Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen i Malmö stad skildrar äldre personers subjektiva upplevelser av oro, otrygghet och ensamhet i den ordinära bostaden. Vidare har vi utforskat hur biståndshandläggarna framställde sitt arbete med äldre personer som upplever oro, otrygghet och ensamhet. För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att få tillgång till detaljerade berättelser från informanterna. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med sex biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen som är yrkesverksamma inom Malmö stad. Resultatet från intervjuerna tematiserades i temana: avståndstagande, föreställningar och förbättringar. Vi använde oss av det teoretiska perspektivet narrativ vid analysen av intervjumaterialet. Undersökningen visade att flertalet informanter skildrade berättelser om hur äldre personer och samhället drar sig undan från varandra. Det framkom även upplevelser av föreställningar om äldre personer och deras känslor av oro, otrygghet och ensamhet. Slutligen framfördes det förslag på förbättringar för att minska känslor av oro, otrygghet och ensamhet bland äldre personer. Slutsatsen är att samtliga informanter i olika utsträckning benämnde och talade om känslor av oro, otrygghet och ensamhet utifrån sitt arbete och bland äldre personer, men upplevelserna skilde sig åt. / The purpose of this essay is to examine how social workers in the social services act in Malmö depict older people’s subjective experience of concern, insecurity and loneliness in the ordinary residence. Further on to explore how the social workers prepares their work with older people who experience concern, insecurity and loneliness. To answer these questions a qualitative interview survey was conducted to gain access to detailed stories from the informants. The collected material builds upon interviews with six social workers in the social services act, who are professionals in Malmö. The results from the interviews thematized in the themes: distancing, performances and improvement. We have used the theoretical perspective narrative for the analysis of the interview material. The survey showed that the majority of the informants depicted stories of how older people and society retreat from each other. The survey also showed experience of performances about older people and their experience of concern, insecurity and loneliness. Finally the survey showed suggestions on improvements to decrease feelings of concern, insecurity and loneliness. The conclusion is that all of the informants in different extent described and talked about feelings of concern, insecurity and loneliness based upon their work and amoung older people, but the experiences differentiated from one another.

Ofrivillig ensamhet bland äldre är ett ökande problem i dagens samhälle. Allt fler äldre lever längre och många lever själva i sina egna hem. Många äldre upplever sig isolerade och fångna i sina hem och distriktssköterskor inom hemsjukvården kan uppleva det problematiskt att bemöta dessa patienter i deras ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan leda till bland annat depression, nedsatt hälsa, beroendeproblematik och suicidtankar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av den äldres ofrivilliga ensamhet i hemmet med fokus på det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie med 4 sjuksköterskor och 4 distriktsköterskor. Intervjuerna tolkades genom kvalitativ innehållsanalys som genererade 3 generiska kategorier; Instängd, övergiven och följsam, Möjligheter och hinder samt Närhet och distans. Distriktssköterskors upplevelser av ofrivillig ensamhet hos den äldre i det hälsofrämjande arbetet inkluderar även den äldres hälsa ur ett helhetsperspektiv i relation till ensamhet. Relationen mellan distriktssköterska och den äldre människan har en betydande roll i vårdandet. Ensamhet är ett mångfacetterat begrepp och individuellt för varje människa. Det hälsofrämjande arbetet med den äldres ofrivilliga ensamhet kännetecknas som en vårdrelation med motsägelsefulla nyanser. Vårdandet innebär omfattande svårigheter som inte kan lösas enbart av distriktssköterskan. Författaren föreslår ytterligare forskning inom området.

Isoleringsvård är en vårdform som används i syfte att antingen begränsa smittspridning av allmänfarlig sjukdom eller som preventiv åtgärd om patienten är immunsupprimerad. Tidigare forskning har visat att isoleringsvård för med sig ett brett spektrum av känslor och förändrar patientens känsla av sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av isoleringsvård ur ett patientperspektiv. För att undersöka detta gjordes en litteraturöversikt. Nio artiklar, varav sex kvalitativa och tre kvantitativa, utgjorde underlaget för resultatet. Utifrån dessa artiklar identifierades olika nyanser i upplevelsen av isoleringsvård, vilka presenteras i fem kategorier; rummets och tidens påverkan, isoleringens känslomässiga påverkan, anhörigas påverkan, patientens påverkan och vårdpersonalens påverkan. Att rummet hade ett fönster, att det fanns förströelser att distrahera sig med, att få stöd från anhöriga, att tänka positivt samt att ha en god kommunikation med vårdpersonal framstod som viktiga komponenter för en positiv upplevelse av isoleringsvård. Dock visar resultatet att vad som upplevs positivt av en patient kan upplevas negativt av en annan, vilket gör isoleringsvård till en för varje patient unik upplevelse. Genom att vårda isolerade patienter utifrån livsvärldsteorin med en medvetenhet för sammanhangets betydelse, skapar sjuksköterskan möjligheter för att se och tillfredsställa den enskilda patientens behov.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i rask takt och bor i större utsträckning hemma längre. Människan är beroende av gemenskap och de äldre är en utsatt grupp som löper större risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet kan idag ses som en folksjukdom och kan bidra till flertalet somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa och en känsla av utanförskap. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva äldres erfarenheter av ofrivillig ensamhet. Metod: En kvalitativ artikelöversikt har tillämpats för att genomföra denna litteraturstudie. Sökningar genomfördes i tre olika databaser och artiklar valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt efter genomgången kvalitetsgranskning. Nio kvalitativa studier som svarade mot studiens syfte valdes ut, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatsammanställningen identifierades tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: Orsaker till ensamhet, konsekvenser av ensamhet och faktorer som lindrar ensamhet. Konklusion: Ensamhet är komplext och en högst individuell upplevelse. Många äldre upplever ensamhet som något plågsamt och ett hinder som skapar en barriär mellan dem och den sociala världen. En åldrande kropp och förlust av relationer samt en känsla av utanförskap var vanligt förekommande teman i samtliga valda studier. Sjuksköterskan kan med enkla medel eventuellt lindra lidande, förebygga ohälsa och stärka de äldres känsla av sammanhang. / Background: The elderly population is increasing rapidly and are living at home longer. The human being is dependent on solidarity and the elderly are a vulnerable group who are at greater risk of suffering from loneliness. Loneliness can today be seen as an public health disease and can contribute to a lot of different somatic diseases, mental illnes and a feeling of exclusion. Aim: The aim of this qualitative literature study was to describe older persons experiences of involuntary loneliness. Methods: A qualitative article review has been applied to this litteraturestudy. The search was conducted in three different databases and the articles were selected based on the inclusion- and exclusioncriteria and a quality review. Nine qualitative studies that answered to the authors purpose were selected, analyzed and compiled into a result. Results: In the compilation of the results, three different main categories and eight subcategories emerged. The main categories were: Causes of loneliness, experiences of loneliness and factors the alleviate loneliness. Conclusion: Loneliness is a complex and highly individual experience. Many older persons experience loneliness as something painful, and an obstacle that created a barrier between them and the social world. An aging body and loss of relationships as well as a feeling of exclusion were common themes in all selected studies. The reg. nurse can with simple means possible alleviate suffering, prevent ill health and strengthen the elderly’s sense of coherence.

Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom i världen, och äldre människor är särskilt utsatta. Den förväntas vara den näst vanligast funktionsnedsättning i världen efter hjärtsjukdom inom ett par årtionden. På grund av atypiska symtom är den inte alltididentifierad och därför underdiagnostiserad och underbehandlad, särskilt hos äldre. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldres upplevelse av att levamed depression Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanfattar och analyserar resultatet avtretton kvalitativa studier. Huvudresultat: Identifierade teman var Känslolivets påverkan, Upplevelse avskamkänsla och stigmatisering, Syn på behandling och återhämtning, Samhörighet ochmeningsfullhet och Familjens roll i återhämtning.Flera studier visade på att de äldre inte förstod hur sjukdomen påverkade deras känsloroch tankar. De medgav att fördomar om sjukdomen var utbredd inom åldersgruppen ochbekände att deras egna tidigare obekantskap med depression hade lett till en saknadförståelse. De menade att det var en ledande faktor till att stigmatisering av sjukdomentillsammans med en rädsla för att associeras med galenskap. Att kunna dela erfarenhetermed vänner och familj ansågs viktigt för att bekämpa upplevelsen av ensamhet somvanligtvis är sammankopplad med depression. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att upplevelsen av stigmatisering och känslor avensamhet var central i den äldres upplevelse av depression. För att förbättra behandlingen och lindra upplevelsen var det av vikt att skingra fördomar och förutfattade meningar om sjukdomen samt att inkludera familjen när relationen var god och berikande. / Background: Depression is a common disorder in the world, especially elderly areparticularly exposed. It is expected to become the second most common disability afterheart disease within a couple of decades. Because of atypical symptoms it is not alwaysidentified and thus underdiagnosed and undertreated, particularly in the elderly community. Aim: The aim of this litterature-review was to describe the experiences of depressionthe elderly. Method: A descriptive litterature-review compiling and analyzing the results of thirteen qualitative studies. Main Result: Themes identified were Impact on emotional life, Experience of shameand stigmatization, Views on treatment and recovery, Togetherness and meaningfulness and The family’s role in recovery. Several studies have shown that the elderly did not understand the impact of the disorder on their thoughts and feelings. They recognized that misconceptions about the disorder were widespread within their age group and acknowledged that their own previous unfamiliarity with depression lead to a lack of understanding. They sourced this to be a leading factor in the stigmatization of the disorder alongside with a fear of being associated with lunacy. To be able to share experiences with friends and family were key to combat feelings of loneliness commonly associated with depression. Conclusion: The litterature-review revealed that the experience of stigmatization and feelings of loneliness were central to the elderly’s experience of depression. To improve treatment and ease the experience, it was useful to dispel false beliefs and misconceptions about the disorder and to include family when family-relations were deemed good and nurturing.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna framställer sin ensamhet på Internet. Vi har kunnat se ensamhet som ett allt mer utbrett problem i dagens samhälle där tidigare undersökningar ofta har fokus på äldre människors ensamhet. Vårt bidrag blir därmed att undersöka unga vuxna kvinnors ensamhet och hur den konstrueras på Internet. Studien bygger på empiriskt material insamlat från bloggar, diskussionsforum och sociala medier där vi undersöker hur kvinnor interagerar med varandra inom olika forum på Internet. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet som teori och den diskursanalytiska metodansatsen, för att se hur kvinnor genom språket konstruerar ensamheten. I resultatet kunde vi se att unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på olika sätt, där vi inom temana Ensamhet och gemenskap, Ensamhet och sociala förväntningar, Ensamhet och ohälsa och Den självvalda ensamheten fann olika tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och även ett ideologiskt dilemma. Utifrån dessa kunde vi se hur framställningen av ensamhet på Internet övervägande konstruerades på ett negativt sätt, vilket tenderar till att unga vuxna kvinnor upplevde ensamhet i en mer negativ än positiv bemärkelse.

Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom i världen, och äldre människor är särskilt utsatta. Den förväntas vara den näst vanligast funktionsnedsättning i världen efter hjärtsjukdom inom ett par årtionden. På grund av atypiska symtom är den inte alltid identifierad och därför underdiagnostiserad och underbehandlad, särskilt hos äldre. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldres upplevelse av att leva med depression Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanfattar och analyserar resultatet av tretton kvalitativa studier. Huvudresultat: Identifierade teman var Känslolivets påverkan, Upplevelse avskamkänsla och stigmatisering, Syn på behandling och återhämtning, Samhörighet ochmeningsfullhet och Familjens roll i återhämtning.Flera studier visade på att de äldre inte förstod hur sjukdomen påverkade deras känsloroch tankar. De medgav att fördomar om sjukdomen var utbredd inom åldersgruppen ochbekände att deras egna tidigare obekantskap med depression hade lett till en saknadförståelse. De menade att det var en ledande faktor till att stigmatisering av sjukdomentillsammans med en rädsla för att associeras med galenskap. Att kunna dela erfarenhetermed vänner och familj ansågs viktigt för att bekämpa upplevelsen av ensamhet somvanligtvis är sammankopplad med depression. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att upplevelsen av stigmatisering och känslor avensamhet var central i den äldres upplevelse av depression. För att förbättrabehandlingen och lindra upplevelsen var det av vikt att skingra fördomar ochförutfattade meningar om sjukdomen samt att inkludera familjen när relationen var godoch berikande. / Background: Depression is a common disorder in the world, especially elderly are particularly exposed. It is expected to become the second most common disability after heart disease within a couple of decades. Because of atypical symptoms it is not always identified and thus underdiagnosed and undertreated, particularly in the elderly community. Aim: The aim of this litterature-review was to describe the experiences of depressionthe elderly. Method: A descriptive litterature-review compiling and analyzing the results of thirteenqualitative studies. Main Result: Themes identified were Impact on emotional life, Experience of shameand stigmatization, Views on treatment and recovery, Togetherness and meaningfulnessand The family’s role in recovery. Several studies have shown that the elderly did not understand the impact of thedisorder on their thoughts and feelings. They recognized that misconceptions about thedisorder were widespread within their age group and acknowledged that their ownprevious unfamiliarity with depression lead to a lack of understanding. They sourced this to be a leading factor in the stigmatization of the disorder alongside with a fear ofbeing associated with lunacy. To be able to share experiences with friends and familywere key to combat feelings of loneliness commonly associated with depression. Conclusion: The litterature-review revealed that the experience of stigmatization and feelings of loneliness were central to the elderly’s experience of depression. To improve treatment and ease the experience, it was useful to dispel false beliefs and misconceptions about the disorder and to include family when family-relations were deemed good and nurturing.

Bakgrund: Upplevelsen av ensamhet ökar med en stigande ålder. Det finns ett samband mellan ensamhet och psykisk eller fysisk ohälsa, och detta samtidigt som medellivslängden förväntas öka i Sverige och i andra delar av världen. Situationen medför ett ökat behov av att vårdpersonal ska kunna se lidandet ensamhet skapar och för att kunna ge adekvat vård. Syfte: Att beskriva äldre personers erfarenheter och upplevelse av ensamhet. Metod: Litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen av artiklarna genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell och SBUS granskningsmall. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju underkategorier: Ensamhetens konsekvenser, Saknad av betydelsefulla relationer och Att skapa meningsfullhet. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visade på att äldre personer erfarenheter och upplevelser påverkar det psykiska måendet. Ensamhet kan vara kopplat till känslan av utanförskap från samhället. Genom att lyfta fram äldres upplevelse av ensamhet kan sjuksköterskan bidra till en förbättrad vård och ge en djupare förståelse för den ensamma individen. / Background: The feeling of loneliness or exclusion increases with age. And there is a connection between perceived loneliness and mental or physical ill health. At the same time, the average life expectancy is expected to increase in Sweden and other parts of the world. The situation means that there is an increased need for healthcare professionals to see the suffering created by loneliness, to provide adequate care. Aim: To describe older people's experience of loneliness. Methods: Literature review conducted with 10 qualitative articles found in PubMed and Cinahl. Analysis was conducted with help from Friberg's five steps model and SBUS review template. Result: The analysis resulted in three main categories with 7 subcategories: The consequences of loneliness, The lost of meaningful relationships and To create meaningfulness. Conclusion: The result of this literature study showed that elderly peoples experiences of loneliness affects their mental health. Loneliness could be related to feelings of alienation from the society. By highlight elderly peoples experience of loneliness is it possible for the nurse to enable and contribute with a better care and to give a deeper understanding for the lonely individual.

Bakgrund: Ensamhet är ett växande problem i samhället och särskilt bland den äldrebefolkningen. Ensamhet symboliseras som en upplevelse och kan vara ett frivilligt eller ofrivilligt val. Tidigare forskning har visat att ofrivillig ensamhet kan medföra negativa hälsoeffekter. Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databasen Medline via PubMed.Huvudresultat: De äldre beskrev upplevelsen av ensamhet ur olika perspektiv.Ensamheten beskrevs främst som något negativt, men det framkom även positivaupplevelser. De äldre skildrade de negativa upplevelserna som smärtsamma samt isolerande medan de positiva upplevelserna förknippades med frihet och beskrevs som ett frivilligt val. Slutsats En del äldre tycker att ensamheten är något av det värsta som finns, medan vissa inte påverkas av det eller till och med ser det som något positivt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma och minska de negativa upplevelserna som de äldre kan känna. Genom att stödja den äldre i dennes livsvärldkan sjuksköterskan lindra lidande och bidra till bibehållen hälsa och därmed minska möjliga negativa hälsoeffekter av den upplevda ensamheten. / Background: Loneliness is a growing problem in society and especially among the elderly population. Loneliness is symbolized as an experience and can be a voluntary orinvoluntary choice. Previous research has shown that involuntary loneliness can have negative health effects. Aim: To describe elderly peoples experiences of loneliness.Method: A literature study with descriptive design. The results are based on 12scientific articles with a qualitative approach. The articles were searched in the Medline database via PubMed. Main Result: The elderly descibed the experience of lonelinessfrom different perspectives. Loneliness was mainly described as something negative, but there were also positive experiences. The elderly portrayed the negative experiences as painful and isolating while the positive experiences were partly associated withfreedom. Conclusion: Some elderly think that loneliness is one of the worst things there is, while some don´t suffer from it at all or even see it as something positive. The nurse has an important role in paying attention to and reducing the negative experiences that the elderly may feel. By supporting the elderly in their life situation, the nurse can relieve suffering and contribute to the elderly`s maintained health and thereby reduce possible negative health effects caused by the perceived loneliness.

Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor till psykisk ohälsa och har negativa effekter på människors hälsa. Den äldre människan tillhör en grupp i samhället som växer och i takt med åldrandet förändras livssituationen och det finns en större benägenhet att uppleva ofrivillig ensamhet. Sjuksköterskan kan möta många äldre människor som upplever ofrivillig ensamhet och har en möjlighet att främja hälsa. Det är av vikt att få insikt och förståelse av den äldre människans unika upplevelse av hälsa för att kunna lindra lidandet som den ofrivilliga ensamheten kan bidra med. Syftet med studien är att belysa den äldre människans upplevelse av ofrivillig ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs sju kvalitativa och två studier med mixad metod till ett resultat. Resultatet visas i fyra huvudteman: Den åldrande kroppen, Brist på sammanhang, Existentiellt lidande och Ensamheten som hanterbar. Under dessa fyra huvudteman följer tio underteman: När kroppen sviker, Förlust av autonomi, Förlust av relationer, Förlust av en meningsfull tillvaro, Hemlös i livet, Hopplöshet, Negativ självbild, Acceptans, Självkänsla och Aktiviteter. Studiens slutsatser framhäver vikten av att sjuksköterskan kan behöva stötta den äldre människan till nya sammanhang, stärka och stödja den äldres hälsoprocesser och våga möta det existentiella lidandet. Framtida forskning behöver rikta uppmärksamheten på hur sjuksköterskan kan identifiera äldre människor som lider av ofrivillig ensamhet.