Digitala verktyg har blivit en integrerad del av undervisningspraktiken, inte minst i språkundervisningen. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag sett att lärare använder digitala verktyg av olika slag och i olika syften. Man vet dock inte mycket om i vilket syfte de används och på vilket sätt dessa verktyg exempelvis bidrar till en fördjupad kvalitet i språkundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av digitala verktyg i undervisningen i engelska en mellanstadieklass (årskurs 5). Studien kommer att fokusera på att identifiera vilka digitala verktyg och vilka program som används av lärare i undervisning i engelska och i vilket pedagogiskt syfte dessa digitala verktyg används. Metoden för att materialinsamling är kvalitativ och materialet består av klassrumsobservationer med observationsschema och fältanteckningar. Som analysmetod används tematisk analysmetod av Braun & Clarke (2006).Studien baseras på TPCK-teorin (Technological Pedagogical Content Knowledge), som är en teoretisk ram inom utbildningsforskning och pedagogik. TPCK-teorin syftar till att förstå och beskriva den komplexa kunskap som krävs för att effektivt integrera teknik i undervisningen. Enligt TPCK-teorin är undervisning och lärande en kombination av tre kunskapsområden: teknologi, pedagogik och ämnesinnehåll. Teknologisk kunskap handlar om att förstå digitala verktyg och deras möjligheter.Resultaten från studien visar att olika digitala verktyg används för att undervisa engelska i grundskolan. Quizlet, Kahoot, Google Classroom, Google Dokument, Smartboard och projektor är några av de verktyg som används. Användningen av dessa verktyg varierar beroende på pedagogiska mål och ändamål.

Mer än en fjärdedel grundskolelever i Sverige har en utländsk bakgrund och kan anses att ha kunskaper i ett språk annat än svenska. Skolan har ett uppdrag att ge en likvärdig utbildning till alla elever och därför måste eventuella inverkan av elevernas olika språkliga färdigheter på deras lärande utredas. Syftet med den här studien är att undersöka lärare i engelskas erfarenheter av att arbeta med tvåspråkiga elever, det vill säga elever som har höga kunskaper i svenska och pratar ett språk annat än svenska hemma. Denna ska bilda kunskap om utmaningarna och möjligheterna som finns i arbetet med elever som lär sig engelska som ett tredje språk. Ostrukturerade intervjuer genomförs med sex grundskolelärare, två från varje stadium, för att få fram deras erfarenheter. En tematisk analys visar: att lärarna inte ser tvåspråkiga elever som en distinkt kategori, helt skild från nyanlända elever; att tvåspråkiga elever bedöms ofta att ha högre förmågor i muntliga färdigheter och; att mellan- och högstadielärarna önskar fortbildning om undervisningsmetoder respektive tredje språkinlärning för att möta utmaningarna och möjligheterna som finns på bästa sätt. Diskuteras lärarnas erfarenheter och sin tankegång kring dessa och hur dessa skiljer sig beroende på i vilket stadium de arbetar. Vidare forskning behövs utifrån tvåspråkiga elevernas perspektiv.

Syftet med examensarbetet är till att börja med att undersöka vilken inställning ett antal lärare på en grundskola har till begreppet ämnesintegration, vilken erfarenhet de har av att arbeta med ämnesintegrerad undervisning och hur de upplever det. Ett andra syfte med arbetet är att undersöka vilken inställning lärarna har till att ämnesintegrera andra ämnen med engelska och vilken erfarenhet de har av att göra det. Fördelar och utmaningar som lärarna upplever med att genomföra en ämnesintegrerad undervisning beskrivs.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare.Materialet analyseras med hjälp av litteratur om pedagogiska teorier och metoder, aktuell läroplan för grundskolan, samt forskning.Resultatet visar att en majoritet av lärarna i studien ser många positiva effekter av att arbeta ämnesintegrerat, både för den egna planeringen och genomförandet av undervisningen samt för elevernas upplevelse av undervisningen. När det gäller ämnesintegration med engelska ser lärarna en del utmaningar, främst i de lägre årskurserna. Även på mellanstadiet finns utmaningar p.g.a. stor spridning i elevernas engelskkunskaper.

Denna uppsats undersöker förekomsten av kodväxling i svenska ungdomars vardagskonversationer. Uppsatsen använder sig av tre inspelade samtal mellan grupper avvänner i åldern 20–25. Syftet med studien är att undersöka vilka pragmatiska funktioner kodväxling har i ungdomars samtal. Samtalet spelades in och materialet transkriberades, för att sedan analyseras med hjälp av conversation analysis. Resultatet som uppsatsen kom fram till är att kodväxlingar är mer vanligt förekommande i mindre allvarliga samtalsämnen. De förekommer även som en lösning för att inte uppehålla konversationen när en talare glömt bort ett svenskt ord. Vidare förekommer kodväxlingar ofta i kluster. I uppsatsen analyserades även adverben low-key och basically, där slutsatsen är att de används då svenskan saknar liknande ord, och att de kan vara på väg att gå från kodväxling till låneord.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elever tror att demokrati kan leda till ökad motivation. Detta är en empirisk studie baserad på kvalitativa intervjuer genomförda med hjälp av tre fokus grupper som består av fyra elever i varje grupp. En grupp innehöll fyra pojkar och den andra gruppen innehöll fyra flickor från samma klass, sjunde klass. Den tredje gruppen bestod av tre pojkar och en flicka från samma klass på gymnasiet. Det viktigaste resultatet var att de intervjuade inte ansåg att de tillfrågades av deras lärare att delta i planeringen av engelsklektionerna, även om de påpekade att deras motivation sannolikt skulle öka om de gavs möjlighet att delta i lektionsplaneringen. Undersökningen för denna uppsats visar också att de intervjuade har många förväntningar på en lärares personlighetsdrag och sätt att undervisa. Den viktigaste slutsatsen i denna avhandling är att även om det är en åldersskillnad på fem år mellan de intervjuade, varierade inte elevernas deltagande av engelskundervisningen. Alla de intervjuade hävdade att de inte känner sig involverade i planeringen av engelskundervisningen. Följaktligen hävdas det att styrdokumenten inte följs till fullo gällande elevdemokrati. / ABSTRACTThe aim of this dissertation is to investigate if students believe democracy could lead to an enhancement in their motivation. This is an empirical study based on qualitative interviews conducted with three focus groups consisting of four pupils in every group. One group included four boys and the second group four girls from the same class in seventh grade. The third group consisted of three boys and one girl from the same class in upper secondary school. The main result was that the interviewees did not feel that they were asked by their teacher to take part in the planning of the English lessons, although they pointed out that their motivation would probably increase if given the opportunity to participate in the lesson planning. The investigation for this paper also shows that the interviewees have a lot of expectations on a teachers personality traits and way of teaching. The main finding in this dissertation is that even though there is a five-year age difference between the interviewees, the participation in their English learning did not vary. All the interviewees claimed that they do not feel that they are involved in their English lesson planning. Consequently, it is claimed that the steering documents are not followed to the fullest concerning student democracy. Key words: English, lesson planning, motivation, Student democracy, The National curriculum

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn.För att komma ifrån de problem som begreppet ”ett vidgat textbegrepp” skapar har här använts ett nytt uttryck, ”kommunikativa uttryck” eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet.Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken.Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser.Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna. Det innebär att man inte låter övriga kommunika-tionsuttryck få tala med sina egna förutsättningar och språk.Den andra slutsatsen är att det verkar finnas en skillnad i hur läromedelsförfattare tän-ker sig att man skall arbeta med texterna beroende på vilka elevgrupper läromedlen riktar sig till, trots att det faktiskt är samma kurs som skall ges i alla fallen. Materialet visar att det finns en övervikt av andra kommunikationsuttryck än text i läromedlet Straight Forward English 5(Harling et al, 2008) som uttryckligen riktar sig till elever som endast läser kursen Engelska A.

I uppsatsen förenas två perspektiv – engelska och estetik – med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde.Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck – fotografier och musik. Lektionerna observerades och följdes sedan av intervjuer med elever och engelsklärare. Insamling och bearbetning av empirisk data grundar sig på kvalitativa metoder. Det har visat sig att estetiska uttrycksformer i engelskundervisningen kan bidra till språkutveckling, men att de också kan medföra andra dimensioner i lärandet, så som lust i lärandet, meningsfullhet och delaktighet. / In this essay two perspectives – English and Aesthetics – are united with communication as their common denominator. The aim of this essay is to investigate how aesthetic expressions can contribute to students’ language acquisition. Aesthetics plays a double role in this essay, both as a pedagogical tool in English teaching but also as a language form with a sort of intrinsic value. The investigation is based on two English lessons, performed by myself, and taught in a secondary school class, i.e. eighth grade. Focus was oral communication combined with already existing aesthetic expressions – photography and music. The lessons were observed and followed by interviews with students and English teachers. The gathering and processing of empirical data are based on qualitative methods.It has been proved that aesthetic expressions in English teaching can contribute to language acquisition, but they can also entail other dimensions of students’ learning, such as lust for learning, meaningfulness and participation.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma.För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen.Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt. Begreppet är tvivelaktigt; frågorna det genererar är i högsta grad fängslande.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola.Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod. I min läromedelsanalys utgår jag från de teoretiska och analytiska perspektiv Tornberg (2000) utarbetat för sin analys av talet om kultur och kommunikation i kursplaner och läromedel. Genom att göra detta vill jag undersöka läromedlen ifråga i förhållande till hur dessa betingar och/eller öppnar för möjligheter till ett flerstämmigt meningsskapande i språkundervisningen, och på så vis skapar förutsättningar för en engelskundervisning som kan fungera som en arena för demokratiska erfarenheter, utifrån en deliberativ demokratisyn. Resultatet visar att sättet på vilket kultur och kommunikation behandlas i läroböckerna skiljer sig åt i flera avseenden. Detta har betydelse för möjligheterna respektive lärobok öppnar för ett flerstämmigt meningsskapande. Läroböckerna öppnar således i olika hög grad för möjligheter att göra demokratiska erfarenheter i undervisningens här och nu. Dock är läromedel enbart en bland många faktorer att ta hänsyn till vad gäller engelska som demokratiämne.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen.