Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.

Kamratrespons där eleverna fungerar som resurser för varandra är en central del av den formativa bedömningen. Beroende på klassrumsmiljön är en konstruktiv kamratrespons dock mer eller mindre lätt att få till stånd. Detta utvecklingsarbete skedde i en klass som går andra året på ett gymnasialt ekonomiprogram. Syftet var att pröva om anonymiserad kamratrespons av engelskspråkiga skrivuppgifter kunde fungera där ”vanlig” kamratrespons inte gett önskat resultat, samt vilka andra eventuella fördelar eller nackdelar anonymiserad kamratrespons kan ha.Studien bygger på tidigare forskning kring anonymiserad kamratrespons samt forskning och teori kring formativ bedömning, motivation och stress och det offentliga rummet, liksom på gällande styrdokument. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och intervjuer där samtliga frågeställningar rörde elevers upplevelser av och attityder till kamratrespons med kända deltagare och anonymiserad kamratrespons. Svaren sammanställdes och jämfördes med tidigare forskning.Resultaten visar att eleverna upplevde ökad motivering i samband med den anonymiserade kamratresponsen. Likaså hade anonym kamratrespons en positiv effekt på elevernas upplevda förmåga att värdera kvaliteten av andras texter. Det framstod inte som att eleverna var redo att genast övergå till kamratrespons med kända deltagare. Däremot visade sig anonymiserad kamratrespons vara ett snabbt sätt att få i gång ett fungerande arbete med kamratrespons.

Abstract Syftet med den här undersökningen är att identifiera skillnader i strategier pojkar och flickor använder för att förbättra sina kunskaper i det engelska språket. Frågeställningarna är dels för att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i hur de lär sig engelska samt att se om dessa skillnader kan kompenseras inom skolan. Undersökningen har baserats på datainsamling i form av intervjuer med engelsklärare. Dessa intervjuer transkriberades och har använts för en innehållsanalys med temat skillnader i lärande mellan pojkar och flickor för att således uppfylla syftet med arbetet. Undersökningen har visat att många av elevernas strategier skiljer sig åt. Exempelvis i det avseendet att pojkar sysselsätter sig mer med datorspel och flickor gör mer arbete än pojkarna för att tillgodogöra sig samma kunskaper. Lärarnas utlåtande överensstämmer med vad forskningen säger kring skillnader mellan pojkar och flickors utveckling i det engelska språket. Lärarna verkar också vara medvetna om att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor lär sig engelska, men samtidigt är de överens om det finns svårigheter i att hantera dessa skillnader i klassrummet på grund av tidsbrist och resurser. Den här uppsatsen påvisar behovet av förändringar i engelskundervisningen, där lärarna måste kompensera och anpassa för att jämna ut könsskillnader. Pedagogerna måste samtidigt kunna se elevers lärande utanför skoltid som något värdefullt som kan implementeras i skolan för elevers kunskapsutveckling inom det engelska språket. Flera forskare återkommer till vikten av lärarens val av metoder som används för att utveckla kommunikationen i det engelska språket och hur betydelsefulla de är i förändringsarbete för att jämna ut könsskillnader i engelsk lärande.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de som har passerat gränsen för att klassas som nyanlända. Informanternas uppfattningar av undervisningsstrategierna i ämnet engelska tyder på att undervisningen inte alltid möter deras behov och är i många fall otillräcklig för att utveckla deras lärande i ämnet engelska.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.

Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen samt att undersöka relationen mellan verbal text och bild i de utvalda läromedlen. Studien är en multimodal textanalys med inslag av både kvantitativa och kvalitativa mått där fem läromedel i engelskämnet för årskurs tre har undersökts. Läromedlen som undersöktes är Learn English, Happy, Good stuff GOLD, Champ samt What’s up?. Studien består av två analyser vars analysmodeller är baserade på studiens två teorier, det sociokulturella- samt det socialsemiotiska perspektivet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och, därmed, kommunikationens centrala roll för lärande, undersöker den här studien i vilken utsträckning läromedlen betonar enskiltelevarbete respektive arbete: i par, i mindre grupper samt i helklass. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna får respondera till förinspelad/uppläst text i läromedlen. Utgångspunkten i det socialsemiotiska perspektivet, vilket har liknande idéer som det sociokulturella perspektivet, betonar också vikten av den kommunikation som sker mellan olika individer samt hur resurser används inom kommunikation. Hur resurser används inom kommunikation innebär här om resurserna hjälper eleverna till ytterligare förståelse. Utifrån detta har en befintlig modell från Danielsson och Selander (2014) bearbetats för att undersöka i vilken utsträckning kategorierna: bildtyp, rumslig närhet samt samspel mellan verbal text och bilder förekommer i läromedlen. Analyserna har utgått från frågeställningarna: · I vilken utsträckning finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen?· Hur ser relationen ut mellan verbal text och bild i de studerade läromedlen?Resultaten visar att alla de analyserade läromedlen innehåller alla kategorier för interaktion som studien tog utgångspunkt i. Det fanns dock en variation i vilken utsträckning läromedlen bidrog till enskilt arbete respektive olika former av interaktion. Ett av de resultat som har påvisats är att den vanligaste typen av övningar som återfinns i samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt. Detta resultat korrelerar inte med den forskning och teori som lyfts upp och tillämpas i studien, där vikten av interaktion för elevers lärande är central. Resultaten på analys 2 visar till att samtliga analyserade läromedel uppvisar visuell närhet och kongruens mellan verbal text och andra semiotiska modaliteter, trots detta påvisas även här olikheter gällande i vilken grad detta uppfylls i de olika kategorierna. De bilder som förekommer i samtliga fem analyserade kapitel är föreställande och illustrativa, dessutom återfinns även dekorativa bilder i fyra av fem kapitel. Baserat på studiens resultat kan slutsatsen dras att alla läromedel tillämpar alla de undersökta kategorierna, dock i olika utsträckning. I samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt de som främjas mest samt att olika typer av bilder kombineras samtidigt som det återfinns kongruens mellan verbal text och bild.

Eftersom vi till vardags ständigt influeras av det engelska språket är det viktigt att tillmötesgå detta i undervisningen och ta till vara på elevers erfarenheter och intressen. Självtilliten till att tala engelskan i klassrummet behöver stärkas, både hos lärare och elever. För att genomföra en bra och framgångsrik engelskundervisning behöver strategier tillämpas så att språkinlärningen blir gynnsam. Således ska dessa undervisningsstrategier innehålla meningsfulla och tydliga metoder som genererar att eleverna känner sig trygga och säkra i utövandet av språket. Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av hur forskningen ser ut inom undervisning av engelska i grundskolan. Översikten syftar även till att ta reda på lärares uppfattning av engelskundervisningen samt gynnsamma strategier för inlärning av engelska. Urvalet gjordes med hjälp av ett antal kriterier och via databaserna ERIC (ProQuest), Google Scholar, Diva och Primo som resulterade i åtta valda artiklar. En kartläggning av artiklarna genomfördes och en sammanställning av artiklarnas syfte, urval, metod och resultat gjordes, samt kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Utifrån kartläggningen av artiklarna framkommer en övergripande bild av hur engelskundervisningen ser ut i svensk grundskola. Lärare vittnar om bristande självtillit till målspråksanvändning samt didaktiska svårigheter med undervisningen. Även att elever har svårigheter med att tala engelska i klassrummet på grund av dålig motivation och sviktande självförtroende. Elever beskriver accepterade och icke-accepterade lärmiljöer, även det positiva med kontextbunden undervisning. Detta är något vi tar med oss till kommande yrkesliv samt flertalet förslag på hur undervisningen kan bedrivas för att öka elevmotivationen. Det framkommer också förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Berättandet och berättelser är ett flexibelt pedagogiskt redskap. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning berättelser används i språkundervisning. Vi har valt lärare med engelska som inriktning för att få ett bredare underlag då näst intill alla elever läser detta ämne.Vi undersöker hur språklärare med engelska som huvudinriktning jobbar med berättelser i sin undervisning, vilka positiva effekter ser de av berättelser i sin undervisning och hur de jobbar med dem. Av vår litteraturgenomgång framgår det att berättelser och berättande har positiva effekter i engelskundervisning och ökar ordförrådet, samtidig som metoden förbättrar relationen mellan elever och lärare. Samtliga lärare i vår undersökning jobbade med berättelser och menade att man genom berättelser åstadkommer variation i undervisningen samtidigt som man motiverar eleverna. Nackdelar med berättelser i engelskundervisning var att det var svårt för lärare att hitta rätt material som kunde anpassas till alla språknivåer i samma grupp.