Bakgrund: Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte: Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod: En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge. I urvalet ingick 1 110 deltagare i åldern 60-96 år. Skillnad i upplevd tillfredsställelse med livet analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test, Kruskal – Wallis test, och logistisk regressionsanalys. Resultat: Äldre personers upplevelse av livstillfredsställelse har en negativ korrelation med ensamhetskänslor och låg självskattad hälsa samt har ett samband med demografiska förhållanden. Resultaten visade också att ensamhetskänslor var den mest betydelsefulla faktorn för låg livstillfredsställelse hos äldre. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att vårdpersonal samtalar med äldre personer om dessa riskfaktorer och vid behov vägleder för att öka äldres tillfredsställelse med livet. Fortsatt forskning förespråkas i detta flerdimensionella fenomen. Nyckelord: ensamhet, hälsa, livstillfredsställelse, äldre.

Vi har i vårt examensarbete valt att designa möbler utifrån ämnet ensamhet. Möbler som i sitt formspråk uppmanar människor till att ta kontakt eller bara i sin utformning utstrålar styrkan i ett materialmöte eller en teknik där två svaga länkar tillsammans blir starka. Vi kände tidigt att vi inte kunde lösa problematiken ensamhet men det var viktigt för oss att belysa att det faktiskt är ett samhällsproblem idag. / Magisterexamen 2007

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig. Den ensamma människan får många gånger representera någonting skamligt, sorgligt och icke önskvärt.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna

No description available.

No description available.

Bakgrund Ofrivillig ensamhet är ett utbrett problem hos de äldre. Sjuksköterskor möter de äldre när de fått konsekvenser av den ofrivilliga ensamheten och bör därför kunna erbjuda åtgärder när den ofrivilliga ensamheten är grunden till ohälsan. Vald teoretisk referensram för arbetet är KASAM- Känsla av sammanhang, vilken belyser vikten av att befinna sig i ett sammanhang. Syfte Att belysa åtgärder för att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod Vald metod är systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Antalet inkluderade artiklar är 12 stycken, vilka är av kvantitativ och kvalitativ ansats, samt en mixed-method. Inkluderade artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades för att sedan analyseras utifrån utsagor, koder och teman, vilka diskuterades mot den teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visade tre teman; socialt sammanhang, internetanvändning och fysisk aktivitet. Slutsats Denna systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskan, genom stöd och motivation till att vara socialt aktiv, kan hjälpa den äldre till att uppleva en minskad känsla av ofrivillig ensamhet.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa och undersöka hur ensamhetskänslor hos äldre kommer till uttryck i äldreomsorgen från biståndshandläggarnas och hemtjänstpersonalens perspektiv. I studien redogörs det för olika bakomliggande orsaker och konsekvenser av känslor av ensamhet bland äldre. Det redogörs även för relevanta begrepp och aktuell statistik över de äldres situation och hälsa i samhället. Uppsatsens empiriska material bygger på en kvalitativ ansats i form av åtta semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare och hemtjänstpersonal inom Skåne län. Efter en djup bearbetning och analys av vårt insamlade material framkom det relevanta teoretiska perspektiv och synsätt. Vi fördjupade oss i bemötandets etik, empati/sympati samt aktivitetsteorin som är centrala delar i vår studies ämne och som har hjälpt oss att förstå vårt forskningsmaterial. Några av studiens slutsatser är: 1) att känslor av ensamhet hos äldre uppfattas som en subjektiv och mångfacetterad känsla av både biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. 2) att ensamhetskänslor hos äldre är, enligt professionerna, ett välkänt fenomen och något som beaktas i arbetet med de äldre. 3) att enligt professionerna är bemötandet gentemot den äldre av stor betydelse för att den äldre ska uppleva sig som värdefull och därmed också öka sitt välbefinnande. 4) att professionerna för många äldre är den enda sociala kontakten vissa äldre har. 5) att aktiviteter som har sociala inslag och som fångar upp varje individs behov och intressen också bidrar till hälsofrämjande faktorer. 6) ensamheten kan både vara en orsak till och en konsekvens av depression eller psykisk ohälsa vilket kan få allvarliga konsekvenser för de äldre. / This qualitative study aims to enlighten and review how feelings of loneliness among our elderly are being expressed from the perspective of social workers in authority and home help caregivers. The study portrays various underlying causes and consequences of feelings of loneliness among the elderly. It also describes relevant concepts and current statistics on the situation and health of the elderly in society.The material was built on a qualitative approach of eight semi-structured interviews with social workers in authority and home help caregivers within Skåne county. After a methodological process and an analysis of our material, particular theoretical perspectives emerged. The theoretical perspectives are: ethics in personal treatment, empathy/sympathy and activity theory. These theories are central for the analysis and the theories have helped us to understand the research material.Some of our conclusions are: 1) feelings of loneliness among elderly was by the social workers in authority and home help caregivers seen as a multifaceted and subjective feeling. 2) feelings of loneliness among elderly according to the social workers in authority and home help caregivers are a well-known phenomenon and something they take into consideration in their work with the elderly. 3) according to the social workers in authority and home help caregiver’s, personal treatment towards the elderly is of importance to make the elderly feel worthful and thereby is personal treatment increasing their wellbeing. 4) for many elderlies the social workers in authority and home help caregivers, especially the home help caregivers, are the only social contact they have. 5) activity with social influences can catch the elderlies needs and interests and also contribute to factors that improve the elderlies health in a positive direction. 6) loneliness can be either a causal factor or a consequence of depression or mental illness which can lead to serious concequenses for the elderlies.