effects, vaccinecontent, lack of information from care givers, conspiration theories against state andpharmaceutical companies, uncertainties of the effectiveness of vaccines, overconfidence in thebody’s own immune system and lastly, lack of scientific evidence. Conclusion: People turndown inoculations for many different reasons, often because they have inadequate informationregarding inoculations available. This in turn leads to people searching for information on theirown, possibly from less trustworthy sources on the internet. Healthcare works can reap greatbenefits from knowing the most common reasons why people turn down inoculations. Thisknowledge facilitates healthcare workers effort to reason with patients that are suspicious ofinoculations. By extension this might lead to more people accepting the shot. / Bakgrund: Att erbjuda samhällets barn och vuxna vaccinationer som förebygger sjukdom är eninsats från staten som är effektiv i syfte att bekämpa samhällsfarliga sjukdomar genom attupprätthålla flockimmunitet. Vaccin har länge varit en omdiskuterad fråga bland befolkningenvärlden över trotts dess positiva effekter för att minska smittspridning och utrota sjukdomar. Syftet: med detta arbete är att beskriva vilka tveksamheter vuxna uttrycker för att avstå en ellerflera vaccinationer. Metod: Med hjälp av en litteraturöversikt från två databaser innehållandemedicinsk – och omvårdandsinriktade tidskrifter har personers tveksamheter till vaccinationerkunnat identifieras. Resultat: Detta arbete visar på människors tveksamheter kring vaccinationer;oro för biverkningar, vaccinationsinnehåll, konspirationsteorier jämtemot stat ochläkemedelsföretag, vaccins effektivitet, bristande vetenskaplig evidens och otillräckliginformation från sjukvården. Det fanns även en övertro på det egna immunförsvaret blandstudiernas deltagare. Slutsats: Människor väljer att tacka nej till vaccination av olikaanledningar, ofta på grund av avsaknad av adekvat information vilket innebär att människorvänder sig till andra icke tillförlitliga källor för informationshämtning exempelvis via internet. Sjukvården kan dra nytta av att veta varför personer är tveksamma till vaccinationer och kansåledes bidra till att fler väljer att vaccinera sig genom att tillföra evidensbaserad information ochdärmed bibehålla flockimmuniteten vilket gynnar samhället på många olika nivåer.

Denna studie handlar om elevers och lärares upplevelse av att arbeta med datorer i undervisningen inom ramen för ett nyligen infört en-till-en-projekt i en genomsnittlig svensk gymnasieskola år 2012. Syftet med undersökningen är att analysera och diskutera vilka för- och nackdelar lärare och elever upplevde i relation till det införda en-till-en-projektet år 2012. Studien avser vidare att diskutera vilka bakomliggande faktorer som bidrog till de problem som upplevdes, och hur detta kan relateras till den tidigare forskning på området som fanns att tillgå vid tidpunkten för studiens genomförande samt till dagens forskning. Det empiriska materialet för undersökningen består av en enkätundersökning bland fyra klasser och två lärare, samt uppföljande intervjuer med nämnda lärare samt med datoransvarig på skolan. Resultaten visar att eleverna är relativt nöjda med en-till-en-projektet. Lärarna håller i stort sett med eleverna om vilka positiva aspekter som finns av en-till-en, men är sammantaget relativt missnöjda då de har vidare ambitioner som omöjliggörs av bland annat brister i tekniken, brister i organisationen inom skolan vad gäller datorerna, samt brister i deras egen kompetens. Elevernas relativt nöjdhet kan då förklaras med att de saknar lärarnas insikt, vilket visar att elevers självutvärdering av deras egen situation inte nödvändigtvis speglar kvaliteten på det som utvärderas. Resultaten från undersökningen är i stort i linje med den forskning som fanns att tillgå 2012, men denna forskning behöver kompletteras av oberoende aktörer då den utfördes på uppdrag av initiativtagarna till två stycken en-till-en-projekt med relativt hög mediaprofil.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar ungdomar. I Sverige lever cirka 50 000 med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren, samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egna identitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. CINAHL och PubMed användes för att samla in relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna för kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2013). Induktivt förhållningssätt tillämpades vid analys och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I artiklarna framkom olika faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Tre teman identifierades: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen. Slutsats: Flertalet faktorer identifierades som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Att få känna sig normal och få slippa sin sjukdom var något som majoriteten strävade efter. Andra faktorer som framkom var kost, träning, sömn, familjära relationer, vänner, skola och oro inför sjukvården.

Tidigare forskning har kommit fram till att digitaliseringen förändrar arbetssätten inom redovisning både genom att spara tid och material som papper och pärmar. Tidigare arbetsuppgifter utförs på kortare tid idag med hjälp av automatiseringar och digitala lösningar. Den teknologiska utvecklingen går snabbt framåt och i dagens samhälle måste företagen hålla sig ajour för att kunna konkurrera både när det gäller pris och tiden uppgifter ska utföras på. Arbetssätten förändras ständigt på bekostnad av personalens bekvämlighet och trygghetszon, de måste ofta förändra sina arbetssätt och utveckla sina färdigheter. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen påverkar personalen på redovisningsavdelningen. Tidigare studier fokuserar ofta på redovisningsekonomens situation på redovisningsbyråer, vi har valt att fokuserar på medelstora företag som sköter sin egen redovisning. Genom en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer undersöker vi personalens attityd gentemot förändring när det gäller digitalisering av arbetssätt. Vi tar hjälp av modellen technology acceptance model konstruerad av Davis 1989. Studien visar att den digitala utvecklingen hos de undersökta företagen ligger på ungefär samma nivå som varandra. Respondenterna har en positiv attityd gentemot fortsatt digitalisering och reducering av monotona arbetsuppgifter. Det kommer alltid att finnas ett visst motstånd mot förändring men att det går att övervinna med rätt information. Resultatet stärker tidigare studiers resultat att för de enskilda individerna är det framför allt användarvänligheten och den upplevda nyttan som är de drivande faktorerna. Däremot kan de inte alltid välja de bäst lämpade programmet då det också är kostnads- och tidsbesparingar som påverkar inköpen. Respondenterna ser positivt på framtiden och ser den fortsatta digitaliseringen som välkommen hjälp i deras yrke.

Till följd av den tilltagande psykiska ohälsan kan ett preventiv tillvägagångssätt inom arbetsplats och företagshälsovård implementeras för att förebygga psykisk ohälsa hos individ, vilket ger effekt på både företag och samhälle. Den arbetsterapeutiska professionens kunskap har visat på positiv inverkan gällande att minska det mänskliga lidandet samt samhälleliga kostnader. Trots detta är företagshälsovård till stor del en outforskad arena för arbetsterapi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på arbetsplatser.   Metod: Scoping review valdes för att kartlägga samt sammanfatta artiklar inom det aktuella fokusområdet. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutiska interventioner kan motverka och agera preventivt mot psykisk ohälsa och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. Artikelresultatets interventioner är uppdelat efter en tematisk analys och redovisas i teman; arbetsplatsåtgärder och individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag. Slutsats: Detta examensarbete visar på att professionens kunskaper inom balans och aktivitetsinriktade interventioner, preventivt och förebyggande mot återinsjuknande, kan användas för att verka mot psykisk ohälsa samt förbättra miljön på arbetsplatsen.