Denna studie har utformats med hjälp av intervjuer där gymnasieelever i årskurs 3 ärmålgruppen. Gymnasiet som jag utförde intervjuerna på befinner sig i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet med denna studie är att undersökahuruvidagymnasieeleverna uppleverstress och motivationtill nationella prov i ämnet engelska. De kategoriersom förekommer i denna studie är motivation och stress och det bygger på frågeställningarna. Begreppeninternaliserande beteende och motivation, lärandemål och prestationsmål samtautonomous motivation ochcontrolled motivationanvänds i denna studie för att tolka resultaten och analysen. Slutsatsen för denna studie är atten stor del av flickorna uppgav att de är stressade inför nationella prov i engelska. Orsaken till flickornas stress är bland annat på grund av föräldrarnas förväntningardär man önskar att eleverna ska åstadkomma goda resultatsamt höga förväntningar som respondenterna hade gentemot sig själva. Stressen bland pojkarna var inte lika påtaglig som hos flickorna då de uttryckligen menade på att de inte känner en stress.Däremotframgår det att en stor del av respondenterna är motiverade i en högre utsträckning inför nationella provmedanen elevinte är det. Motivationenpå dessa elever bygger på vilken målorientering de utgår ifrån, d.v.s. lärandemål eller prestationsmål.Relationen stress och motivation är komplex bland respondenterna. De intervjuade elevernamenade på att de är motiveradedå de önskar att få uppnådiverse mål. Stressen som respondenterna upplever baserar sig på olika anledningar men stressenverkar inte påverka motivationen.

Engelska språket är en stor del av elevers vardagliga liv idag och därmed existerar den inte endast inom skolans värld utan även på elevens fritid. Den tidigare forskningen visar på att användning av kodväxling är positivt för att förklara nya ord när det kommer till målspråk men att lärares attityd till målspråket påverkar i hur stor utsträckning det används. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar och synsätt kring det muntliga användandet av målspråket engelska (ME) i årskurs 4-6. Vidare har vi som syfte att ta reda på hur valet av att använda kodväxling ser ut hos lärarna, samt att undersöka hur en hög måluppfyllelse kan uppnås. Den teoretiska utgångspunkten som vår studie utgår ifrån är hermeneutiken och studien baseras på intervjuer av sju verksamma lärare i engelska. Resultatet visar att lärare kodväxlar i stor utsträckning på grund av elevers bristande förståelse, där instruktioner ges och vid hantering av klassrummet. Resultatet visar också att lärare tenderar att använda ME i hög utsträckning och att elevers trygghet att tala spelar roll i hur stor mängd ME läraren använder. Vidare visar resultatet att lärarna anser att kunskapskraven i ämnet engelska är relativt lågt satta och att lärarna innehar högre krav på eleverna. De anser också att eleverna har många olika kunskapsnivåer som också påverkar måluppfyllelsen. Två utmärkande faktorer som framkom är att det finns ett utpräglat “spelspråk” som elever använder sig av samt elever som inte har svenska som modersmål innehar tre språk att lära in. Resultatet visar att båda faktorerna kan vara både positiva och negativa för elevers måluppfyllelse.

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå. / <p>Engelska</p>

Vikten av att utveckla engelskkunskaper betonas såväl i de övergripande målen och riktlinjerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som i kursplanen för engelskämnet (Lgr 11 2019). Forskarna Horwitz, Horwitz och Cope (1986) har identifierat en situationsspecifik typ av språkängslan vid inlärning av främmande språk, främmandespråkängslan, vilket kan beskrivas utifrån de tre typerna kommunikationsoro, testängslan samt rädsla för negativ utvärdering. Denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som studerar detta fenomen bland elever inom grundskolans tidiga engelskundervisning. Kunskapsöversiktens syfte är därmed att undersöka vad som kännetecknar forskningen om språkängslan inom ämnet engelska som främmande språk, hos elever i åldrarna sex till tolv år. Syftet specificeras genom följande frågeställningar: Vad kännetecknar genomförandet av forskningen om språkängslan gällande aspekterna land, publiceringsår, syfte, metoder samt deltagare/urval? Vilka olika faktorer har identifierats framkalla eller påverka elevers språkängslan? Finns det samband mellan språkängslan och hur elever upplever och/eller presterar inom engelskundervisningen? Kunskapsöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar, som identifierats genom databassökningar samt manuella sökningar. Med utgångspunkt i kunskapsöversiktens inriktning, valdes relevanta sökord för databassökningarna ut. För urvalet upprättades dessutom ett antal inkluderings- respektive exkluderingskriterier, anpassade efter kunskapsöversiktens syfte. När urvalet fastställts genomfördes en kartläggning av de utvalda artiklarna, följt av en analysprocess samt tolkning och diskussion av resultatet. Resultatet belyser olika faktorer och situationer som forskningen identifierat framkallarelevers språkängslan, kategoriserade utifrån de tre typerna av främmandespråkängslan. Exempel på samtliga typer återfinns bland studiernas resultat, dock med viss övervikt på kommunikationsoro. Vidare framkommer att forskningen funnit språkängslan vara relaterat till vissa individuella faktorer, såsom strategianvändning, årskurs och kön. Därefter presenteras samband som identifierats mellan språkängslan och elevers upplevelse av samt prestationer inom engelskundervisningen. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod, styrkor och svagheter som identifierats inom forskningsområdet, resultatets relevans för lärarprofessionen samt förslag på vidare forskning i diskussionsavsnittet.

Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt några lärare arbetar med de högpresterande eleverna i ämnet engelska så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Till min hjälp har jag tre frågeställningar som handlar om hur man upptäcker högpresterande elever, vilka redskap och metoder lärarna använder för att skapa sig en bild över de högpresterande eleverna och vilka arbetsmetoder man använder för att utveckla varje individ. Jag har valt en kvalitativ metod där jag låtit intervjua fyra lärare. Jag har undersökt lärarnas uppfattningar vid det tillfället. Arbetets resultat går inte att generalisera utan ger endast en bild av lärarnas uppfattningar vid intervjutillfället. Jag har valt att använda mig av Self-Determination Theory, där jag utgår från inre och yttre motivation för att försöka tolka mitt material av det lärarna säger. Arbetet är även inspirerat av den proximala utvecklingszonen om lärande då den även hör ihop med motivation och utmaning. Resultatet av undersökningen visar att det råder en oenighet i hur man identifierar högpresterande elever, samt i hur man bör förhålla sig till kunskapskraven och dess mål. Undersökningen visar även att lärare använder samma material till alla elever och att man inte bjuder in eleverna till delaktighet i utformningen av undervisningen. Förvånande nog visade även undersökningen att om eleverna ville få vidare stimulans och utmaning var eleverna tvungna att efterfråga det själva.

Vi som har skrivit det här examensarbetet har gjort en intervjustudie med fyra engelsklärare på gymnasiet och fyra lärare i matematik på högstadiet. Det vi ville undersöka är vilken inverkan dessa lärare upplever att de nationella proven i engelska och matematik har på deras planering och genomförande av undervisningen under kursen respektive läsåret. Eftersom vår metod har varit kvalitativ med semistrukturerade intervjuer, valde vi att analysera våra resultat med hjälp av fenomenografisk teori. Utifrån våra intervjusvar kunde vi urskilja fem kategorier. Dessa kategorier var att de nationella proven ger extra stress för eleverna, den andra att de tar en hel del tid från lärarna både vid planering, genomförande och efterarbete, t.ex. rättning. Vidare fann vi som en tredje kategori att lärarna såg en fördel med proven i och med att de får en bekräftelse på den kunskapsnivå de redan sett hos eleven. Det framkom även som en fjärde kategori att lärarna vi intervjuade tränar och förbereder eleverna på de nationella proven, dock på olika sätt, och som den femte kategorin att efterarbetet ser olika ut, där lärarna oftast försöker hinna med någon sista komplettering. Vi reflekterade över hur likvärdiga resultaten av nationella proven egentligen blir med tanke på hur det varierar i de olika lärarnas sätt att förbereda och träna eleverna till de nationella proven.

Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för nyanlända ungdomar. Programmet har vuxit markant under de senaste åren på grund av den ökade invandringen till Sverige. Utbildningen borde dock effektiviseras mot bakgrund av att många språkintroduktionselever fastnar i utbildningssystemet. Det krävs mer samsyn kring undervisningen av nyanlända elever i gymnasieålder på nationell och skolnivå. En välutvecklad läsförmåga framstår som en av de viktigaste förutsättningarna så att elever kan komma vidare i sina studier. Utan god läsförståelse, långsiktiga strategier och verktyg för att läsa och analysera stoffet kan elever inte tillägna sig kunskaper från texter i läroböcker i olika skolämnen. Syftet med min uppsats är att öka kunskapen om hur lässtrategier kan stötta nyanlända elevers utveckling av läsförmåga i främmande språk, vilket i denna studie utgörs av engelska. I arbetet med strategierna användes materialet från projektet En läsande klass. Med deltagande observation som metod undersökte jag hur elevers sätt att ta till sig texter ändrades under studiens gång. Resultatet visade att eleverna i studien har utvecklat sin läsning i engelska och börjat arbeta med texter på ett mer reflekterat sätt: de använder kontexten mer när de inte förstår vissa ord; de läser texten flera gånger för att greppa innehållet; de sammanfattar innehållet med egna ord; de diskuterar texten med sina grannar och använder sitt modersmål för mer krävande frågor; de har ökat sin förmåga att svara på frågor mellan raderna. Modellen En läsande klass har fungerat bra i engelskundervisning för nyanlända elever på språkintroduktion även om modellens figurer skulle kunna anpassas mer till elevernas ålder och bakgrunder.

Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.

Learning a new language comprises learning new words. Swedish students study English as a foreign language and as a compulsory subject in school from the first year to year nine. Swedish students also need to pass English to get admitted to upper-secondary school. Given that many students express difficulties learning new words in English through the use of wordlists as homework, this study aims to add to the knowledge about what methods English teachers use to teach new words through wordlists. This knowledge could help form a more included pedagogy and a more inclusive classroom environment for students with language vulnerability. The data show that teachers use varied types of methods that are partly consistent with earlier research. The methods reported by the teachers include different ways to meet and learn the words, but more explicit instructions are sparse. The collaboration between English teachers and special needs teachers mainly focuses on educating the student in a smaller group outside of the classroom. This study could therefore contribute to encourage collaboration that focuses on the specific process of learning new words through wordlists.