Multimodala texter influerade av fantasy-genren har visat sig vara en motivationshöjande tillgång som kan gynna språkkunskaperna. I studien förklarar den narrativa teorin vad som sker när läsaren upplever ett litterärt verk, men även i mötet med rörliga bilder. I studien har det använts olika former av kvalitativa undersökningsmetoder; (1) en enkät, (2) en kvalitativ dataanalys i form av två tester och (3) två fokusgruppsintervjuer utifrån the grounded theory. Denna studie har syftat till att utforska multimodalitetens möjligheter och jämfört elevernas (1) narrativa kompetens och (2) textrörlighet i tryckt text och film. Förutom jämförelsen av elevernas textrörlighet i de olika multimodala formerna har det även diskuterats vad intresse och attityd har för påverkan på elevernas svar i respektive förståelse. Slutligen sammanfattas graden av möjligheter för att integrera filmen som en multimodal text i den språkliga undervisningen. Studien besvarar frågorna; ”Hur påverkar berättelsen i de två olika medieformaten elevers textrörlighet?”, ”I vilken mån påverkar attityd och intresse vad filmen respektive textutdraget förmedlar?” och ”I vilken utsträckning kan film bidra som ett komplement till läsförståelsen i undervisningen?”.   Resultatet visar att textrörligheten i undersökningen hade en högre grad i samtliga läsfärdigheter hos de deltagande eleverna som såg filmen samt att attityd och intresse har påverkat deras svar, både positivt och negativt. / Multimodal texts influenced by the fantasy genres have proven to be a motivational boost that can benefit the language skills. In the study, the narrative theory explains what happens when the reader experiences a literary work, but also in the encounter with moving images. The study has used various forms of qualitative research methods; (1) a survey, (2) a qualitative data sheet in the form of two tests and (3) two focus group interviews based on the grounded theory.   This study aims to explore the possibilities of multimodality and comparing students' narrative skills and (2) envisionment in printed text and film. In addition to the comparison of the students ‘ envisionment in the various multimodal forms, it has also been discussed how interest and attitude affects the students' responses in their respective understanding. Finally, the degree of opportunity for integrating the film is summarized as a multimodal text in the linguistic teaching. The study answers the questions; "How does the story in the two different media formats affect the student's envisonment?", "To what extent does the attitude and interest affect what the film and the text represent?" And "To what extent can films contribute as a complement to reading comprehension in the language teaching? ".   The results shows that the envisonment of text in the survey was higher in all reading skills of the participating students who saw the film, and that attitude and interest have influenced their responses, both positively and negatively.

Denna studie handlar om elever med ett lägre språkligt självförtroende i engelska. I den svenska skolan riskerar elever med dessa svårigheter att hämma sin egen språkutveckling som sin tur kan minska motivationen till skolämnet engelska. Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen skett med intervjuer där fyra elever med ett lägre språkligt självförtroende inkluderats. Studien grundar sig på två teoretiska perspektiv, Self-Determination Theory och Directed Motivational Current. Genom intervjuerna och teorierna har studien hjälpt oss att förstå vad elever i årskurs 5 finner viktigt för att motiveras i engelskämnet. Det visar sig att autonomi och tillhörighet i klassen har de största betydande rollerna för en ökning av motivation och vidareutveckling av deras språkliga självförtroende.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.

No description available.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en diskussion kring de moderna språkämnenas legitimitet i den svenska skolan. Detta genom att undersöka språklärares syn på möjligheten att inkludera arbetet med värdegrundsfrågor i undervisningen i moderna språk. Studien innefattar också en jämförelse med undervisningen i ämnet engelska. Undersökningens teoretiska förankring utgörs av fyra olika synsätt på relationen mellan utbildning och demokrati, nämligen lärande om, genom och för demokrati, samt demokrati här och nu . Viktiga utgångs- och referenspunkter för examensarbetet är dessutom grund- och gymnasieskolans läroplaner, samt Skolverkets presentation av skolans värdegrundsarbete. Den aktuella studien har genomförts med hjälp av samtalsintervjuer med lärare som har ämneskombinationen moderna språk/engelska. Resultatet från dessa intervjuer visar att samtliga av de ovan nämnda synsätten i någon mån kan återspeglas i undervisningen i moderna språk, om än i varierande grad. Förekomsten av respektive synsätt tycks bland annat bero på elevernas kunskapsnivå i målspråket, lärarens intressen och erfarenheter, gruppstorlek, samt undervisningens tidsutrymme. I jämförelsen med engelskämnet konstaterade de intervjuade språklärarna att det framförallt är två saker som de moderna språken kan bidra med till värdegrundsarbetet. Dels kan kunskaper i ytterligare främmande språk utöver engelska ge utökade möjligheter att knyta an till andra folk och kulturer, dels kan språkstudierna förse eleverna med nya perspektiv på exempelvis kulturella företeelser och människors olika livssituationer. Det sistnämnda kan leda till en utveckling av elevernas generella interkulturella kompetens, vilket är en viktig målsättning i det nutida språkklassrummet.

Följande uppsats är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och den har som syfte att undersöka engelsklärares uppfattning om och inställning till hur elever kommer i kontakt med det engelska språket på sin fritid.    De metoder som användes under studiens gång var semistrukturerad intervju och enkätundersökning. Sammanlagt deltog 7 engelsklärare i grundskolan, varav två deltog i den semistrukturerade intervjun och resterande fem deltog via en digital enkät.   Studiens resultat visar att engelsklärare är medvetna om hur deras elever kommer i kontakt med engelska, och utifrån detta individanpassar de undervisningen bland annat genom öppna uppgifter baserat på elevernas egna intressen. Den röda tråden som går genom studiens resultat handlar om ett av lärarens viktigaste uppdrag, att se vad eleven än behöver träna på, för att sedan hjälpa dem utveckla det.

Syftet med denna studie är att utifrån existerande forskning undersöka på vilka sätt datorspel som inte är utformade i undervisningssyfte påverkar elevers vokabulär i engelska samt vilka aspekter från datorspel vi kan använda oss av i engelskklassrummet. Det finns många studier som menar att datorspel gynnar barn och ungdomars utveckling av engelskt vokabulär och språkinlärning i allmänhet. Andra studier visar att datorspel stjälper språkinlärning genom att skapa aggressivitet och fokus på fula ord. Det finns många spel som tekniskt sett har beståndsdelarna för att vara en bra miljö för andraspråksinlärare av engelska. Denna studie undersöker vad forskning säger om detta och ställer deras resultat mot och med varandra för en sammanställning. Studien berörs av artiklar som är både svenska och internationella eftersom syftet handlar om engelska för andraspråksinlärare vilket innebär att det appliceras till alla barn och ungdomar som spelar datorspel oavsett ursprung. Artiklarna vi har valt att använda oss av handlar om hur datorspel påverkar språkinlärning på ett eller annat sätt. Vi har valt att avgränsa oss till spelgenren ”mmorpg” (massivley multiplayer online role playing game) av anledningen att det är den spelgenren som enligt forskning tilltalar flest barn och ungdomar i form av intresse. Resultatet visar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd i engelska för andraspråksinlärning. Dock för att datorspel ska kunna bidra till det på bästa sätt bör andraspråksinläraren ha ett intresse för datorspel eller vara villig att lägga ner mycket tid för att skapa ett intresse. Resultatet visar också att det finns aspekter från datorspel som dess uppbyggnad, design och dess mål- och belöningssystem som kan implementeras i engelskundervisningen för att bygga upp ett intresse om ämnet och skapa motivation.

Elever i skolan ska få det stöd de är i behov av för att utvecklas och nå så långt som möjligt enligt skollagen. Trots detta ser vi sjunkande resultat i ämnet engelska i skolan där drygt 7 % av eleverna 2016 inte nådde betyget E när de lämnade grundskolan. I denna uppsats vill jag bidra med kunskap om engelskundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.Mina frågeställningar har utgått från vilka möjligheter och hinder ämneslärare och speciallä- rare beskriver i arbetet med att stödja språkinlärningen i engelska för elever i läs- och skriv- svårigheter. Skapas goda relationer med eleverna och påverkar detta undervisningen samt vilka insatser skolan erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Teoretiska utgångs- punkter har varit det relationella och det kategoriska perspektivet samt Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga komponenter för att individen inte ska ge upp när den utsätts för svårigheter. Jag har intervjuat ämneslärare och speciallärare som undervisar i ämnet engelska. Speciallärare har intervjuats utifrån att de arbetar med materialet HELP start som är multisensoriskt och speci- ellt framtaget för elever med fonologiska svårigheter. Resultatet visar att ämneslärare upple- ver att de inte alltid har tillräckliga kunskaper och känner sig rådvilla hur de ska stödja elever med läs- och skrivsvårighet/dyslexi. Undervisningen anpassas men att det inte alltid räcker ef- tersom eleverna inte kommer vidare i sin språkinlärning utan istället är uppgivna inför eng- elskundervisningens svårigheter. Speciallärarna upplever att HELP start ger eleverna struktur och begriplighet och ger dem ökat självförtroende och motivation till att utveckla sin språkin- lärning. Fortsatt forskning om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och undervisning i engelska är angelägen och behöver utvecklas.