Fartygsbranschen har förändrats sedan slutet av 70-talet, så även sättet att arbeta ombord. Gemenskapen ombord har förändrats eftersom besättningsantalet överlag har minskat och att det idag är vanligt med arbetskollegor av annan nationalitet och kultur än sin egen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjömän idag upplever att gemenskapen fungerar ombord. I denna undersökning har deltagande observationer och intervjuer legat till grund för att erhålla helhetsbild av hur gemenskapen fungerar ombord på olika fartyg. Resultatet visar bland annat att gemensamma aktiviteter och befälhavarens attityd har en betydande roll för gemenskapen ombord. / The shipping industry has changed since the late 1970s, working life on board the ship has also been in a continual state of flux due to the reduced numbers of ratings employed onboard and the numbers of different nationalities and cultures present. The purpose with this study, to see how lives on board each vessel are. In this study the authors have used both observation and interview methodology to obtain a perspective of how life on board each vessel types was experienced. Results which affect a positive experience of the life on board include: the importance of common activities and the master's attitude.

Studien visar att natur, friluftsliv och människor på omslaget av Utemagasinet konstituerats över tid på olika vis. En markant tilltagande poseringstendens framställer sedan millenniumskiftet individen allt oftare ensam centralt i bild, tillgängligt leende, aptitligt ung och vacker, viril och fertil, och vit. Samtidigt som helbilder alltmer känns som halvbilder, och halvbilder som närbilder. En utveckling påverkad av hur textpuffar ramar in människor och ansikten.      De sista 5 åren har även naturen drastiskt försvunnit eller kraftfullt reducerats från nästan hälften av omslagen. Skärpedjupet sätter fokus på individen, den metrosexuella och leende sfinxen, och lösgör henne därmed ur landskapet genom att bakgrunden suddas ut. På så vis avlägsnas friluftsmänniskan allt mer naturen och friluftslivet friställs sitt ursprung. Liksom individen som självexploaterande prestationssubjekt tycks utlämnad åt en situativ senmodern tillvaro präglad av en eroderande kontext.           Utvecklingen indikerar starkt att Utemagasinet väljer en känslosfär på omslagen som mer påminner om reklambilder för exempelvis bindor, deodoranter och hårschampon. Något som ger oss skäl att begrunda vart naturen som sakralt eller sekulärt kontemplativt betydelsespelrum tar vägen och ifall förpackningen (omslagen) i någon mening är på väg att tillintetgöra sina egna rötter (naturen).

<p>Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet. Upplevelsen av ensamhet tycks däremot inte vara påverkad av vare sig ålder eller boendeform. Alla respondenter tyckte att fysiska aktiviteter var viktiga och deltog själva i någon form av aktivitet oavsett om de kände sig ensamma eller ej. Hemtjänstpersonalen har en stor betydelse i respondenternas vardag. Den minskar deras ensamhet och är en trygghetsfaktor. Positiva omdömen är återkommande i respondenternas beskrivning av hemtjänstens roll i deras tillvaro.</p>

Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet. Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre. / Background: Loneliness and social isolation are a widespread problem among older people and may contribute to bad health and premature death. As the population grow older loneliness and social isolation are expected to become an increasing problem in society and will require greater need for care. Although nurses and other healthcare professionals are aware of the negative effects of loneliness and social isolation it is low prioritized. Aim: The aim was to illustrate how older people over 65 years experiences loneliness and social isolation. Method: A literature review was performed with results from eleven qualitative articles collected from the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were color-coded to identify similarities and differences that were sorted into six themes. Results: The result showed six themes; Feelings of loneliness, Social loneliness and lack of affinity, Loss of partner and close relatives, Physical barriers and losses, Loneliness linked to time and space and Loneliness as a sense of freedom. Older people’s experiences of loneliness and social isolation is subjective and unique and wide-ranging emotionally linked to different life events. The older people expressed painful feelings and suffering while others stated positive feelings of freedom. Discussion: Since loneliness and social isolation can lead to serious consequences, it is important that the health care system identify older people at risk through preventive and health promotive work. Katie Eriksson's theory of relieving suffering has been used as an in-depth part of the performance discussion as support for the nurse's work in understanding and responding to lonely and socially isolated elderly people. A holistic view of humanity is of importance for alleviating suffering and for considering the basic needs of the elderly, which are meaningfulness and solidarity. The nurse responsibility is to prevent older people from bad health and social discomfort through realizing what knowledge is needed and how to apply it.

Åldrandet leder till förluster av olika slag. Roller förändras och sammanhang försvinner. Nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel kan innebära en begränsning i möjligheten att delta i olika sociala sammanhang. Begränsningar och förlorade sammanhang kan utmynna i en brist på meningsfullhet och till ensamhet. Ensamhet är en risk för förtidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression. Inte minst är det ett lidande för personen i fråga. Trots vetskapen om hälsoriskerna är gruppen äldre som upplever ensamhet enligt statistiken hög. Äldre är en grupp som tros öka kraftigt i framtiden och som hälso- och sjukvårdspersonal möter inom sjukvårdens alla olika instanser. Syftet är att beskriva äldres upplevelse av ensamhet för att sjuksköterskan genom ökad kunskap bättre kan identifiera, bekräfta och ge stöd till de äldre som lider av ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs tio kvalitativa studier inom ämnet. Huvudteman som identifieras är: relationer, hållning till livet samt handlingskraft och hanterbarhet. Under de tre huvudteman följer åtta subteman: goda relationer, sammanhang, bristande relationer, brist på sammanhang, meningsfullhet, brist på meningsfullhet, självständighet och egna strategier samt rädsla och beroende. I diskussionen relateras upplevelserna av ensamhet till graden av KASAM liksom till tecken på depression. Tidigare interventioner, vårdvetenskap och sjuksköterskans ansvar och roll diskuteras och tydliggörs. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn och möta den äldres livsvärld för att kunna identifiera, bekräfta och ge stöd till den som upplever ensamhet.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet. Resultatet visar ett förändrat liv som är präglat av traumat med grunder i den traumatiserades strävan att undkomma sitt lidande. Upplevelser av ensamhet, hopplöshet och bristande känslomässig kontroll genomsyrar inte bara den traumatiserades livsvärld utan har även stor påverkan på familj och vänner. Författarna anser att även om resultatet inte går att generalisera så ger det en bild av hur livet kan se ut efter ett trauma och skapar tankar och frågor som är viktiga att ha med sig i sin roll som vårdare. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hälsa. Ensamhet och hälsa är subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma långsamt eller plötsligt och oväntat. Ensamhet är starkt associerat med psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå hur ensamhet upplevs och kan påverka äldre personers hälsa. Vid sjukdom och ohälsa kan människan uppleva ett livslidande som berör hela människans livsvärld och existens. Syftet med studien är att belysa äldres upplevelser av ensamhet. Datan består av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Vid dataanalysen av artiklarna har Axelsson (2012) analysmodell för litteraturstudier använts. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades med en modell beskriven av Segesten (2006) och evidenskraften/styrkan bedömdes med en tabell beskriven av Socialstyrelsen (2012). Till de artiklar som hade mixade metoder användes båda analysmodeller.I resultatet framkom fem teman; Att sätta ord på ensamheten, strategier för att hantera ensamhet, att ha eller sakna betydelsefulla relationer, multisjuklighet, ohälsa till följd av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet är vanligt förekommande hos äldre personer över 65 år. Att ha mist en livspartner, sakna meningsfulla fritidsaktiviteter och/eller vara multisjuk ökade upplevelsen av ensamhet. Ensamhet sågs ofta negativt, men några äldre såg det positivt. Upplevelsen av ensamhet kunde vara relaterad till tid. Äldre hade olika strategier för att hantera sin ensamhet. Kvinnor hade större risk för att utveckla psykisk ohälsa än män. Att ha betydelsefulla relationer och känna delaktighet i samhället motverkade ensamhet. Det saknas tydliga strategier för hur hälso – och sjukvården skall förhindra att ensamhet hos äldre leder till ohälsa, även anpassade verktyg för att påvisa psykisk ohälsa hos äldre. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom som ökar världen över, speciellt bland unga. Unga män är särskilt drabbade då de inte söker vård i samma utsträckning som andra på grund av rädsla att bli förlöjligade till följd av mansnormen. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att leva med depression samt hur sjukdomen upplevs i relation till mansrollen. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats enligt manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Att förlora kraften, vilken tar upp upplevelsen av att förlora energi, motivation och livskraft. En känsla av ständig kamp, som tar upp upplevelsen av att ständigt kämpa med egna känslor samt att acceptera sjukdomen. En känsla av ensamhet, som beskriver känslan av övergivenhet och isolering. Att försöka skapa en fasad, tar upp skapandet av en yttre fasad samt att försöka passa in i mansrollen. Slutsats: Genomgående framkommer unga mäns upplevelse av att lida i tystnad samt att inte vilja dela med sig av tankar och känslor. Detta orsakar svårigheter för vården att fånga upp, bemöta och behandla unga män med depression vilket underbygger behovet av vidare forskning samt en personcentrerad vård.

Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.