<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan. Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.

Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.

Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultat: Studiens resultat visade att ensamhetsupplevelser inte är något som skulle kunna sägas vara särskilt framträdande för just äldre människor. För de flesta personer i den tidiga ålderdomen, det vill säga personer som ingår i den så kallade tredje åldern innebar åldrandet en tid av ökad insikt och självförverkligande. Det visade sig även att ensamheten många gånger var självvald och upplevdes som något positiv. För äldre människor som befann sig i den fjärde åldern tenderade dock ensamheten att öka i takt med stigande ålder. Förlust av maka eller make innebar ökade ensamhetskänslor. Ett gott hälsotillstånd samt god fysisk hälsa bidrog på ett positivt sätt för att motverka ensamhetsupplevelsen hos äldre människor. Könsspecifika skillnader gällande upplevd ensamhet hos äldre människor var inte helt entydiga relaterat till studiens primärdokument. Dock redovisades övervägande empiriskt material som visade att äldre kvinnor generellt kan sägas uppleva ensamhet i större utsträckning än äldre män. / Aim: The aim of this literature overview was to summarize the state of knowledge regarding the elderly loneliness. Study questions were: (1) Which factors contribute to perceived loneliness in older people? (2) Are there any differences in perceived loneliness among older women and older men? Method: Through a literature overview analyzing selected science based documents by the selected themes: the role of loss, health and gender. The science based documents has been found in the databases ProQuest (Social Sciences), Diva and SAGE Journals Online and are mainly peer-reviewed research studies, articles and reports published between years 1985-2012. The results of the literature overview were interpreted by theories, the Life Course perspective and the theory of Gerotranscendence. Results: The findings show that loneliness is not something particularly prominent for just older people. For most people in early old age, people who are part of the so-called third age, aging is a time of increased awareness and fulfilment. It was also found that loneliness often was self-selected and seen as something positive. Loneliness tended to increase with increasing age for older people who were in the fourth age. Loss of spouse intended to increased loneliness. Overall good health, such as good physical health contributed in a positive way to counteract loneliness experience of older people. Gender-specific differences in the perceived loneliness for older people were not entirely correlated to the selected science based documents. However, predominantly empirical data showed that older women experience loneliness greater than older men.

Uppsatsen behandlar ensamhetsmotivet hos konstnären Ivar Arosenius. Ensamhetsbilderna delas in i olika kategorier efter motiv och stämningsläge. Bilderna analyseras sedan med fokus på symbolistiska tendenser, återkommande teman och influenser från andra konstnärer. / This paper deals with the solitude motif of the artist Ivar Arosenius. His solitude pictures are divided into different categories according to subject and sentiment. The images are then analyzed with a focus on symbolistic tendencies, recurring themes and influences from other artists.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har. Syfte: Att beskriva vårdrelationens betydelse för den ensamstående äldre på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes på elva kvalitativa studier som analyserades med en beskrivande syntes. Resultatet visade att upplevelserna på äldreboendet för de äldre utan närstående påverkades mycket av vårdrelationen. Trivsel och uppfattningar om vårdkvalitén påverkades av vårdrelationen. Vidare påverkades deras känsla av mening och tillhörighet, och vårdrelationen var betydande för huruvida de äldre upplevde sig respekterade och bekräftade som unika individer. Det är viktigt att vårdarna förstår hur mycket vårdrelationen betyder för de äldres upplevelser och vidare forskning om ensamstående äldres upplevelser av ensamhet på äldreboendet är av yttersta vikt. / Background: Being older means losses of many kinds, including physical abilities, loss o fkin, and the ability to maintain or establish new relationships. At a nursing home, the elderly are not objectively alone, there’s always other people around. Despite this there are many older people who experience loneliness their last time in life. Previous research has shown that it is important that the caregiver is responsive, open and show reciprocity in the caring relationship. Problem: For many lonely elderly the care relationship is the only relationship they have. Aim: To describe the care relationships importance for the single elderly in retirement homes. A systematic literature review was performed on eleven qualitative studies that were analyzed using a descriptive synthesis. The results showed that the experiences of the elderly without relatives at the nursing home were greatly affected by the care relationship. Thriving and perceptions of quality of care were affected by the care relationship. Furthermore their sense of purpose and belonging were affected, and the caring relationship was significant for whether the elderly felt respected and affirmed as unique individuals. It is important that caregivers understand how much the care relationship means for older people's experiences and further research on single older people's experiences of loneliness in retirement homes is of utmost importance.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Ivar Lo-Johansson menar att synen på uppfostran reglerar hur de ungas sexualitet formas, med utgångspunkt i gestaltningen av huvudpersonens utveckling i romanen Geniet. Uppsatsen analyserar hur denna uppfostran utifrån en sexualmoralisk syn på onani och avhållsamhet enligt Lo-Johansson påverkar individens identitet till sexuell isolering, ensamhet och jag-dyrkan. Ett perspektiv han argumenterar för utifrån sin sexualteori i boken Monism.Det underlag som används för att analysera sexualitet och identitetsskapande utifrån ett teoretiskt perspektiv är Michel Foucaults Sexualitetens historia. 1. Viljan att veta. Distinktion mellan sex och sexualitet samt pedagogiseringen av barnets kön är perspektiv som uppmärksammas. Freuds texter om kön, onani, kärlek och sexualitet i Sexualiteten tas med utifrån Lo-Johanssons påstådda påverkan av psykoanalys och utifrån de motiv som behandlas i analysen. Angående onanin som en fråga i sig och kopplad till en historisk diskurs hänvisas till Thomas W. Laqueurs Solitary Sex, A Cultural History of Masturbation.Analysens huvudsakliga metod består i en närläsning av Geniet. Det görs också en parallell läsning av Lo-Johanssons essäsamling Monism för att analysera hans gestaltning av Geniets huvudperson i förhållande till hans framställning om sin sexualteori om den sexuella monismen.Analysen visar att Lo-Johanssons syfte med Geniet inte väckte de frågor han avsåg. Ungdomarna som var med kände inte igen sig. Lo-Johanssons egen pubertet kom att ljuda i bakgrunden som ett långt utdraget personligt ackord. Det som kom att diskuteras var hans kvinnosyn, att man måste släppa till flickorna, mer än den anklagelse mot uppfostran han hade i fokus. Han tog en extrem individ – med narcissistiska problem- som utgångspunkt för en generell samhällsfråga som fick den frågan att komma i skymundan. Sexualteorin han förespråkade fick inget fotfäste.

Bakgrund Dagens befolkning blir äldre och äldre. Med detta ökar även frekvensen av äldre som lider av ensamhet då över hälften av de som har någon typ av äldreomsorg upplever ensamhet i någon mån. Ensamheten har i sin tur en negativ effekt på hälsan i form av ökad dödlighet och hälsoproblem såsom förhöjt systoliskt blodtryck, försämrad kognitiv funktion, höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa. Syfte Studiens syfte var att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre. Metod Studiens design var litteraturöversikt. Totalt 13 artiklar inkluderades i studien, vilka var publicerade från tidigast 2007. Databaserna SwePub, PubMed och CINAHL användes vid artikelsökning. Samtliga artiklar granskades enligt kvalitetsmall. Resultat Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse. Slutsats De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende samt att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. Ett samband mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades. Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera medan ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan.