En icke tämjd berättelse om min yrkeslivsresa. Jag är driven från entreprenörskap, företagsledning och inkomst-status till konst och konstnärskapet. Texten är skriven ur känslan av flyk och ensamhet i mitt tidigare yrkesliv, i längtan att komma hem, via det okända, det outsägbara. Till det fria, sanna, inkomst-osäkra egna skapandet som självändamål.  ”Konsten är ständigt på flykt undan till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar på urskogarna.” Hans Larsson: 'Intuition' sid 15

Detta är en tvärkulturell, kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan utbildning och ensamhet. Tidigare forskning i ämnet har varierande resultat samtidigt som fokus ofta legat på konsekvenser av ensamhet istället för vad som orsakar ensamhet. Trots det utgår denna studie från att den alienerande skolmiljön, som bidrar till ensamhetskänslor, samt humankapitalteorin, som ger en förståelse vad som kan uppmuntra till fortsatta studier, innebär att en lägre utbildningsnivå associerar med ensamhetskänslor. Datamaterialet som används för att testa hypotesen kommer från European Social Survey runda 7 vilket innebär att 21 länder inkluderas med mellan 1 400–3 000 respondenter per nation. Denna studie använder samma binära definition av ensamhetsvariabeln som Brülde och Fors (2015). Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller testas sedan hypotesen, analyserna inkluderar över 35 000 respondenter. Resultatet innebär att det finns empiriskt stöd för hypotesen och därmed antas en individs utbildningsnivå inverkar på hens ensamhetskänslor. Det kan tyckas märkligt att personer som spenderar mer tid i den alienerande skolmiljön är mindre ensamma än de med lägre utbildningsnivå. Teorierna ger dock flera möjliga förklaringar till detta, dels att individer som är känsliga för den alienerande miljön väljer att inte fortsätta studier på högre nivå, vilket ger dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden samtidigt som förvärvsarbetet också kan leda till alienering och därmed riskeras ensamhetskänslorna intensifieras. Medan för andra individer ger det ökande humankapitalet, som utbildningen innebär, incitament för att bortse från den alienerande miljön och därmed motverkas alienationens negativa konsekvenser. Därutöver går det att argumentera för att den högre utbildningen fostrar en slags social individualism som studenterna har nytta av senare i livet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antalet äldre i Sverige blir fler och medellivslängden ökar. Meningsfulla aktiviteter, balans mellan förmågor och utmaningar samt positiv livssyn framkom som förutsättningar för att uppnå hälsa hos äldre. När äldre beskriver lycka påtalas ofta barn. Ohälsa i form av ensamhet och social isolering kan skapa lidande för äldre. Problem: Flytt till vårdboende kan vara fyllt med oro och skapa ensamhet. Ensamhet är en hälsorisk. I samband med ökat vårdbehov kan äldres sociala kontakter minska vilket kan leda till nedstämdhet. I förlängningen kan nedstämdhet generera social isolering som kan leda till ohälsa. Syfte: Att skapa en översikt om hur äldre på vårdboende påverkas av möten med barn i IGP. Metod: Sex kvalitativa, fyra kvantitativa samt två mixed-method artiklar analyserades i en allmän litteraturöversikt. Resultat: Tillfredsställelse och förbättrad livskvalitet främjades vid interaktioner med barn. Barnens närvaro genererade energi och minskade agitationer. Sociala samspelet mellan barn och äldre ökade efter hand. Intag av läkemedel minskade när äldre vistades med barnen. Högljudda och livliga barn genererade ibland stress hos de äldre. Slutsatser: Möten över generationsgränser kan bidra till stärkt hälsa och livskvalitet hos äldre. Barnens närvaro bidrog till ökad energi och minskad användning av läkemedel. Interaktionen mellan deltagarna ökade under intergenerationsprogrammet. / Background: The number of elderly people in Sweden is increasing and their life span increases. Meaningful activities, challenges, balance between abilities and a positive view of life, emerged as prerequisites for achieving health of the elderly. When elders describe happiness, children are often a part of it. Illness in shape of loneliness and social isolation can create suffering for elderly people. Problem: Moving into a nursing home can create illness in shape of anxiety and loneliness. Loneliness is a health risk. In connection with an increased need for care, the social contacts of the elderly may decrease, which may lead to depression. In the long run, depression can generate social isolation that can lead to illness. Aim: To create an overview of how the elderly in nursing homes are affected by meetings with children in IGP. Method: Six qualitative, four quantitative and two mixed-methods-articles has been analyzed in a common literature review. Result: Satisfaction and increased quality of life was promoted by interaction with children. The presence of the children created energy and declined agitations. Social bonding between children and adults increased over time. The use of medications decreased when the elderly got to interact with children. Loudly and lively children was sometimes generating stress. Conclusions: Meetings over generations can maintain health and quality of life. The presence of children contributed with increased energy and less use of medications. Interaction between the participants increased during the intergenerational program.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Ensamhet hos äldre som bor ensamma hemma påverkar deras livskvalitet. Det skulle vara intressant att se om det går att förbättra livskvaliteten hos ensamboende äldre, men ännu finns för lite kunskap i ämnet som helhet varför det är motiverat med ytterligare forskning kring äldres upplevelser av livskvalitet och ensamhet. Sådan kunskap kan leda till utveckling av folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar om ensamhet och livskvalitet hos ensamboende äldre. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju personer mellan 23 och 55 år. Databearbetningen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att hälsotillstånd och ekonomi, aktivitet, social gemenskap och stöd av familj, är de faktorer som har stor inverkan på ensamhet och orsakar förändringar på livskvalitet hos ensamboende äldre. Slutsats: Den slutsats som kan dras av resultatet är att meningsfullhet och livsglädje kan lindra känslan av ensamhet och samtidigt förbättra livskvalitet hos ensamboende äldre. / <p>Betyg i Ladok 210901.</p>

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. / Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan personlighetsdrag och ensamhet enligt definitionen av femfaktormodellen, och bringa klarhet i om denna association beror på könstillhörighet eller invandrarstatus. För att beskriva sambandet mellan personlighetsdrag och ensamhet har Kindling-hypotesen anammats. Kortfattat beskriver Kindling-hypotesen att oönskade  personlighetsdrag kan lämna “psykologiska ärr” på en individs personlighet, som i sin tur intensifierar upplevd ensamhet. Totalt inkluderades 171 respondenter i studien (i åldrarna 18-36; 71,3 % var kvinnor, och 28,7 % män).  Resultaten påvisade att det fanns en positiv association mellan neuroticism och ensamhet, och en negativ association mellan samvetsgrannhet och ensamhet. Slutsatsen som kunde dras från studien är att neuroticism samt samvetsgrannhet har en roll i relation till ensamhet. / The purpose of this study was to examine the relationship between personality traits according to the Big Five model of personality and loneliness, and bring to light whether this association is moderated by gender or immigrant status. In order to describe the relation between personality traits and loneliness, the Kindling Effect has been used. Briefly, the Kindling Effect describes how unwanted personality traits can leave “psychological scars” in an individual’s personality, which in turn intensifies perceived loneliness. 171 respondents were included in a survey (aged 18-46; 71.3 % were women and 28,7 % men). The results showed that there was a positive association between neuroticism and loneliness, and a negative association between extraversion and loneliness. These results suggest that extraversion and neuroticism plays an important role in relation to loneliness.

The aim of this study was to describe and analyze how elderly care staff in two municipalities, one bigger and one smaller, works to notice mental illness amongst elders, as well as how to relate loneliness to mental illness. Apart from that- we also want to describe how the elderly care staff work to provide solidarity and psychological wellbeing among the elderly.    Through previous research we have found out that mental illness is a comprehensive problem amongst elders. Yet there is a big lack of research. In order to achieve the aim of the study we used seven semi structured interviews which is based on qualitative methods. Apart from that we used theoretical perspectives like KASAM, identity and loneliness to analyze the results. The results of this study show that existential and relational loneliness is one of the main causes of mental illness. Also, lost identity and reduced community are fundamental factors to mental illness.    At last, the study shows that more knowledge and therefore more resources are needed for the staff to provide psychological wellbeing among the elderly.

Bakgrund: Coronaviruset (covid-19) medförde att Folkhälsomyndigheten 2020 införde rekommendationer för att minska smittspridningen i samhället. Den äldre befolkningen blev extra utsatt på grund av att de tillhörde riskgruppen att bli allvarligt sjuk. Studier visade att restriktioner i form av isolering och brist på socialt stöd påverkar de äldre som är boende både hemma och på äldreboende. Däremot saknas svenska studier på hur de som bor hemma utan hemtjänst har påverkats av pandemin. Syfte: Syftet med studien är att mäta den upplevda hälsan innan och efter pandemin hos äldre personer över 65 år som bor hemma utan hemtjänst i Stockholms län och Norrbottens län.Metod: Studien är en kvantitativ studie med deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes genom en kvantitativ enkät med kryssfrågor där den upplevda hälsan fick skattas. Resultat: Resultatet av studien visade att pandemin över lag har påverkat hälsan negativt hos äldre boende hemma utan stöd av hemtjänst. Hälsan före och efter pandemin upplevs som oförändrad för större delen av deltagarna, men 36 % upplever en försämrad hälsa och den grupp som upplever störst skillnad är kvinnor. Över hälften av deltagarna uppger att de upplever ensamhet och/eller isolering. Majoriteten av deltagarna har inte förändrat sina kostvanor under pandemin och den fysiska aktiviteten har minskat hos en tredjedel av deltagarna. Stillasittandet har ökat där 5 % har dubblerat sitt stillasittande. Hos ett litet antal respondenter har hälsan förbättrats i de olika kategorierna. Slutsats: Majoriteten av respondenterna upplever en oförändrad hälsa idag jämfört med innan pandemin. En jämförelse med äldre personer med hemtjänst och äldre personer boende på särskilt boende visade att deltagarna har en allmänt bättre upplevd hälsa. Vidare krävs mer forskning kring ämnet inför hälsofrämjande insatser samt hantering av pandemier hos den äldre befolkningen. / Background: The coronavirus (covid-19) led the Swedish Public Health Agency to introduce recommendations in 2020 to reduce the spread of infection in society. The elderly population was particularly vulnerable because they belonged to the risk group of becoming seriously ill. Studies show that restrictions in the form of isolation and lack of social support affect the elderly who live both at home and in nursing homes. However, there are no studies on how those who live at home without home care have been affected by the pandemic. Aim: The aim of the study is to measure the perceived health before and after the pandemic in elderly people over the age of 65 who live at home without home care in Stockholm County and Norrbotten County.Method: The study is a quantitative study with descriptive design. The data collection was performed through a quantitative survey with cross-questions where the perceived health was assessed. Results: The results of the study show that the pandemic has generally had a negative effect on the health of elderly people living at home without the support of home care services. Health before and after the pandemic is perceived as unchanged for most participants, but 36% experience poorer health and the group that experiences the greatest difference are women. More than half of the participants state that they experience loneliness and / or isolation. Many participants did not change their diet during the pandemic and physical activity decreased in one third of the participants and sedentary life has increased where 5% have doubled their sedentary life. In a small number of respondents, health has improved in the various categories. Conclusion: Most respondents experience unchanged health today compared to before the pandemic. A comparison between older people with home care and older people living in special housing shows that the participants have a generally better perceived health. Furthermore, more research is required on the subject prior to health promotion initiatives and the management of pandemics in the elderly population.

Bakgrund: Äldre personer är en växande grupp i samhället. Förluster och minskat socialt nätverk är en naturlig del i denna fas av livet. Att leva i social isolering kan leda till stora hälsoproblem. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus kan användas till stöd för äldre personer i utförandet av meningsfulla aktiviteter som ett led i att motverka social isolering. Syfte: Att kartlägga och beskriva aktivitetsfokuserade åtgärder för att motverka social isolering hos äldre personer med fokus på utfall. Metod: Studiedesignen var scoping review. Datainsamling gjordes genom litteratursökning i databaserna: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed och Psycinfo samt manuella sökningar vilket resulterade i tio inkluderade artiklar. Resultat: Artiklar från fyra länder och med olika designer identifierades. Målsättning och syfte med interventionerna var varierande och tre olika underteman identifierades: Motverka social isolering och/eller ensamhet, Stärka och bibehålla god hälsa och livsstil samt Öka delaktighet och samhörighet. Resultatet indikerar att aktivitetsfokuserade interventioner och dess utfall kan motverka social isolering hos äldre personer. Slutsats: Aktivitetsfokuserade åtgärder bidrar med en minskad känsla av ensamhet, ökad upplevelse av samhörighet och ett större aktivitetsengagemang. Det kan därför finnas ett behov av fler arbetsterapeutiska interventioner då gruppen äldre personer i social isolering ökar men ytterligare forskning behövs. / Title: Activity-focused interventions to counteract social isolation in elderly people.Background: Elderly people is an increasing group in society. Losses and reduced social networks are part of aging. To live in social isolation can lead to major health issues. Occupational therapists focus on activities can be used to support elderly people in the performance of meaningful activities as a part of counteracting social isolation. Purpose: To map and describe activity focused interventions to counteract social isolation in elderly people with focus on outcome. Method: A scoping review was used. Data collection was done by literature search in the databases: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed and Psycinfo and manual searches which resulted in ten articles. Result: Articles from four countries and with different designs were identified. The goal and aim of the interventions varied and three sub-themes were identified: to prevent social isolation and/or loneliness, strengthen and keep good health and lifestyle and increase participation and fellowship. The results indicate that activityfocused interventions and their outcomes can counteract social isolation in elderly people. Conclusion: Activity-focused interventions contribute with a reduced feeling of loneliness, increased experience of belonging and a greater activity engagement. There may be a need for more occupational therapy interventions as the group elderly people in social isolation increases but further studies are required.