Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

No description available.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.

Syftet med studien var att fördjupa våra kunskaper om hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära i årskurserna F-3. Metoden som tillämpades var en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter var nio F-3 lärare som är verksamma på fem olika skolor i Mellansverige. Den pragmatiska lärandeteorin var studiens utgångspunkt. Utifrån studiens frågeställning har faktorer för meningsfullt lärande grundats ur den pragmatiska lärandeteorin för att tolka och analysera hur faktorerna, i förhållande till lärarnas uttalanden bidrar till en meningsfull NO-undervisning. Det visar att teori och praktik, elevernas erfarenheter, intressen och kunskapsnivåer är grundläggande aspekter i lärarnas NO-undervisning. Utifrån lärarnas beskrivningar visar resultatet att deras utgångspunkt för planeringen i undervisningen är elevgruppens kunskapsnivåer. Undervisningen anpassas för att vara relevant och avspegla samhällslivet utifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen, vilket delvis formar ämnesinnehållet. Ämnesinnehållet behandlas teoretiskt och praktisk för att eleverna ska befästa och erfara kunskaper. Detta resulterar i att ett lustfyllt lärande kan uppstå där elevernas intressen skapas och tillvaratas, vilket kan antas leda till ett meningsfullt lärande. Studiens slutsats är därmed att faktorer inom den pragmatiska lärandeteorin som analyserats i förhållande till lärarnas uttalanden visade sig beskrivas som framgångsrika undervisningsverktyg av lärarna i studien för att skapa en meningsfull NO-undervisning, vilket kan främja elevernas lust att lära i årskurserna F-3. / The study aimed to deepen our understanding of how teachers can create a meaningful science teaching that promotes pupils' desire to learn in grades F-3. The method used was a qualitative approach consisting of semi-structured interviews. The study's informants were nine F-3 teachers who are active in five different schools in Central Sweden. The pragmatic learning theory was the starting point of the study. Based on the study's question, factors for meaningful learning have been based on the pragmatic learning theory to interpret and analyze how the factors, in relation to the teachers' statements, contribute to meaningful science teaching. It shows that theory and practice, pupils' experiences, interests, and knowledge levels are fundamental aspects of a teachers' science teaching. Based on teachers' descriptions, the results show that their starting point for planning science teaching is the pupil group's knowledge levels. Teaching is adapted to be relevant and reflect social life and pupils' experiences and interests, which partly shape the subject content. The subject content is treated theoretically and practically so the pupils can amass and experience knowledge. This can enable a fun-filled and meaningful learning experience where pupils' interests are formed and maintained. The study determines that factors identified in the teachers' statements, which were analyzed through pragmatic learning theory, turned out to be described as successful teaching tools for achieving a meaningful science teaching that can promote pupils' desire to learn.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor. I enkätundersökningen deltog 47 elever och i gruppintervjuerna deltog fyra flickor och fyra pojkar. Resultatet visar att flickor ochpojkar anser att sex- och samlevnadsundervisning är viktigt och att de fått en relevant undervisning under grundskolans senare år. Gemensamt för flickor och pojkar är att de vill ha en varierad undervisning av såväl innehåll som undervisningsmetoder. Viktigt är att den som undervisar i området skall vara väl insatt och ha stora kunskaper inomområdet. Den som undervisar får heller inte, anser eleverna, bli generad och tycka att det är pinsamt när eleverna ställer frågor. Eleverna i undersökningen saknar dock utrymme för diskussion i undervisningen. Studien visar även att eleverna uppfattar att en stor del av undervisningen läggs på frågor rörande sexualitet, könsorganens anatomi,könssjukdomar och preventivmedel. Däremot läggs endast en begränsad del utav tiden på samtal rörande samlevnad, vilket är ett område som eleverna efterfrågar i undervisningen. För att åstadkomma en meningsfull undervisning i sex- och samlevnad ur ett elevperspektiv förutsätts att eleverna får tillgång till information om vad undervisningsområdet skall innehålla. Genom förhandsinformationen kan eleverna ges inflytande i undervisningen. Av stor betydelse för eleverna är att läraren utgår ifrån elevernas frågor och vad eleverna känner är relevant för dem just nu. / Experience and research of sexual education in school shows that the teaching is not valued as satisfaction by young people. To investigate this statement a study of girls’and boys’ perceptions of content and teaching methods in sexual education in secondary school was conducted. How the teaching should be designed to be meaningful is of interest in the study. The study was conducted with a qualitative approach where the key is to get the different views. To gather the data both questionnaires and group interviews were used. The questionnaires study involved 47 students and group interviews four girls and four boys. The result shows that students believe that sexual education is important and that they had received a good education in secondary school. Common for girls and boys is that they want a varied teaching of both content and teaching methods. It's important that anyone who teaches in the area must have good knowledge. The students also think that the teacher must not be embarrassed and think it's embarrassing when students ask questions. Students in the investigation wants more time for discussions. The study also shows that a large part of teaching is on issues related to sexuality, genital anatomy, STD and contraception. On the other hand is only a bit of time about relationships, which is an area that students are asking for. In order to achieve a meaningful education, from a student perspective, requires that students gain knowledge of what the area contains in order to be able to have influence in teaching. By preliminary information students can be given influence in teaching. It's of great importance that the teacher understands students' questions and what students feel is relevant for them right now.

The purpose of this study is to describe how and why primary school teachers use the Kiwi method – especially in relation to reading difficulties. To answer this purpose, I conducted qualitative interviews with three primary school teachers. The interviews were transcribed since I made the estimation that they would provide with a more comprehensive material to the study that way. The result showed that the teachers did not make any differences in their teaching regardless whether they were planning for pupils with or without reading difficulties. Adjustments were made to all pupils, to meet all their special needs. They did so since the Kiwi method advocates meaningful teaching, where reading should be rewarding already from the beginning. The Kiwi method’s key stones are reading aloud, unified reading, guided reading and independent reading. All three of the teachers used these key stones in their teaching, but in different ways. / Syftet med studien är att undersöka hur och varför lärare arbetar med Kiwimetoden, särskilt i relation till elever med lässvårigheter. För att svara på detta syfte genomfördes kvalitativa in- tervjuer med tre lärare som arbetar med Kiwimetoden inom årskurs 1–3. Intervjuerna transkri- berades, eftersom bedömningen gjordes att det skulle resultera i ett rikare material till under- sökningen. Resultatet visade att lärarna inte gjorde någon skillnad på undervisningen oavsett om det gällde elever med eller utan lässvårigheter. Anpassningar gjordes nämligen åt alla elever, för att möta alla elevers särskilda behov. Detta gjordes eftersom Kiwimetoden förespråkar me- ningsfull undervisning där det ska löna sig att läsa redan från start. Kiwimetodens hörnstenar är högläsning, gemensam läsning, vägledd läsning och självständig läsning. Alla lärarna an- vände sig av dessa i sin läsundervisning, men på olika sätt.