Den ökade efterfrågan av flexibla arbetsvillkor har vuxit sig större under de senaste åren i takt med digitaliseringens framfart och som effekt av Covid-19 pandemin. Flexibla arbetsvillkor har visat sig bidra med ökad effektivitet, lönsamhet och en möjlighet att anpassa arbetsdagar utifrån individuella preferenser. Däremot har även negativa effekter uppdagats där det sociala samspelet med kollegor blir lidande, arbetsbelastningen ökar, och balansen mellan privat- och arbetsliv försvagas. En grupp som framför allt efterfrågar flexibilitet i arbetet är yngre medarbetare, men samtidigt upplever de även distansarbete mer utmanande då de är nya på arbetsmarknaden och behöver mycket stöttning. Däremot har det visat sig att distansarbete är en faktor som bidrar till högre engagemang hos yngre medarbetare. Medarbetarnas engagemang är en ständig utmaning för organisationer, men viktig att arbeta med då individen kan utvecklas samt att det i förlängningen bidrar till organisationens tillväxt. Utifrån dessa två områden identifierades ett forskningsgap att kombinera de två fälten genom att fokusera på en specifik åldersgrupp, yngre medarbetare, vilket landade i forskningsfrågan: Vilken betydelse har arbetsplatsflexibilitet för yngre medarbetares engagemang? Studien syftar därför till att skapa förståelse för hur medarbetarnas engagemang samspelar med kombinerat arbete på distans och kontor, samt undersöka hur faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang varierar beroende på plats. För att besvara studiens syfte har vi undersökt yngre medarbetare och vilken betydelse arbetsplatsflexibilitet har för deras engagemang. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är mellan 24–30 år. Intervjuguiden har baserats på studiens teoretiska referensram om flexibla arbetsvillkor och medarbetarnas engagemang. Strukturen för intervjuguiden utgjordes av fyra olika teman: arbetet, din roll & personlig utveckling, effekter av arbetet samt relationer. Insamlad data analyserades därefter, med utgångspunkt i data, genom en tematisk analys i relation till den teoretiska referensramen vilket resulterade i en konceptuell modell. Studiens slutsatser visar på att arbetsplatsflexibiliteten har en betydelse för yngre medarbetares engagemang, där platsen kan användas för att vara engagerad till sitt arbete oavsett varifrån de väljer att arbeta. Faktorer som påverkar engagemanget negativt på distans eller kontor kan vändas till en positiv effekt genom att byta plats. Resultatet i studien visar att interaktioner och relationer är betydelsefulla för yngre medarbetares engagemang just för att de är relativt nya i sina roller. Däremot är detta något som upplevs svårare vid distansarbete och således handlar de praktiska rekommendationerna därför bland annat om vad ledare behöver ha i åtanke för att engagera yngre medarbetare vid distansarbete.

Hållbarhetsinitiativ har en signifikant påverkan på konsumenters förtroende och engagemang som i sin tur påverkar köpbeteendet. Författarna till denna studie drar slutsatsen att förtroendet och konsumenters uppfattning av hållbarhetsinitiativen är de viktigaste faktorerna, samt att konsumenter kräver tillgänglighet och lågt engagemang för att delta. Studien har även identifierat risker med hållbarhetsinitiativ, då gapet mellan konsumenternas förväntningar och företagens faktiska prestationer skapar en misstro hos konsumenterna. / Sustainability initiatives have a significant impact on consumertrust and commitment, which in turn affects purchasing behavior. The authors of this study conclude that trust and consumers' perceptions of business sustainability initiatives are the most important factors, and that consumers require availability and low commitment to participate. The study have also identified riskswith business sustainability initiatives, as the gap between consumers 'expectations and companies' actual performance creates mistrust among consumers.

Sammanfattning/Abstract Engström, Pontus (2021). Förmågan att se in i framtiden, en möjlig väg till engagemang iskolan. Specialpedagogprogrammet/Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutvecklingoch ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet har varit att belysa hur pedagoger kan använda målteorier för att förbättra omotiveradeelevers engagemang i skolarbete. Frågeställningar:På vilket sätt kan framtidsmål kopplas till elevers engagemang för skolarbete? Preciserade frågeställningar: - Vilket samband finns mellan framtidsmål och engagemang i skolarbete? - Vilka typer av mål visar på störst samband med hög motivation? Teori Studien har granskat resultatet genom Illeris inlärningsteori och Self determination theory(SDT) som beskriver grundläggande behov som behöver uppfyllas för att motivation ska kunnauppstå. Metod Studien har använt blandade metoder som inhämtningsunderlag, de kvantitativa delarna harhämtats in via SEI (student engagement instrument), en metod som används världen över föratt mäta elevers engagemang och sammanfatta det i en siffra (Fredericks et al, 2004). Dennasiffra har sedan jämförts med en mer kvalitativ enkät, där eleverna har fått beskriva sinaframtida mål på ett friare sätt. Delar från den kvalitativa delen har sedan med inspiration frånHammersleys metod för flermetodsforskning, använts för att identifiera mönster i resultaten(Bryman, 2011). Resultat Resultatet visar på en korrelation mellan elevers engagemang för skolan och hur väl utformademål och delmål de har. Elever som har välformulerade mål uppvisar högre engagemangspoängi snitt än elever som inte har det, de elever som anser att skolan är relevant för att uppnå sinaframtida mål visar också på högre engagemang än elever som inte gör det. Någon optimal tidshorisont för framtida mål har inte kunnat identifieras med hjälp av dennaundersökningsmetod. Specialpedagogiska implikationer Målorienterade arbetssätt kan utifrån studiens resultat antas fylla en funktion i arbetet med attförbättra elevers engagemang för skolan. För att skapa autonom motivation enligt SDT ter siganvändningen av mål och delmål som en lämplig arbetsmetod att utgå från.

Titel: De ömsesidiga sambanden - En kvalitativ studie om självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Madelene Regnell & Wilma Lindberg Nyckelord: Självledarskap, självledarskapsstrategier, motivation, engagemang  Problemformulering: Förklara huruvida det finns ett samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara de ömsesidiga sambanden mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Metod: I denna studie har en kvalitativ induktiv ansats tillämpats med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. Studien utgår från den subjektiva verkligheten där respondenternas egna erfarenheter och uppfattningar inom området grundar studiens teori. En kvalitativ studie har genomförts till följd av att sju individer har deltagit i individuella semistrukturerade intervjuer för att samla in den empiriska datan för studien. Den empiriska datan har i relation till den teoretiska förståelsen legat till grund för studiens analys och slutgiltiga resultat. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ömsesidiga samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Till följd av detta har det konstaterats att det finns ett triangulärt samband mellan de tre komponenterna. Utifrån studien har en förståelse kring komponenternas innebörd, vad de grundar sig i, hur de hör samman och dess påverkan av varandra identifierats.

Det är inte helt ovanligt att elever tenderar att göra motstånd mot bildundervisningen, ofta motiveras det med att ämnet är tråkigt eller känns meningslöst. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka metoder som kan tillämpas av lärare för att elever ska utveckla ett engagemang i bildundervisningen. Litteraturstudien är utförd genom en systematisk sökning efter relevanta källor. Detta resulterade i åtta texter som består av ämnesrapporter, vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultaten av källorna tyder på att elever engageras i undervisningen när de får vara med och påverka lektionens innehåll och när undervisningen behandlar något som ligger nära deras personliga intresse. Goda relationer mellan lärare och elever och att låta elever lära ut till varandra är också något som skapar engagemang. Resultaten från källorna ställs mot John Deweys (1859–1952) teorier om vad som bidrar till elevers engagemang i undervisningen. Dewey pekar också ut goda relationer i klassrummet som en engagerande faktor. Att lära genom upprepning, undervisning som tar hänsyn till elevers personliga intresse och att låta elever påverka lektionsinnehållet är också viktiga komponenter för att ett engagemang ska utvecklas. Litteraturöversikten mynnar ut i en gestaltning som speglar resultatet av det använda materialet.

Sammanfattning Färska undersökningar har visat på en kontinuerlig nedgång i elevers läsning av skönlitteratur. Därför har jag utfört en undersökning om hur man kan motivera dem till att läsa fler skönlitterära böcker. För att kunna utreda detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag använt mig av två metoder, observation och intervju. Jag har intervjuat en lärare och åtta elever som var involverade i två läsprojekt. Resultatet jag har fått fram kan inte anses vara allmängiltigt men det är ju inte heller syftet med den kvalitativa metoden. Däremot har jag fått mycket kunskap som säkert kommer att hjälpa mig i mitt framtida läraryrke. Mina slutsatser är att läraren bör vara engagerad och visa entusiasm beträffande läsning. Att hålla i boksamtal och presentera böcker för eleverna är ett bra sätt att väcka deras nyfikenhet på. Men för att eleverna ska vilja fortsätta läsa bör läraren hjälpa dem med de hinder som kan uppkomma. Eleverna bör också ibland få läsa i lugn och ro och för sin egen njutnings skull. Det är viktigt att läraren skapar tid för både högläsning och elevers egen läsning i skolan eftersom många elever inte läser hemma. Det är också viktigt att vara lyhörd för deras intressen samt att själv, som lärare, läsa många barn- och ungdomsböcker så att man kan ge sina elever bra rekommendationer. Utöver mina resultat har jag även lärt mig hur man utför en kvalitativ forskning och hur svårt det är att inte ställa ledande frågor i en intervjusituation. / A study on how to motivate pupils in the 4-6th school years to read.Commitment and enthusiasm makes readers.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i åk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhällsfrågor och vilka frågor som intresserar samma målgrupp. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag använt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av två undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och värderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssätt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att 6 av 10 är intresserade av samhällsfrågor och omkring hälften diskuterar samhällsfrågor med både andra i egen ålder och med vuxna. 62 procent tror att de skulle rösta i val som vuxna, vilket är lågt i jämförelse med vad Ungdomsstyrelsens undersökning visat. 82 procent menar att det är viktigt att förstå hur vårt samhälle fungerar.Under gruppintervjun med sex elever blev det tydligt att för dessa elever var det invandring och dess konsekvenser som engagerade mest som ämne och samhällsfråga och ledde till en stor debatt om detta.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas LundbergTitel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker – En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolanUppsats: LL1506, 41-60pHandledare: Rune JönssonMalmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna.Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a. Erving Goffman och Anthony Giddens. Studien bygger i övrigt på ett kvalitativt intervjumaterial bestående av sex separata intervjuer med unga kvinnor i gymnasieåldern. Fyra av de sex intervjupersonerna har det gemensamma att de alla är engagerade i någon form av politisk organisation medan de övriga två intervjupersonerna inte har något aktivt deltagande inom politiska organisationer. Vi lyfter fram och analyserar intervjupersonernas resonemang och synpunkter, vilka sedan kopplas till teorierna om identitet och värderingar, för att se om det finns någon skillnad i uppfattningar mellan de aktivt engagerade och de som inte har ett aktivt engagemang. I studien såg vi en skillnad i synen på hur skolan och undervisningen fungerar i relation till ungdomarnas egna uppfattningar om vardag och verklighet. Detta beroende på om ungdomarna var aktivt engagerade eller inte. I övrigt fann vi stora likheter mellan de båda grupperna i synen på identitet, skolans oförmåga att uppmuntra till engagemang och allmänna frågor kring värderingar. De största skillnaderna mellan de engagerade och icke-aktivt engagerade var dock vad man väljer att belysa som viktiga aspekter av undervisningen. Här framgår tydligt om ungdomarna har ett aktivt engagemang eller inte. Nyckelord: Identitet, Värderingar, Engagemang, Gymnasieskolan, Ungdomar, Unga kvinnor

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka aspekter som drama i undervisningen kan ha på elevers språkutveckling. Frågeställningen besvarades genom att samla in vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Libsearch, Education Research Complete och Google Scholar. En tematisk analys användes för att genomföra denna kunskapsöversikt. Artiklarna fick fram ett resultat som visade att drama kan påverka olika aspekter. Denna text kommer ta upp aspekterna; den muntliga språkförmågan, skrivförmågan, ordförrådet samt hur drama engagerar elever. Slutsatserna som har dragits utifrån resultatet är att drama har en stor positiv påverkan på elevers språkutveckling. Det inspirerar eleverna att se saker ur olika perspektiv, ökar ordförrådet och utvecklar både skrift- och språkförmågan. Det kräver dock att både lärare och elever har tålamod när de först börjar lära sig använda drama i undervisningen för att kunna ta del av kunskaperna.