Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun. Undersökningen visar bland annat på att förekomst av separata styrdokument för grön IT eller andra styrdokument som innehåller punkter som kan tillskrivas grön IT har en positiv inverkan på i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används i svenska kommuners interna verksamhet. Kommuner med separata styrdokument för grön IT utmärker sig i en positiv bemärkelse framförallt inom områdena utbildning, granskning och redovisning. Dessutom visar undersökningen en näst intill linjär tendens mellan kommunstorlek i antal invånare och i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används. Större kommuner använder sig av ekologiskt hållbara IT-lösningar i större utsträckning än mindre kommuner.

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009. Då 2050 är så pass långt fram i tiden och det finns stora möjligheter för teknikutveckling och ytterligare energibesparande åtgärder kan detta mål höjas till 30 %, motsvarande 196 kWh/m2. Eftersom specifik energianvändning inte ger en rättvis bild av hur effektivt energin nyttjas har även nyckeltalen specifik energianvändning per vårdtillfälle och specifik energianvändning per länsinvånare analyserats.

Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen. Många energianvändare utför olika vardagliga rutiner som bidrar till energieffektivisering som att bland annat släcka lampor, stänga av elektriska apparater när de inte används och inte använda disk- eller tvättmaskinen om den är halvfull. De ovannämnda åtgärderna är dock inte tillräckliga. Det krävs mer och därför är smarta hem en viktig lösning. Smarta hem är ett komplext system som täcker olika aspekter i hemmet men anses vara ett effektivt medel för energieffektivisering. Hur energianvändningen i bostäder utvecklas i framtiden kommer med stor sannolikhet bero på smarta hem och smarta produkter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man skulle kunna utveckla eller kombinera energismarta produkter på bästa möjliga sätt. Utifrån en enkätundersökning riktad mot energianvändare och intervjuer med energianvändare och aktörer på den smarta hemmarknaden har energikonsumenternas behov och beteende analyserats och en marknadsanalys av de produkter som finns på marknaden idag utförts. Denna studie har visat att energianvändarna allmänt inte är så insatta i energianvändningen hemma trots att många påstår sig vara engagerade i energieffektivisering. Energianvändarna visade samtidigt på bristande kunskap om smarta hem och energismarta produkter, vilket kan bero på att smarta hemmarknaden fortfarande är ny i Sverige och de flesta aktörer har ännu inte lyckats marknadsföra sig och sina produkter. Det kan även bero på andra faktorer som brist på intresse hos energianvändarna att energieffektivisera som i sin tur kan bero på det låga elpriset i Sverige. De ovannämnda faktorerna kan göra att utvecklingen av smarta hem i Sverige tar längre tid än förväntat. Energianvändarna visade sig prioritera främst kostnader, och utför ofta energieffektiviserings åtgärder för att spara pengar snarare än att bidra till klimatet. Studien visade att ett smart hem bör innehålla produkter som bidrar till komfort, säkerhet och ekonomiska besparingar. Produkter som prioriteras hos energianvändarna och efterfrågas mest på marknaden är smarta brandvarningssystem, smarta dörrlås, smarta energidisplayer, smarta inbrottslarm samt smarta system för styrning av värme och belysning. Samtliga ovannämnda produkter erbjuds på marknaden idag, även om många av dessa är i utvecklingsfasen. Elföretaget Jämtkraft bör ta hänsyn till resultaten i detta examensarbete inför framtida satsningar på smarta hem. / Energy consumption in Sweden is relatively large in terms of population. That depends a lot on the need for heating during most of the year because of the cold climate but also on the continuous need for energy in the everyday life. The large energy consumption entails, however, large loads on both climate and environment. Thus energy efficiency is an important measure to reduce the climate and environmental impact. Smart homes are complex systems that cover various aspects of the home but are considered to be an effective resource for improving energy efficiency. The purpose of this master’s thesis is to investigate how to develop or combine energy-efficient products in the best way possible. Energy consumers needs and behaviors have been analyzed and a market analysis of the products available on the market today has been performed based on a survey directed to energy users and interviews with energy users and stakeholders on the smart home market. Energy users show a lack of knowledge about smart homes and energy-smart products, probably because the smart homes market is still new in Sweden and most stakeholders have not managed to advertise themselves and their products yet. It may also depend on other factors such as energy users’ lack of interest in energy efficiency, which may be due to the low price of electricity in Sweden.

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd men tidigare vetenskaplig forskning har visat på att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlägger vilka barriärer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriärer påverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker även vilka av dessa barriärer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  Från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriärer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa är brist på information, brist på kompetens, finansiella svårigheter, tidsbrist, värderingar och mål, storlek och maktfördelning. Med dessa barriärer som utgångspunkt så undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att få en djupare förståelse för hur barriärerna påverkade deras arbete med energieffektiviseringar. Utöver detta så utfördes även en kvantitativ enkätstudie där 19 fastighetsbolag fick bedöma barriärernas påverkan på sitt eget energieffektiviseringsarbete. Resultatet från den kvantitativa enkätstudien redovisas och analyseras i en Boxplot. Resultaten från den kvantitativa studien påvisar att tidsbrist är den barriär som påverkar fastighetsbolagens energieffektiviseringsarbete mest.  Detta resultat får visst stöd från den kvalitativa studien där tidsbrist nämns som en av de mest problematiska barriärerna. Utöver tidsbrist så nämndes även brist på kompetens som en påtaglig barriär i den kvalitativa studien.

Studien går ut på att jämföra tre olika styrsystem för ventilation, nämligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem ställs mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien är också att upptäcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen.

Detta arbete är utfört hos Videum AB i Växjö i syfte att visa på skillnader i energiförbrukning mellan deras ventilationssystem samt hur lång tid det skulle ta för en möjlig investering i ett nytt ventilationssystem att återbetala sig. För att uppnå detta utfördes beräkningar på olika faktor som bidrar till den totala energianvändningen hos ventilationssystemet. I denna undersökning behandlas fläktar, golvaggregat och värmeförluster genom ventilation. Den största påverkande faktorn i den totala energiförbrukningen är värmeförluster genom ventilation. Resultatet av vår undersökning visar att det är billigare att använda i VAV-system än ett CAV-system under rådande förhållanden enligt våra beräkningar. En årlig besparing på 29465 kronor per våning vid byte från CAV-system till VAV-system uppnås. Det är värt att byta ventilationssystem även fast att investeringskostnaden inte sparar in sig under dess livstid. Detta på grund av att det blir en mindre årlig kostnad samt att man kommer närmre regeringens krav på minskad energiförbrukning. Avbetalningstiden för VAV-systemet är 33 år per våning.

Karlstad stift har under 2007 och 2008 genomfört vad man kallar ”Klimatprojektet”. Projektet består av tre delar; energiplanering, underhållsplanering och utbildning.Syftet är att stötta stiftets samfälligheter genom att dels genomföra energikartläggningarav sammanlagt 516 byggnader och dels underhållsplanera drygt 900 byggnader. Alla anställda inom samfälligheterna har dessutom genomgått en grundläggandeutbildning i energi- och miljöfrågor. Byggnaderna inom Karlstad stift använder idag ca 32 000 MWh energi fördelat påolika energislag där elanvändningen är dominerande med ca 18 000 MWh. Energikartläggningarnavisar att det sammantaget finns en besparingspotential på ca 30 %av energianvändningen med ca 40 % sänkta kostnader som följd genom effektiviseringav energianvändningen och byte av värmekällor. Underhållsplaneringen har genomförts enligt REPABs modell och samtliga byggnaderhar underhållsplanerats i programmet Summarum. Både energi- och underhållsplaneringenhar framför allt givit bra förutsättningar för att underlätta budgetarbetetinom samfälligheterna. Under projekttiden har dessutom en bra dialog mellan stift, samfälligheter, konsulter,antikvarier och entreprenörer startat. Man har börjat få en bättre förståelse förvarandras synsätt, framför allt hur man ser på antikvariska aspekter. Karlstad stift fortsätter nu med att stötta samfälligheterna till exempel genomdriftutbildning för vaktmästare och genom gemensamma upphandlingar av olikaåtgärder och el och man skall dessutom försöka dela med sig av erfarenheter ochmetoder för att sprida kunskaperna om energieffektivisering och underhållsplaneringtill andra stift i landet. Denna rapport har författats av Mikael Söderström Rosén på KanEnergi Sweden ABmed stöd av Tor Broström vid Högskolan på Gotland som också är beställare avrapporten. Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd från Energimyndighetensforskningsprogram ”Spara och bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefullabyggnader”.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintliga bostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandet tog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sveriges regering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken i bostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes under åren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former. Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det är ett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom de närmsta åren. Ändringar måste göras för att höja kvalitén och få ett mer attraktivt boende. Det är ett realistiskt projekt som binder ihop vår utbildning på alla områden – byggnadsteknik, arkitektur och miljö. Dessutom kommer behovet av åtgärder av miljonprogrammets bostäder att beröra de flesta inom byggbranschen på ett eller annat sätt de kommande åren. Sandvikenhus AB är ett av många bostadsbolag som äger flerfamiljshus som byggdes under miljonprogrammets era. Bostäderna behöver i dagsläget åtgärdas på grund av att många lägenheter i detta bostadsbestånd står tomma och är dessutom svåruthyrda eftersom området anses oattraktivt och nedgånget. Dessa problem resulterade i att Sandvikenhus AB behöver åtgärdsförslag för sin miljonprogramsbebyggelse. Uppgiften till detta examensarbete blev att ta fram och jämföra olika alternativ för åtgärder som beaktar arkitektoniska, ekonomiska, energi- och miljömässiga aspekter och som leder till ett attraktivt boende. Genom en omfattande litteraturstudie och beräkningar har ett antal förslag tagits fram på vad som kan göras i området för att husen skall klara av de krav som lagar, föreskrifter och kanske framförallt hyresgästerna ställer. Åtgärdsförslagen viktades sedan med tanke på miljö, ekonomi och på att behålla den speciella karaktär som området har. Detta resulterade i mindre och större åtgärder som fastighetsägare kan genomföra på byggnader från denna tidsepok. De mest försvarbara alternativen som valdes ut var att tilläggisoleras väggarna med EPSskivor som sedan putsas och att taket får ett ytterligare lager lösull. Även plåten vid taken fräschas upp med ny färg och balkongerna görs trivsammare med inslag av trä och ny front. Entréernas utformning ses över för att skapa ett mer inbjudande intryck. / After the Second World War housing shortage was a big problem in Sweden and the standard of existing buildings was low. New buildings were build but not enough for the rapidly growing population. The Swedish government took the decision that one million houses should be built between the years 1965-75. This episode was called miljonprogrammet. Now, 30 years later, buildings from miljonprogrammet have many technical and social problems. A lot of these buildings are a matter of urgent and most undergo changes in just a few years. This was taken as a starting point in this examination project while it’s a realistic project that includes all the parts in our education - building technique, architecture and environment. Besides this the need of measures of the miljonprogram will matter to the most people in the building trade, in one way our other, in just a few years. Sandvikenhus AB is a company that owns apartment blocks build during this era. They have problems with empty flats that are hard to rent out while they are worn out and unattractive. Sandvikenhus AB needs a measure proposal for its buildings. The purpose of this examination project was to compare different alternative suggestions considering architectural, economical, energy and environmental issues in order to create a more attractive living. By using investigations and calculations a number of measures have been suggested for what can be done to the area. Every measure was given a specific value for environmental loads, costs and rate of presentation. This resulted in suggestions of smaller and bigger measures that can make these houses a better place to live in. Our investigation shows that the best result for this area would be to give the house walls an additional insulation and the roofs a layer of extra insulation. The roof sheet metal should be given new colors and the balcony new segments in wood and new fronts. The entrance design should be looking after to create a more inviting impression.

I detta examensarbete har syftet varit att undersöka huruvida smarta elnät kommer att motivera en investering i solcellsanläggningar, rapporten riktar sig främst till bostadsrättsföreningar. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts. Detta resulterade i vilka typer av lagar och regler som gäller idag och hur de används. Litteraturstudien resulterade även i vilka olika scenarion som var troliga att kunna inträffa i framtiden och utifrån dessa kunde ett resultat arbetas fram. De scenarion som valdes att titta närmare på var om vad som skulle hända om fler började köra elbil, om föreningarna agerar elhandlare och säljer solel till medlemmarna och två olika typer av lagring, nätlagring och batterilagring. När scenarierna var fastställda började arbetet med att jämföra dessa för att se vilken som skulle ge bäst ekonomiska avkastning. Resultatet som erhölls var att batterilagring gav högst avkastning men också längst återbetalningstid. Det visade sig även att nuvärdet för en anläggning med batterilagring var lägst bland de undersökta fallen däremot hade lagring i nätet högst nuvärde. Det som gav kortast återbetalningstid var lagring i elnät. Det går att konstatera att bäst resultat skulle erhållas med hjälp av lagring i elbilar då man slipper den dyra investeringskostnaden i batterier men samtidigt kan behålla högst självförbrukandegrad och därmed högst avkastning. / In this thesis, the aim has been to investigate whether smart grids will motivate an investment in solar cell installations. The report is primarily aimed at housing associations. To complete this, a literature study has been conducted. This resulted in what types of laws and regulations apply today and how they are used. The literature study also resulted in the different scenarios that were likely to occur in the future, and from this a result could be produced. The Scenarios that was chosen to look into was “what would happen if more people started driving electric cars, if the associations acted as electricity dealers and sold solar power to the members and two different types of storage, grid storage and battery storage”. Once the scenarios were established, the work started comparing these to see which one would give the best economic return. The result that could be obtained was that battery storage yielded the highest return but also the longest repayment period, which gave the lowest repayment time was storage in power grids. It was also found that the present value of a battery storage facility was lowest among the cases investigated, but on the other hand, storage in the power grid had the highest present value. It can be concluded that the best results could be obtained from storage in electric cars, avoiding the expensive in-vestment cost in batteries but at the same time maintaining the highest self-consuming degree therefore keeping the highest yield.

Vi står idag inför stora utmaningar för att minska miljöpåverkan. Fastigheter och främst flerbostadshus står för en stor del av energiåtgången i världen. Det krävs därför åtgärder för att effektivisera deras energianvändning. I Sverige byggdes en miljon bostäder mellan åren 1965 och 1974, en stor del av dessa bostäder var flerbostadshus. Dessa bostäder har med dagens mått mätt dålig energiprestanda och en stor del av beståndet kommer även att behöva omfattande renoveringar under de kommande åren. I denna studie undersöker vi hur renoveringar har gjorts när energieffektivisering dessa bostäder har skett. Vi har studerat olika projekt där man har energioptimerat på olika sätt. Vi har också studerat olika tänkbara lösningar för att energioptimera ett lamellhus i två våningar uppfört 1973. Rapporten presenterar tre olika förslag på tänkbara lösningar för att energioptimera fastigheten. De åtgärder som undersökts är fönsterbyte, tilläggsisolering av väggar både invändigt och utvändigt, tilläggsisolering av plattan invändigt samt tilläggsisolering av sockeln utvändigt.