Det här arbetet undersöker påverkan på känslan av obehag i en miljö som inte är typisk för skräckgenren. Arbetet är baserat på teorier från Sigmund Freuds (1919) The Uncanny, samt Therriens (2009) Games of Fear: A Multi-Faceted Historical Account of the Horror Genre in Video Games för ett mer modernare spelrelaterat perspektiv. Till undersökningen har en stadsmiljö i 3D-grafik skapats. Av stadsmiljön finns tre scener i olika versioner där obehagliga detaljer implementerats i form av blod och blodspår, tomhet från andra människor och mörker. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar tendensen att blod och blodspårsdetaljerna upplevdes obehagliga, men att det var kombinationen av de olika obehagliga implementeringarna i scenerna som frammanade starkast känslor av obehag. I framtida arbete skulle stadsmiljön ha en mer detaljrik omgivning och använda sig av ett större urval av informanter i undersökningen. Detta för att se om tendensen stärks.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Studier rörande ensamhet har länge varit aktuellt i forskningsvärlden och ökade risker för både fysisk och psykisk ohälsa har visats som eventuella konsekvenser av upplevd ensamhet och social isolering (De Jong-Gierveld & Van Tilburg, 2010; Cornwell & Waite, 2009). Ett samhälle som präglas av en ständig och hastig digitalisering, där digitala plattformar och kommunikationsverktyg i allt större grad tycks ersätta fysiska möten individer emellan (Arampatzi, Burger & Novik, 2018) kräver dock utökad kunskap kring dess påverkan på upplevd ensamhet. Därför syftar denna studie till att undersöka hur äldre ensamstående individer – som enligt tidigare forskning kan bedömas i särskild risk för känslor av ensamhet (De Jong-Gierveld, 1998) – upplever att digitaliseringen i samhället påverkar känslor av ensamhet. Totalt tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med äldre ensamstående pensionärer från både en större och en mindre stad i Västerbotten. Innehållet av dessa har senare analyserats genom en tematisk innehållsanalys som präglats av en fenomenologisk grundhållning. Denna studie bidrar till ökad kunskap kring målgruppens användning av digital teknik och resultatet visar att alla intervjupersoner använder sig av minst en form av digital teknik på en daglig basis. Hur denna användning ser ut varierar mellan individerna beroende på personliga behov och intresse. Vidare redogörs för hur denna användning fungerar som verktyg i hanteringen av känslor av ensamhet i form av att fylla tystnad i hemmet samt bryta geografiska samt fysiska barriärer för social interaktion. Särskilt betydande gällande ensamhet visade sig vara att ha ett socialt kontaktnät i sin närmiljö och skillnader mellan digitaliseringens påverkan på de olika orterna diskuteras för att belysa hur påverkan på gemenskap och känslor av ensamhet upplevs i både en mindre samt större stad.

Research shows that mental ill-health increases in society and the purpose of the study was to investigate what perceived loneliness means and how it affects the health of the individual. This was done by using the theories SOC (Sense of coherence), attachment theory and Cognitive theory in a literary study of 7 articles. The result shows that perceived loneliness increases the risk of ill health, both physical and mental, and that children and women are more vulnerable. Perceived loneliness in early age increases the risk of depression and suicidal thoughts and perceived loneliness in the elderly contributes to a reduced cognitive function and an increased risk of dementia.    Conclusion: perceived loneliness is part of the growing mental ill-health in society and the study highlights the importance of addressing the perceived sense of loneliness as early as possible, to avoid further negative health aspects for the individual.

Bakgrund: Åldrandet medför funktionella och sociala förluster som kan leda till ensamhetoch social isolering.Syfte: Att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Metod: En litteraturöversikt med totalt 20 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ,kvantitativ och mixad metod. Studiernas resultat analyserades utifrån en induktivinnehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Att vara äldre och skör, Emotionell påverkan,Betydelsen av relationer samt Att skapa meningsfullhet samt det övergripande temat;Begränsningar och resurser för att hantera livets stressorer. Temat belyser det som övergripandeoch genomgående påverkar äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering.Diskussion: Sjuksköterska bör arbeta utifrån ett salutogent och personcentrerat synsätt föratt kunna stödja och hjälpa de äldre personerna med sin ensamhet och social isolering.Omvårdnaden bör utgå från personens resurser och förmågor samt att stöd och omsorganpassas efter varje individs särskilda behov.Slutsats: Äldre personers upplevelser av ensamhet och social isolering påverkas avbegränsningar och förmågor till att skapa en meningsfull tillvaro. Vårdpersonal har enbetydande roll till att främja äldre personers hälsa genom att identifiera, förhindra ochförebygga ytterligare social isolering och känslor av ensamhet. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Syftet med studien är att undersöka hur pensionerade kvinnor talar om att leva utan partner. I fokus för analysen står föreställningar om ålder, relationer, genus och sexualitet. Studien är baserad på åtta stycken intervjuer. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv, med inspiration från performativitetsteori, en konstruktivistisk förståelse av genus och ålder, samt ett intersektionellt perspektiv. Resultaten visar att det finns en ovilja att tala om och identifiera sig som gammal, att vissa sätt att åldras konstrueras som mer önskvärda, att sätt att motverka ensamhet bland äldre förstärker normen av ensamhet som något stigmatiserat, samt att ålder och åldrande konstrueras och får innebörd i relation till andra maktaspekter, däribland genus, civilstånd och sexualitet. Studiens slutsats är att föreställningar om ålder och åldrande inverkar på intervjupersonernas sätt att förstå och tala om sig själva, att upplevelsen av ålder konstrueras i relation till normsystem och kontext och att förståelsen av ålder inverkar på förhållningssätt till ensamhet och singelskap.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan.</p><p>Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.</p>

<p>Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.</p>