Syftet med studien har varit att få klarhet i vilka faktorer som påverkar personalens handlande i mötet med äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest inom äldreomsorgen. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning har genomförts på omsorgsavdelningar med personal som arbetar på särskilt boende. Jag har varit intresserad av att studera hur personalen möter de äldres upplevelser samt om brister kan identifieras som påverkar personalens handlande gentemot äldres behov. Den här studien har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella enkätundersökning 2012. Socialstyrelsens undersökning visade höga siffror vad gäller äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på särskilt boende, vilket jag valt att studera vidare kring. Urvalet i min studie har bestått av 50 omsorgspersonal varav 31 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit analysmodell med faktorer som utgår från individuella och organisatoriska områden. Studien påvisar utifrån personalens perspektiv att äldre upplever oro och ångest i hög grad vilket personalen anser orsakas av känslor av ensamhet. Resultaten utifrån analysmodellen visar huvudsakligen brister inom organisatoriska områden som brist på tid, arbetssätt, resurser, mål och arbetsledning. Personalens individuella resurser såsom empati, engagemang och värderingar visar tillfredsställande resultat. Däremot personalens kompetens vad gäller bemötande och arbetsmetoder visar genomgående brister. Detta påvisas genom avsaknad av utveckling och mål på det personliga, arbetsmässiga samt utbildningsmässiga planet. De äldres sociala tillfredsställelse har i studien gett paradoxala svar angående deras behov av samtal, stöd och gemenskap. Å ena sidan anses de äldres sociala behov vara tillfredsställda. Å andra sidan anses de äldre inte kunna påverka sina känslor av ensamhet, oro och ångest då personalen hänvisar till brist på tid och kompetens. / The purpose of this study was to ascertain the factors affecting employee behavior when meeting older people's experiences of loneliness, worry and anxiety in elderly care. The study is quantitative and a questionnaire survey has been conducted with staff working in elderly care. My scope has been based on the staff´s perspective to find out the situation of the elderly and needs from social satisfaction and the older people´s opportunities for meaningful conversations in retirement home. The study is based on the 2012 national survey, performed by the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). The survey is showing high numbers of older people`s experience of loneliness, worry and anxiety in retirement home, which I have chosen to study futher about. The sample of the study consisted of 50 care staff employees, 31 of which responded to the questionnaire giving a response rate of 62 percent. The theoretical starting point for the study is an analysis model with prepared factors. Factors based on individual and organizational areas acquired from the theory of the elderly care. The study demonstrates from the perspective of the staff members, that the elderly are experiencing a high grade of worry and anxiety, which is considered to be caused by feelings of loneliness. The results based on the analysis model shows mainly deficiencies in organizational areas such as lack of time, work methods, resources, goals and management. The employees individual resources such as empathy, commitment and values show satisfactory results. However the staff's competence in treatment and working consistently show deficiencies. This is demonstrated by the lack of development and aims at the personal, labor, and educational level. Older people's social satisfaction has in the study yielded paradoxical response regarding older people's need foriiconversation, support and fellowship. On the one hand the social needs of the elderly is considered to be satisfied. On the other hand, the elderly are considered not to be able to influence their feelings of loneliness, worry and anxiety as the staff refer to the lack of time and expertise.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamhet kan upplevas som både positivt och negativt. Negativ ensamhet upplevs som en brist på socialt stöd, känslan av övergivenhet, att leva med fysiska hälsohinder, att leva med sorg och att vara beroende av andra. Den negativa ensamheten har koppling till kroppsförändringar på grund av åldrandet. Att kunna ha egen tid och att känna sig fri upplevs som positiv ensamhet. Slutsats: Ensamhet upplevs som en riskfaktor relaterad till försämring av välbefinnande, hälsa och livskvalitet, även om ensamhet upplevs individuellt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ha betydelse i omvårdnaden av äldre människor. Sjukvårdare måste vara observanta och ta sig tillräcklig tid vid varje möte med äldre människor. Att vara lyhörd kan hjälpa en äldre människa att tillhöra en gemenskap och förhoppningsvis få dem att känna sig tillräckligt. Detta kan förhindra ensamhet hos äldre människor. / Background: With age comes also the increase of loneliness. Loneliness is described as an experience of emptiness that is related to the emotional feeling, feeling of giving up, grief, longing and hope. Health, well-being and quality of life deteriorate because of the protruding loneliness. Quality of life is linked to the human existence and well-being is the individual´s perception of health that includes the person as a whole and not just the body and mind. Objective: The aim of this study was to describe the experience of loneliness from the elderly person´s perspective. Metod: A literature review with qualitative approach was used to analyze ten qualitative research articles. Results: This study´s results indicate that loneliness can be seen as both positive and negative. The negative loneliness is experienced as lack of social support, feelings of abandonment, living with physical health obstacles, living with grief and being dependent on others. It however shows that the so called negative loneliness is much related to the body changes with aging. The positive loneliness had to do with being able to have time to one’s self and feeling free and independent. Conclusion: Loneliness seemed to be a risk factor related to the deterioration of well-being, health and quality of life, even if loneliness is experienced individually. Clinical significance: The results of this study may be of importance in the care of an elderly person. Being observant and taking time to each meeting with the elderly person can possibly help them feel like they belong to a community and even feel involved in some way. All this can help to prevent loneliness.

Antalet äldre ökar både nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den äldre generationen och kan komma att bli ett växande hälsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmåga att stödja de äldre så att de kan bilda en meningsfull tillvaro både individuellt och i samspel med andra människor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos äldre personer över 65 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: att sakna samhörighet, att vara lämnad kvar, att uppleva begränsningar, att uppleva den stora ensamheten och att uppleva ensamhetens föränderlighet. De äldre upplevde ensamheten som att vara uteslutna och övergivna. Upplevelsen av ensamhet kunde vara stor och skrämmande men även resultera i känslor av frihet. Ensamheten kunde upplevas som föränderlig och var inte alltid en konstant känsla. Ytterligare forskning om äldres upplevelser av ensamhet är betydande för att öka kunskapen om ensamhet vilket kan förbättra omvårdnaden av äldre i klinisk verksamhet. / The elderly population is increasing both internationally and nationally. Loneliness has been reported to be more common in the older generation and could become a growing health problem. The nurse should have the ability to support older people so that they can form a meaningful existence, both individually and in interaction with other people. The aim of the study was to highlight the experience of loneliness in elderly people 65 years and over. The study was conducted as a literature review of 12 scientific articles. The results culminated in five categories: lack of togetherness, to be left behind, to experience limitations, to experience the great solitude and to experience the changeable solitude. The elderly experienced loneliness as being excluded and abandoned. The experience of loneliness could be huge and frightening but also result in a feeling of freedom. Loneliness could be perceived as changeable and was not always a constant feeling. Further research in elderly people's experiences of loneliness is important to increase knowledge of loneliness which can improve the care of the elderly in clinical practice.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd ensamhet och exekutiva funktioner hos äldre. Urvalet bestod av 98 ålderspensionärer mellan 65 och 75 år. Upplevd ensamhet mättes med Three-Item Loneliness Scale (TILS). Exekutiva funktioner mättes med nio olika test som avsåg mäta de tre processerna inhibering, shifting och uppdatering. Inhibering mättes med testerna Flanker, Simon och Stroop. Shifting mättes med Local Global, Color Shape och Number Letter. Uppdatering mättes med Letter Memory, Matrix Monitoring och Numerical 2-back. Andel korrekta svar samt responstid användes som utfallsvariabler. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalyser där signifikanta samband analyserades vidare i hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan upplevd ensamhet och responstid för Number Letter, där högre skattad ensamhet var associerad med längre responstid. Ensamhet förklarade 4% av variansen i responstid. Denna uppsats ger därmed stöd åt att det verkar finnas ett samband mellan upplevd ensamhet och nedsatt prestation bland vissa exekutiva funktioner, i detta fall shifting mätt genom responstid för Number Letter. Framtida studier bör undersöka detta vidare. Detta blir särskilt relevant med tanke på att världens befolkning blir allt äldre, tillsammans med det faktum att många äldre upplever ensamhet. Om upplevd ensamhet är associerad med försämrade exekutiva funktioner kan interventioner som syftar till att minska ensamheten vara till stor nytta både för den enskilda individen och samhället i stort. / The aim of this paper was to investigate whether there are any associations between perceived loneliness and executive functions in older people. Participants consisted of 98 senior citizens between the ages of 65 and 75. Perceived loneliness was measured with the Three-Item Loneliness Scale (TILS). Executive functions were measured with nine different tests aimed at measuring the three processes of inhibition, shifting and updating. Inhibition was measured with Flanker, Simon and Stroop task. Shifting was measured with Local Global, Color Shape and Number Letter task. Updating was measured with Letter Memory, Matrix Monitoring and Numerical 2-back task. Proportion of correct answers as well as response time were used as dependent variables. Data was analysed by correlation analyses where significant correlations were further analysed in hierarchical regressions. Results showed a significant association between perceived loneliness and response time in the Number Letter task; higher reported loneliness was associated with longer response time. Loneliness explained 4% of the variance in response time. This paper thus supports that there appears to be an association between perceived loneliness and reduced performance in certain executive functions, in this case shifting as measured through response time in the Number Letter task. Future studies should investigate this further. This becomes particularly relevant considering that the world's population is getting older, along with the fact that many elderly experience loneliness. If perceived loneliness is associated with deteriorating executive functions, interventions aimed at reducing loneliness may be of great benefit both to individuals and society as a whole.

Inledning: Under Covid-19 pandemin har ett intresse väckts hos författarna angående hur en upplevd ensamhet påverkar en äldre negativt.Bakgrund: Bland annat kulturen, upplevelsen av ens egen hälsa och förtrogna kontakter påverkar upplevelsen av ensamhet. Äldre som bor på särskilda boenden upplever en större ensamhet än äldre som bor i eget hushåll. Ensamhet är en subjektiv upplevelse och kan delas in i existentiell, emotionell och social ensamhet. Besvär med ensamhet kan leda till en försämrad hälsa och ett ökat vårdbehov. Syfte: Belysa vilka omvårdnadsåtgärder som minskar de äldres besvär av ensamhet på särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativa (n=3) och kvantitativ (n=10) metod.Resultat: Resultatet delas in i två huvudteman och åtta underteman. Den äldres syn på hur ensamhet kan minskas med fyra underteman: att få stöd och uppmärksamt, att ha kontroll över sin vardag och vara nöjd med livet, att vara i kontakt med det existentiell och spirituella samt att få distrahera sig. Andra temat handlar om Omvårdnadsåtgärder i form av aktiviteter med fyra underteman: Reminiscens- och kognitivstimulerandeterapi, videosamtal, djur- och robotterapi samt hobbyaktiviteter.Slutsats: Olika omvårdnadsåtgärder lämpar sig till olika former av ensamhet, beroende på om den äldre upplever existentiell, emotionell eller social ensamhet. Vidare är den äldres individuella intresse och förutsättningar av relevans vid val av omvårdnadsåtgärd. / Introduction: A spark of interest has grown during the Covid-19 pandemic about how experienced loneliness can affect elderly in a negative way.Background: For instance, culture, the experience of once own health and close relationships influences experienced loneliness. Elderly in residential care facilities experience loneliness in a higher regard than elderly who lives at home. Loneliness is a subjective experience and can be divided into existential, emotional, and social loneliness. Encumbrance of loneliness can lead to decline in health and increased care needs. Aim: Portray nursing interventions that decrease the elderly’s encumbrance of loneliness at residential care facilities.Method: A literature review based on 13 scientific studies with qualitative (n=3) and quantitative (n=10) methods.Result: The result has been divided into two main themes and eight sub-themes. The elderly’s view of how loneliness can be decreased, with four sub-themes: to get support and attention, to have control over once daily-life and to be satisfied with life, to be in contact with the existential and spiritual dimensions, and to distract one-self. The second main theme is nursing interventions in the form of activities, with four sub-themes: reminiscence- and cognitive stimulation therapy, videocalls, pet- and robot therapy and leisure activities.Conclusion: Different nursing interventions is suitable to different kind of loneliness, depending if the elderly is experiencing existential, emotional, or social loneliness. Furthermore, the elderly’s individual interest and condition is of relevance when applying nursing intervention.

Bakgrund: Äldre är den grupp i Sverige som statistiskt sett ökar mest. Globaltförväntas den äldre populationen öka från 12% till 22% år 2050. Åldrandet delasin i tre generella perspektiv: biologiska, psykologiska och sociala. Vidare är enaspekt vid ökande ålder att det sociala nätverket minskar. Detta kan leda tillensamhet bland många äldre vilket i sin tur kan leda till depression. Ytterligareproblematik vid åldrandet är undernäring, vilket kan orsakas av, bland annat,depression och ensamhet. Känsla av sammanhang (KASAM) är ettomvårdnadsteoretiskt perspektiv som är relevant bland den äldre befolkningen ochi relation till upplevelsen av hälsa. Sjuksköterskans uppgifter bland den äldrebefolkningen är, bland annat, att uppmärksamma och behandla psykisk ohälsasamt undernäring för att bibehålla så hög livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet varatt sammanställa äldre personers upplevelser av att äta ensamma. Metod: Studiengenomfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats och baserades på .12vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet baserades på tvåhuvudkategorier. Den första huvudkategorin var måltidens sociala sammanhangmed underkategorierna brist på social interaktion och ersättandet av socialainteraktioner. Den andra huvudkatergorin var måltidsförberedelse medunderkategorierna motivation, ekonomi och miljö. Konklusion: Förlusten av enpartner försätter en individ i en direkt riskgrupp, både för depression såväl som förundernäring. Förlusten bidrog dessutom till en sänkt känsla av sammanhang och isin tur sänkt livskvalitet. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ta fasta påmåltidens betydelse i det förebyggande arbetet med psykisk och fysisk ohälsa. / Background: The elderly population in Sweden is the group that is statisticallyincreasing the most. Globally, the elderly population is expected to increase from12% to 22% by 2050. Aging is divided into three general perspectives: Thebiological, psychological and social. A further aspect is that the social network isdeclining with increasing age. This can lead to loneliness among many elderlywhich in turn can lead to depression. Further problems with aging are nutritionalstatus, more specifically malnutrition, which can be caused by, for example,depression and loneliness. Sense of coherence (KASAM) is a nursing theoryperspective that is relevant among the elderly population and their views onhealth. The nurse's duties among the elderly population are to pay attention tomental illness and malnutrition in order to maintain as high a quality of life aspossible. Purpose: The purpose was to compile older people's experiences ofeating alone. Method: The study was conducted as a literature study with aqualitative approach based on 12 scientific studies conducted with qualitativemethod. Results: The results were based on two main categories. The first maincategory was the social context of the meal with the subcategories lack of socialinteraction and the replacement of social interactions. The other main categorywas meal preparation with the subcategory’s motivation, economy andenvironment. Conclusion: The loss of a partner puts an individual in a direct riskcategory for depression as well as malnutrition. The loss also contributed to areduced sense of coherence and, in turn, a lower quality of life. It is thereforeimportant as a nurse to focus on the importance of the meal in the preventive workon mental and physical illness.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Äldre personer har fler riskfaktorer till ensamhet än andra ålderskategorier och ensamhetkan medföra negativa konsekvenser för individen.Syftet med studien är att analysera upplevelsen av ensamhet hos individer som inte leverisolerat i åldrarna 65 och över. Vidare har studien som syfte att analysera betydelsen avföreningar för dessa individer. Det empiriska materialet insamlades genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med individer som är 65 år eller äldre och som bor i Sverige. Iresultatet framkommer det att ensamhet som begrepp är subjektivt och att det kan delas in ikategorier såsom frivillig eller ofrivillig samt negativ eller positiv ensamhet. Resultatetanalyserades sedan utifrån tidigare forskning, aktivitetsteorin samt disengagemangsteorin.De slutsatser som dragits är att de äldre personer som intervjuats har en medvetenhet kringensamhet. Vidare dras även slutsatsen att deltagande i föreningar är betydelsefullt för äldrepersoner, men att inte alla vill ta del av föreningslivet. / Older adults are more likely to experience loneliness than other age-categories and lonelinessmight cause negative consequences for the individual.The aim of this study is to analyze the experience of loneliness of people not living isolated atthe ages of 65 and over. Furthermore, the study aims to analyze the meaning of associationsfor these people. The empirical material was gathered through qualitative semi structuredinterviews with individuals who are 65 years of age or older and are living in Sweden. Theresults show that loneliness as a concept is subjective, and that it can be divided intocategories such as voluntary, involuntary, negative and positive loneliness. The results latergot analyzed through previous research, the activity theory and the disengagement theory.The conclusions that were drawn is that the older adults who have been interviewed have anawareness regarding loneliness. Yet another conclusion that was made is that participating inassociations is meaningful for older adults, but that not everyone wants to take part incommunity life in associations.