Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby  Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent.  In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping

Bakgrund Ensamhet och social isolering är en växande utmaning i takt med att befolkningen blir äldre. I vissa länder är det upp till en tredjedel av de äldre personerna som upplever ensamhet. Ensamheten och den sociala isoleringen kan ha negativa hälsoeffekter samt leda till ökade behov av sjukvård. Trots att äldre personer som upplever ensamhet och social isolering uppsöker hälso- och sjukvården i högre grad blir den här gruppen ofta förbisedd. Detta till följd av en brist på tid samt kunskap och medvetenhet om problemområdet hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 19 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Artiklarna analyserades med integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades; Ensamhetens upplevda ursprung, Upplevda känslor relaterade till ensamhet och Upplevda hanteringsstrategier mot ensamhet. Resultatet visade att ensamhet upplevdes orsakas av den åldrande kroppen, förlusten och frånvaron av viktiga personer, av en avsaknad av meningsfulla aktiviteter samt personlighetsdrag. Ensamhet och social isolering kunde leda till känslor av tomhet, övergivenhet och hopplöshet men även till positiva upplevelser. Hanteringsstrategier mot ensamheten handlade om acceptans och anpassning samt attityder och inställning. Vidare framkom tro och spiritualitet, aktiviteter och relationer som viktiga hanteringsstrategier. Slutsats Litteraturstudien visade att upplevelsen av ensamhet och social isolering innefattade såväl fysiska, sociala som emotionella aspekter. Främst kunde upplevelsen kopplas till ett lidande hos den äldre personen. En ökad förståelse och kunskap om hur äldre personer upplever ensamhet och social isolering kan medvetandegöra problematiken samt berika sjuksköterskans kompetens. / Background  Loneliness and social isolation are growing challenges as the population ages. In some countries up to a third of older persons experience loneliness. Loneliness and social isolation can have negative health effects and lead to an increased need for healthcare. Despite the fact that older persons who experience loneliness and social isolation seek health care to a greater extent, this group is often overlooked. This is due to a lack of time as well as knowledge and awareness of the problem on the part of healthcare staff. Aim  The aim was to describe elderly persons’ experience of loneliness and social isolation. Method  A non-systematic literature review was conducted based on 19 original articles with a qualitative and quantitative design. The included articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment template. The articles were analyzed using integrated data analysis. Results  Three main categories were identified; Perceived origins of loneliness, feelings related to loneliness and coping strategies against loneliness. The results showed that loneliness was perceived to be caused by the aging body, the absence and loss of important persons, by a lack of meaningful activities and by a person's personality traits. Loneliness and social isolation could lead to feelings of emptiness, abandonment and hopelessness but also to positive experiences. Coping strategies included acceptance and adaptation as well as attitudes. Furthermore, faith and spirituality, activities and relationships emerged as important coping strategies. Conclusions  This literature review showed that the experience of loneliness and social isolation included physical, social and emotional aspects. Mainly, the experience could be linked to suffering for the elderly person. An increased understanding and knowledge of how older persons experience loneliness and social isolation can raise awareness of the problem and enrich the nurse's competence.

Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.

Bakgrund: Upplevelsen av ensamhet kan vara skadlig och kan leda till psykisk ohälsa och fysisk sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att ha god kunskap om ensamhet och desskonsekvenser för att uppmärksamma äldre personer som är i risk för ohälsa och för attkunna ge adekvat stöd till dessa personer Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemmaboende äldres upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar genomfördes.Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Analysen baserades på Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen gav fyra huvudkategorier och elva underkategorier,huvudkategorierna var: ”Orsaker till ensamhet”, ”Känslouttryck relaterade till ensamhet”,”Att hantera ensamhet” och ”Betydelsen av anhöriga och vänner”. Konklusion: Förlust av livskamrat och vänner samt förlust av funktioner är bidragandeorsaker till ensamhet. Hopplöshet, rädsla, obetydlighet och ledsamhet är framträdande vidensamhet. Aktiviteter samt att socialisera med andra kan göra det lättare att hanterasituationen. Ensamhet kan upplevas negativt men även som en frihet för vissa personer.Acceptans är en viktig hanteringsstrategi. Resultatet av denna studie kan bidra med enökad förståelse för ensamhet hos äldre personer som sjuksköterskor och annanvårdpersonal kan ha nytta av. / Background: The experience of loneliness can be harmful and can lead to mental andphysical illness. As a nurse it is important to have good knowledge of loneliness and itsconsequences in order to draw attention to older people who are at risk of illness and to beable to provide adequate support to these people. Aim: The aim of the study was to describe the community-dwelling elderly's experiencesof loneliness. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search wasconducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The analysis was based on Friberg's five-stepmodel. Results: The analysis yielded four main categories and eleven subcategories. The maincategories were: "Causes of loneliness", "Emotional expressions related to loneliness","Managing loneliness" and "The importance of relatives and friends”. Conclusion: Loss of life partner and friends as well as loss of functions are contributingcauses of loneliness. Hopelessness, fear, insignificance and sadness are prominent inloneliness. Activities and socializing with others can make it easier to cope with thesesituations. Loneliness can be a negative experience but can also be seen as a freedom forsome people. Acceptance is an important coping strategy. The results of this study cancontribute to an increased understanding of loneliness in older people that nurses andother health care personnel can benefit from.

Ensamhet är ett svårdefinierat och mångfacetterat begrepp. Den ensamma individen påverkas på ett eller annat sätt av sin ensamhet, det starkaste sambandet har påvisats vara det mellan ensamhet och människans psykiska likväl som fysiska välmående. Detta arbete syftar till att genom en forskningsöversikt undersöka upplevelser av ensamhet i äldre ålder, samt identifiera vilka faktorer som lindrar respektive intensifierar ensamhetskänslan. Det empiriska materialet som utgör arbetets grund insamlades genom systematiska artikelsök inom två databaser som bedömdes vara relevanta för arbetet. Arbetet genomsyras av en hermeneutisk ansats och under analysprocessen var den tematiska analysen i fokus. Under analysprocessen identifierades fem teman; “Avskildhet från världen”, vilket tar fokus på hur äldre avskiljs från omvärlden och dess omgivning.  “Självständighet & identitet” uppmärksammar hur de äldres självständighet, självbestämmande, kroppsliga funktionsförmåga och identitet påverkar eller påverkas av ensamheten. “Existensialitet och hopplöshet” vars fokus är belysa några av de mer framträdande känslorna hos ensamma äldre, “Att bryta sig ur ensamheten” fokuserar på att uppmärksamma faktorer som lindrar ensamhetskänslan och ger individen möjlighet att bryta sig ur sin ensamhet, samt “Den behagliga ensamheten” som tar fokus på hur vissa äldre beskriver att de anser ensamheten vara behaglig. Ett av de viktigare fynden detta arbete uppmärksammat är hur många av de äldre på ett allmänt och övergripande plan beskriver sig sakna meningsfullhet. Flertalet saknar meningsfulla och djupa relationer med en annan. Ännu ett viktigt fynd arbetet uppmärksammar är hur faktorer som intensifierar ensamhetskänslan förklaras ha ett samband med de faktorer som gör ensamheten lindrigare. Exempelvis beskrivs det hur tillfredsställande och meningsfulla relationer likväl som tillvaro lindrar ensamhetskänslan för den äldre individen. / This research overview aims to examine experiences of loneliness in old age, and to identify which factors alleviate or intensify loneliness. The empirical material that makes up the foundation of this study were collected through systematic article searches within two databases that were deemed to be relevant to the study. The study is permeated by a hermeneutic approach and during the analysis process a thematic analysis was in focus. The thematic analysis resulted in the emergence of five themes; “Detached from the world” which focuses on how the elderly are separated from the outside world and its surroundings. “Autonomy & identity” draws attention to how the elderly's autonomy, self-determination, physical functioning and identity affects or are affected by loneliness. "Existentiality and Hopelessness" whose focus is to highlight some of the more prominent feelings of the lonely, "Breaking out of loneliness" which focuses on paying attention to factors that relieve the feeling of loneliness and gives the individual the opportunity to break out of their loneliness, and "The pleasant loneliness" which focuses on how some elderly people describe that they experience loneliness as something pleasant. One of the more important findings this work draws attention to is how many of the elderly on a general and overall level describe themselves as lacking meaningfulness. The majority lack meaningful and deep relationships with another. Another important finding establishes that factors that intensify the feeling of loneliness can be explained as having a connection with the factors that alleviate the feeling of loneliness. For example, it is described how satisfying and meaningful relationships as well as existence, on the other hand, relieve the feeling of loneliness for the older individual.

Sammanfattning Ensamhet är en vanlig upplevelse som har kopplats till en mängd olika hälsoproblem. Forskning har visat att det finns samband mellan upplevd ensamhet och olika faktorer såsom ålder, kön och relationsstatus. På senare tid har även psykologiska faktorer som självmedkänsla visat sig ha ett samband med upplevd ensamhet. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd ensamhet, självmedkänsla samt sambandet mellan dessa i en svensk kontext. 266 personer i Sverige, mellan 25–65 år (M= 37.4, SD=11.9) besvarade demografiska frågor samt två formulär: Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) och Self Compassion Scale (SCS). Data analyserades genom ANOVA, oberoende t-test, korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade att singlar och unga vuxna (25–34 år) upplevde sig något mer ensamma samt att de som är föräldrar, ensamboende och åldersgrupper mellan 35–65 år var något mer självmedkännande. Dock var dessa skillnader av liten effekt. Det framkom även ett signifikant negativt samband av stor effekt mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla. Sambandet var något starkare för gruppen män. Denna studie påvisar att sambandet mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla är bestående även i en svensk kontext. För att vidare undersöka kausalitet och eventuella interventioner mot upplevd ensamhet uppmuntras framtida forskning att genomföra longitudinella studier och interventionsstudier. / Abstract Loneliness is a common experience that has been linked to a variety of health problems. Research has shown that there is a relationship between loneliness and various factors such as age, gender, and relationship status. More recently, psychological factors such as self-compassion have also been shown to be associated with loneliness. The aim of this study is to examine perceived loneliness, self-compassion, and the relationship between these in a Swedish context. Participants in the study were 266 persons from Sweden, aged between 25-65 years (M= 37.4, SD=11.9). Data was collected using a web-based questionnaire comprising the Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) and Self Compassion Scale (SCS) as well as demographic questions. Data were analyzed using ANOVA, independent t-tests, Pearson correlation and multiple linear regression. The results showed that singles and young adults (25-34 years) feel somewhat lonelier and that those who are parents, those living alone and those between the ages 35-65 where more self-compassionate. However, these differences were of small effect sizes. There was also a significant negative correlation of large effect between perceived loneliness and self-compassion. The correlation was somewhat stronger for men. This study demonstrates that the connection between perceived loneliness and self-compassion is persistent in a Swedish context. To further investigate causality and possible interventions against perceived loneliness, future research is encouraged to conduct longitudinal studies and clinical trials.

Bakgrund: Ensamhet är ett växande problem i samhället och har en stor risk för allvarlig inverkan på äldre människors fysiska och psykiska hälsa. Ensamhet är en del av livet och är en särskild känsla för varje enskild individ. Med ökad ålder är upplevelsen av ensamhet mer förekommande. Syfte: Syftet var att beskriva hur äldre personer lindrar ofrivillig ensamhet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar och analyserades med induktiv ansats. Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier: acceptans av åldrandet, betydelsen av livsinställning, värdet av socialisering i olika miljöer och intresset för aktivitet och sysselsättning. Flera strategier identifierades utifrån äldre personers livserfarenheter, individuella strategier, hälsa och välbefinnande, relationer och möjligheten till sociala nätverk. Konklusion: I samband med vårdande möten har sjuksköterskan en viktig uppgift att lindra ensamhet genom att uppmärksamma ensamheten i ett tidigt skede. Det behövs ytterligare forskning och kunskap inom ämnet ensamhet. / Background: Loneliness is a growing problem in society and has a high risk of serious impact on the physical and mental health of older people. With increasing age, the experience of loneliness is more common. Loneliness is a part of life and a special feeling for each individual. Purpose: The purpose was to describe how older people alleviate involuntary loneliness. Method: A general literature study was made based on eight scientific articles and analyzed using an inductive approach. Results: Four categories were identified in the results: acceptance of aging, the importance of life attitude, the value of socialization in different environments and the interest in activity and employment. Several strategies were identified based on older people's life experiences, individual strategies, health and well-being, relationships and the possibility of social networks. Conclusion: In connection with caring meetings, the nurse has an important task to alleviate loneliness by being attentive at an early stage. Further research and knowledge is needed in the subject of loneliness.

Skador mot huvudet är en vanlig orsak till att personer söker akutsjukvård. Många gånger drabbas personer under idrottsutövning där skidåkning är en av dem. Skadorna är ofta lindriga och kräver ingen avancerad behandling eller inneliggande vård. Det finns många studier som visar på att skador mot huvudet kan ge långvariga besvär. Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att drabbas av lindrig skallskada i skidmiljö och att följa de rekommendationer för rehabilitering som ges. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som drabbats av lindrig skallskada när de åkt skidor i Åre. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier med vardera två underkategorier. Deltagarna upplevde lidande i form av försämrad livskvalitet. De kände trygghet i kontakt med ambulanssjukvård och övrig sjukvård men upplevde ensamhet i efterförloppet, en känsla av att vara utlämnad och inte ha någon att fråga. Likgiltighet i form av förnekelse och okunskap framträdde men även insikt av att ta skadan på stort allvar. I studien framkommer att den psykiska påfrestningen i samband med skadan ibland är mer besvärande än den fysiska. En känsla av att vara begränsad och att inte kunna göra allt det där vardagliga upplevdes besvärande. Deltagarna upplevde sig trygga med vården men en känsla av att känna sig utlämnade och ensamma infann sig när symtomen kom och gick. Upplevelsen av försämrad livskvalitet och att därmed inte ta skadan på allvar var avgörande för att inte följa de rekommendationer för rehabilitering som gavs. Deltagarna var vana vid ett aktivt liv vilket gav en känsla av hopplöshet när symtomen höll i sig. Slutsatsen är att deltagarna upplevde försämrad livskvalitet, hopplöshet och ensamhet efter att ha drabbats av lindrig skallskada.

The covid-19 pandemic affected people’s health in several different ways, and government policies to address the pandemic sometimes needed to trade-off between containment of thevirus and other health aspects. This study aims to evaluate the effect of lockdown-policies on individuals’ mental wellbeing. To this end, we use a difference-in-difference method, comparing proxies for mental health before and after lockdown recommendations in 2020 relative to the same calendar months in the year preceding the pandemic. To measure mental health, we use data from Google Trends on the relative search intensity on words and classes of words associated with mental illness of various kinds. The results show that searches onmental illness increased in Sweden from March 2020, right after social distancing measures were put in place. To assess whether social isolation is a key mechanism rather than a general pandemic effect, we present hetergeneous effects by the share of single-person households atthe county level, which support social isolation as a potential channel. Given that thestate-imposed lockdown in Sweden was partial, the results can be considered a lower boundof social distance effects on mental illness. / Covid-19 pandemin påverkade människors hälsa på flera olika sätt och insatser för att hantera pandemin innebar ibland en avvägning mellan smittspridning och andra hälsoaspekter. Denna studie syftar till att utvärdera effekter av smittskyddsåtgärder på människors psykiska hälsa i Sverige. Med hjälp av en difference-in-difference metod jämförs proxyvariabler för mentalohälsa före och efter införande av restriktioner under 2020 relativt samma kalendermånader föregående år. Med data från Google Trends undersöks pandemins effekt på den relativasökintensiteten på ord och kategorier av ord förknippade med psykisk ohälsa. Resultaten visar att sökningar på ord relaterade till psykisk ohälsa ökade i Sverige från mars 2020 då de första restriktionerna om social distansering infördes. I syfte att se om social distansering ären viktig mekanism snarare än en generell pandemieffekt, utförs en heterogenitetsanalys på andel singelhushåll på länsnivå. Den visar att social distansering är en möjlig kanal. Givet att Sverige inte införde en regelrätt “lockdown” kan resultaten betraktas som ett lower bound avsocial distanserings effekt på psykisk ohälsa.

Detta arbete undersöker hur musikens klangfärg inom science fictionmedier kan påverka känslor som mystik och ensamhet. De valda klangfärgerna för denna undersökning består av akustisk och elektronisk instrumentering. Tidigare forskninginom ämnet har undersökt påverkan av elektronisk och akustisk klangfärg, men sällan jämfört dessa sida vid sida. Inför den kvantitativa studien komponerades flertalet stycken med både akustisk och elektronisk klangfärg, varav två av kompositionerna användes till artefakten med hjälp av en enkät. Resultaten i denna studie strider mot tidigare resultat, då tidigare forskning indikerat på en preferens för elektronisk klang. Denna studie visade att en akustisk klang föredrogs framför en elektronisk klang i första kompositionen, däremot kan detta bero på videon som musiken sonifierades med, att videon består av egna förväntningar som musiken måste anpassas till. Forskningen kan dock inte generaliseras på grund av studiens småskaliga deltagarantal. Resultaten kan även ha påverkats på grund av hur videoklippen blev ljudlagda. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>