No description available.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet. Drivkraft och engagemang i säkerhetsfrågan utgjorde en grundförutsättning i utvecklingsarbetet för hälsa och säkerhet. Central styrning, stödfunktioner och nätverk skapade en plattform för gemensam drivning av utvecklingsarbetet. Skillnader i synsätt av säkerhetsbegreppet och problemområdets komplexitet samt hur arbetsmiljöns dimensioner betraktades, präglades i viss utsträckning av den hierarkiska chefspositionen. Chefskapets ansvars- och kravbild framtvingade prioriteringar vilket uppfattades kontraproduktivt. Slutsatser som kan dras från studien är ett behov av vidare forskning med avseende på verktyg och stöd i chefsrollen samt gällande arbetsmiljöns dimensioners påverkan på individens hälsa för utveckling av strategier för en säkerhetskultur. / An increase in work-related illness has highlighted the importance of occupational health and safety for the individuals health and well-being. Organizational management creates an important setting for health promotion strategies in the workplace. Awareness about workplace safety and health is of great importance for organizational development and sustainability. The purpose of this study was to describe the perceived successful and counterproductive factors among managers in the development of a safety culture. A qualitative approach was taken and semi-structured interviews were performed. Results show that commitment to safety issues was a prerequisite in the development of a safety culture. Organizational control, support and network created important settings for occupational health and safety. Differences in approach of safety performance, the inherent complexity of the problem area and regarding physical, psychological and psychosocial aspects were to some extent characterized by hierarchical positioning. Managers responsibilities and requirements enforced priorities that were perceived counterproductive. The following conclusions that can be drawn from the study are a need for further research with respect to the tools and support in the management role as well as the work environments different aspects and impact on the individuals health and safety for development of strategies for a safety culture.

Abstrakt   Titel: En studie över hur den anställdes medvetenhet, förståelse och engagemang påverkar kundnöjdheten.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning mot fastighetsförmedling   Författare: Emma Rydfjäll & Kimberly Pändel Lehn   Handledare: Lars-Johan Åge   Datum: 2013-maj   Syfte/bakgrund: Den interna marknadsföringen har blivit allt viktigare. Studier har visat att företag genom sin interna marknadsföring ska uppnå sitt varumärkes mål genom att behandla sina anställda som interna kunder. De som är nöjda med sin tillvaro på arbetet har större möjlighet att leverera ett högt värde till kunden. Ghose (2009) har tagit fram en modell som fokuserar på de anställda och deras möjlighet att leverera varumärkets löfte. Denna modell har som syfte att mäta den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke. Ghose menar att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang desto högre inblick har den anställda i företagets varumärke, detta leder till en högre kundnöjdhet. Syftet med detta arbete är att utreda hållbarheten i hypotesen att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang de anställda har i ett företags varumärke desto högre kundnöjdheten.   Metod: För att utreda hållbarheten i hypotesen baseras uppsatsen på en kvantitativ metod där data har samlats in genom en enkätundersökning. Data har analyserats manuellt genom användning av olika tabeller och statistiskt genom Point Biserial Correlation.   Reslutat & Slutsats: Efter att ha utrett orsakssambandet i hypotesen visar resultatet att modellen Internal Brand Proprietor, IBP, är hållbar.   Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till framtida forskning är att genomföra denna empiriska undersökning inom en annan bransch. En sådan studie skulle innebära att resultatets tillförlitlighet och generaliserbarhet stärks.   Uppsatsens bidrag: Bidraget med uppsatsen är beviset på IBP-modellens hållbarhet. Den visar att den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke påverkar kundnöjdheten.   Nyckelord: IBP-modellen, kundnöjdhet, varumärke, anställda, engagemang.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna. Våra respondenters upplevelser bidrar till en ökad förståelse för de avgränsningssvårigheter arbetstagarna känner. Slutsatsen är att bristande styrning och stöd från organisationen i kombination med ett stort personligt engagemang och möjligheter att integrera egna mål, leder till arbete som sker utanför arbetsbeskrivning och betald tid.

Title: Reward systems and Commitment-A study of Eniro 118 118, Ernst & Young and Henses men'sfashion.Authors: Marlene Backlund, Vida Miraftab & Marcus SvenssonSupervisor: Arne SöderbomCourse: Dissertation 15 ECTSKey words: incentive programs, commitment and justicePurpose: The purpose of the study is to learn about the relationship betweenrewards and employee commitment in the case companies.Method: We have chosen to design the study, from a hermeneutic visibleway, and the essay approach is abductive. Study research methodis qualitative. We have chosen the method of interview in the casestudy. Theory: The thesis theoretical framework is separated into two main parts,incentive systems and commitment. The chapter is summarized ina model.Empirical method: A total of nine interviews conducted, three interviews in three casecompanies. The empirical data were categorized into five differentcategories, each case company for itself. The interviews are thenpresented separately in the empirical chapter.Conclusion: Our conclusion is that we can identify a pattern of non-monetaryrewards and commitment. We identified the justice in all cases,regardless of how the companies reward system is structured.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen. Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt. 72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang. Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten. Dessa elevers engagemang var under lektionen större än det engagemang eleverna som deltog i den traditionellt utformande lektionen visade. Resultatet för enkäten visade också på intressanta skillnader i vissa specifika frågor mellan de elever som tagit del av den traditionellt utformade lektionen och de som tagit del av den musiskt utformade lektionen. Dessa skillnader diskuterades och en avslutande reflektion blev, att olika elever lär på olika sätt och att lärandet främjas av musiska undervisningsmetoder.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter. Detta för att bidra till att undervisningen blir varierad med en mångfald av lärtillfällen. Vi anser att aktiviteterna i kombination med uterummet möjliggör engagemang och motivation samt god hälsa hos både elever och lärare.

Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst. Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.

No description available.