Syftet med studien var att förstå elitidrottares psykologiska upplevelser under slutskedet avrehabiliteringen samt vid återgången till idrotten. Deltagarna i studien rekryterades via etttillgänglighets- samt snöbollsurval. De rekryterade deltagarna var 19-27 år gamla (M= 21.14,SD= 2.58), tre kvinnor och fyra män deltog i studien. Datan från studien analyserades i linjemed Braun et al. (2016) riktlinjer för en tematisk analys där 2 kärnteman, 7 huvudteman samt8 subteman besvarat studiens två frågeställningar. Kärntemat slutskedet av fas 2, upplevelserunder slutskedet av rehabiliteringen resulterade i följande huvudteman: orosmoment införåtergången till idrotten, olika källor av socialt stöd under slutskedet av rehabilitering samt attden idrottsliga identiteten påverkades av skadan. Det andra kärntemat var fas 3, upplevelserav återgången till idrotten efter allvarlig idrottsskada där följande huvudteman identifierades:trygghet i skadans läkning, konkurrens vid återgången till idrotten bidrog till en ökad oro,motivation vid återgången till idrotten samt glädje av att komma tillbaka till idrotten. Dessapsykologiska upplevelser var centrala för samtliga deltagarna i studien och bidrog tillstudiens resultat.

Pernilla & Sjöström, Sandra (2022) Diagnos: Barncancer – Nu tillbaka till skolan, samverkan mellan sjukvården, skolan och vårdnadshavare. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Det övergripande syftet med examensarbetet är att beskriva hur barn som överlevt cancer, deras vårdnadshavare, skola och sjukvården upplever återgången till skolan efter avslutad behandling. Utifrån syftet har dessa frågeställningar tagits fram. Vilka rutiner har skolan och sjukvården när elever drabbas av cancer, både under och efter behandling? Hur fungerar samverkan mellan skolan, sjukvård och vårdnadshavare för att få en fungerande återgång till skolan? Vad är vårdnadshavarnas upplevelser om deras barns återgång till skolan efter avslutad behandling. Fokus har även varit att utifrån specialpedagogiska insatser belysa elevhälsoteamets roll utifrån barnens behov. Uppsatsen beskriver hur samverkan fungerat ur vårdnadshavarnas, sjukvårdens och skolans perspektiv. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och relateras till samverkansteorin med fokus på den interorganisatoriska organisationsteorin i centrum. Studiens empiri har samlats in genom enkäter med både slutna och öppna frågor som grundats på frågeställningarna. Enkäter skickades ut till slumpmässigt valda kommunala och privata skolor i Skåne, konsultsjuksköterskor i hela Sverige samt vårdnadshavare till barn som överlevt cancer i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Undersökningen visar att det finns stora utmaningar att få samverkan att fungera mellan de olika verksamheterna. Det är regionen (sjukvården) och kommunen (skolan) som ska förstå varandras arbetssätt, använda sig av varandras kompetenser och dessutom samverka med vårdnadshavare för barnet ska kunna få en så bra skolgång som möjligt. Här har elevhälsoteamet en betydelsefull roll för att samverkan ska fungera. Dessa två verksamheter vilar under olika huvudmän och således arbetar de på olika sätt, har sekretess mot varandra och arbetar vanligen inte med varandra. Det är sällan som en skola har ett barn som blir allvarligt sjuk och skolorna är inte alltid förberedda på hur de förväntas agera under tiden som eleven får behandling, skolorna är ”nya” inför hur samverkan kan fungera med sjukvården. Sjukvården vet hur samverkan kan fungera med skolan, utmaningen för sjukvården är att varje elev som insjuknar går på en ”ny” skola. Sjukvården får börja om från början med varje skola när en elev 4insjuknar. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter till vårdnadshavare, skola och konsultsjuksköterskor. Många av svaren från vårdnadshavarna visar att det sociala stödet från skolan är viktigt för eleverna. Eleverna som är sjuka vill vara med i gemenskapen i klassen fast de är inlagda och genomgår behandlingar av olika slag. Specialpedagogens uppgift är att vara spindeln i nätet när en elev insjuknar i barncancer eller annan allvarlig sjukdom. Genom att vara ett stöd för både lärare, vårdnadshavare och eleven kan specialpedagogen göra den sociala frånvaron mindre påtaglig. Vårdnadshavarna beskrev tydligt hur mycket det betydde för barnen att få ett mejl, sms eller ett gäng teckningar skickade till sig när de låg inlagda. Vissa perioder under behandlingen kunde vissa barn följa med undervisningen i hemskolan via en klassrobot och det underlättade också återgången till skolan. Skolornas svar visade att de önskade mer utbildning i eventuella seneffekter och hur skolan kan fånga upp dessa i tid. Uppsatsen belyser hur viktigt det är att båda verksamheterna sätter barnet i centrum, är lösningsfokuserade och arbetar efter de förutsättningar som finns. ”De ska inte bara överleva – de ska kunna leva också” (Barncancerfonden, 2022)

No description available.

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende.

In North Dakota, adoption of conservation tillage practices has resulted in an accumulation of crop residue remaining on the soil surface. North Dakota producers receive a nitrogen credit for long-term no-till but due to previous crop residue this credit may not be realistic for providing partial nutrient needs to subsequent crops in a cool environment with a short growing season. Our objectives were to evaluate the N mineralization potential of common crop residues to determine whether crop residue accumulation in no-till systems can provide sufficient nitrogen quantities needed for subsequent crops. Three lab incubation studies were conducted to provide N mineralization insights for individual crop residues, crop residues over several simulated growing seasons, and crop residue in diversified cropping systems. Differences in soil texture, surface application versus incorporation of residue, freeze and thaw cycles and combinations of residues were all factors examined. Results indicated that crop residue decomposition and N release from the residue treatments generally immobilized N but were not significantly different from the bare soil for nearly all studies. The only exception observed was for the forage radish cover crop which showed the potential to improve soil N mineralization in select three-year rotations. Findings of these studies show that most wide C:N ratio crop residues will immobilize soil N in a no-till system under ideal conditions (i.e. moisture, temperature, and residue particle size). These findings suggestion that a fertilizer N credits may require reevaluation and take into consideration soil moisture with validated data to support the fertilizer N credit.

No description available.

No description available.

Demands for sustainable crop production are increasing to cope with threats of climate change and diversity loss. Tillage is one of the main farming practices that could impact crop production, soil, and air quality. We utilized a long-term (>48-yr old) tillage trial to evaluate four tillage systems including: (i) moldboard plow (MP), (ii) chisel-disk (grower’s current practice) (CD), (iii) alternate tillage [2-yr no-till (NT) and 1-yr MP; AT], and (iv) NT on corn (Zea mays L.) and soybean (Glycine max L.) grain production, nutrient removal and balances, soil physical, chemical, and biological properties, and nitrous oxide (N2O) emissions. We found that a switch from intensive tillage practices (CD and MP) to NT resulted in (i) similar corn and soybean grain yield, nutrient removal, and balances; (ii) increased soil aggregation and aggregate stability; (iii) increased soil organic carbon (C), active C, and aggregate associated C and nitrogen at 0-15 cm soil depth (iv) had consistence penetration resistance at the plow depth (30 cm depth), lower bulk density, higher soil porosity and available water capacity; (v) had lower soil NO3-N and TN, two-yr cumulative N2O-N emissions, and yield-scaled N2O-N (vi) greater soil ecosystem stability based on nematode community populations; (vii) increased earthworm abundance and biomass, diversity and species evenness, and percentage of epigeic ecotypes. Interestingly, NT did not influence soil C beyond topsoil indicating a limitation for NT to sequester C at deeper soil layers. These findings indicate improved soil in NT vs. other tillage practices provides C sequestration and reduced environmental footprints, without impacting grain yield while improving functional soil biology. Because the cost of NT operations are lower than other tillage practices, we concluded continuous NT could be a step towards sustainable crop production. To further improve the sustainability of crop production, other practices (e.g. cover cropping, crop diversification, soil amendments etc.) should be integrated into continuous NT practices.

Det har länge varit målsättningen i svensk utbildningspolitik att minska social snedrekrytering till högre studier. Forskning har gång på gång konstaterat fenomenets förekomst och påverkansfaktorer som social, kulturell och etnisk bakgrund. Utifrån den breda forskningen om social snedrekrytering som fenomen, var syftet i undersökningen istället att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio studie- och yrkesvägledare verksamma i den kommunala grundskolan. Det empiriska resultatet visade på att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om social snedrekrytering till högre studier och att de på olika sätt arbetar för att stävja fenomenet och vidga elevernas perspektiv och handlingsutrymme så att de gör medvetna val. Utifrån deras utsagor, såg vi ett antal mönster i hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring och arbetar för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Vi analyserade resultatet utifrån begrepp som habitus, handlingshorisont, fält och kapital i den sociologiska karriärteorin i Careership av Hodkinson och Sparkes och av sociologen Pierre Bourdieu. I analysen såg vi att status och uppväxtmiljö är stora påverkansfaktorer. Analysen visar att det kan vara eftersträvansvärt att forska mer om social snedrekrytering till högre studier och hur det kan förebyggas och motverkas tidigt i grundskolan.Nyckelord: Fält, habitus, handlingshorisont, kapital, studie- och yrkesvägledning, social snedrekrytering, social bakgrund och tidigare vägledningsinsatser.

Instruktioner i ljudform är något man sällan stöter på, såvida de inte ackompanjeras av video. Vanligast är dock text- och bildinstruktioner. Detta arbete utforskar om instruktioner i ljudform kan stå på egna ben, vilka begränsningar det finns och vad man bör tänka på för att skapa tydliga ljudinstruktioner. Detta uppnås genom en iterativ process där jag testar ett flertal prototyper baserade på två olika användningsområden för instruktioner. Med bakning testar jag enkla instruktioner där ordning och precision inte är kritiskt avgörande. Med Lego testar jag komplicerade processer där varje stegs framgång hänger på att de tidigare stegen blivit korrekt utförda. Oavsett hur avancerade instruktionerna är så spelar språket stor roll. Ju mer komplicerade processerna är desto viktigare är användarens språkkunskaper samt uppläsarens uttal och frasering. Det testerna visar är att endast enklare typer av instruktioner lämpar sig i röstbaserad form. Faktorerna som påverkar röstinstruktioners tillämplighet är processens komplexitet, språk-kompatibilitet, diktion, samt förkunskaper.