No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter. Totalt utfördes två intervjuer samt en enkätundersökning med 47 deltagare. Resultatet visade inget samband mellan organisatoriskt engagemang och de undersökta faktorerna kommunikation, socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. I diskussionen framgick det att kommunikation var en betydande faktor som hade samband med socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. / The purpose of this study was to find possible connections between psychosocial work environment factors and if the factors co-occur with organizational commitment and if communication have a special significance in this correlation. Other studies have shown a positive correlation between psychosocial work environment factors and organizational commitment. The earlier studies have also shown that communication is a significant psychosocial work environment factor.  The study is conducted in secondary school in the south of Sweden. Data were collected through interviews and questionnaires. A total of two interviews were conducted, and a survey with 47 participants. The results showed no correlation between organizational commitment and communication, social support, decision latitude and possibilities of growth. The discussion showed that communication was a significant factor as it correlated with the factors social support, decision latitude and possibilities of growth.

<p>Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang. En annan aspekt som framkommit är att pedagogen behöver vårda sig själv för att ha energi i yrket. Vi ser ett behov av mer forskning om motivation och engagemang i pedagogyrket, för att lättare kunna skapa förutsättningar för engagerade och motiverade pedagoger.</p>

<p>Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.</p>

<p>Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst.</p><p>Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.</p>

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare. Hälften av respondenterna var klasslärare och hälften var fritidslärare. Studiens resultat visade att den största motivationsfaktorn hos samtliga lärare var eleverna. Elevers ärlighet, spontanitet, glädje, kunskapande samt deras lärande var faktorer som bidrog till deras motivation. Respondenterna var överens om att de i stor eller mycket stor utsträckning hade eget ansvar för sin motivation. Även påverkan från rektor och kollegor ansågs spela en stor roll. Rektorn påverkade deras motivation positivt genom att bland annat ge uppmuntran, respons, visa ett tydligt ledarskap, visa engagemang samt ge feedback. Kollegor som tappat motivationen hade en negativ påverkan på respondenternas motivation medan kollegor som ville prova nya saker, hade ett driv framåt, visade förtroende för varandra samt kunde samarbeta motiverade dem på ett positivt sätt. Fritidslärarna gav uttryck för att kollegor hade större inverkan på motivationen än vad klasslärarna uttryckte, men samtliga respondenter var överens om att kollegor hade påverkan på motivationen. Resultatet visade också att två av respondenterna menade att deras arbetssituation inte påverkade deras undervisning, medan de övriga respondenterna uttryckte att den faktiskt påverkade.

No description available.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap. Efter tolkning av hur resultatets faktorer hänger samman med den teoretiska bakgrunden formades en analytisk induktiv teori. Denna teori belyser tre faktorer som upplevs skapa engagemang hos medarbetare. Det är drivkraft som skapas genom uppmärksamhet, belöning och målfokusering. Det behövs ett engagerat ledarskap där tid dedikerats till utvecklingsarbete och mod innehas av ledningen och skapas åt medarbetarna. Dessutom fordras förtroende som kreeras genom förankring, förståelse och rätt förväntningar. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara. Jag har även genomfört intervjuer med pedagoger för att få svar på vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik, samt hur pedagoger gör för att skapa goda förutsättningar för att bedriva musik i förskolan. Detta ger enligt min uppfattning en bra bild av hur musiken används i de förskolor jag har valt att undersöka samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Svaren från frågeformuläret har jag sammanställt i diagram, som jag har kommenterat i relation till problempreciseringen och litteraturgenomgången. Svaren från intervjuerna har jag sammanställt varje fråga för sig i brödtexten med kommentarer och hänvisningar till forskning och frågeformuläret. Resultaten visar att det finns stora variationer i hur musik används mellan olika avdelningar och förskolor. Det visar också att synen på musik i förskolan varierar stort från avdelning till avdelning. Men det finns även likheter, samsyn och förståelse för att musiken ska utgå från barnens bästa. Med ökad kunskap om hur musik kan användas i förskolan, samt genom ökad förståelse om musikens nytta för andra ämnen, går det att med enkla metoder bedriva musikundervisning så att barn på ett stimulerande och lustfylld sätt kan utveckla sina kunskaper och färdigheter.